Browsing by discipline "Socialpsykologi"

Maktmissbruk på arbetsplatsen är ett socialt problem som innebär ett beteende där en person med en högre hierarkisk position använder sin makt för ett felaktigt ändamål på sina medarbetares bekostnad. Personen missbrukar sin makt hen har på grund av sin ställning på arbetsplatsen genom ett destruktivt beteende, som påverkar arbetsgruppens gruppdynamik och välmående. Medarbetare tvingas utföra handlingar emot sin vilja och hamnar i obekväma situationer. Mitt syfte med denna litteraturstudie är att definiera begreppet maktmissbruk och att undersöka vilka olika sätt ledare missbrukar sin makt på arbetsplatsen. Avhandlingen behandlar problemet maktmissbruk bland ledare och chefer på arbetsplatsen utifrån makt i socialt utbyte, där den informella makten missbrukas mot medarbetarna. Avhandlingen tar upp definitionen på maktmissbruk och dåligt ledarskap och behandlar även härskartekniker och psykologisk manipulation, vilka ledare på arbetsplatser använder. Resultatet består av två huvudsakliga kategorier av uttrycksformer; maktutövarens härskartekniker och psykologisk manipulation som har sin grund i personlighetstyper från den mörka triaden. Det har visat sig finnas tydliga kopplingar mellan personlighetstyperna i den mörka triaden och ett maktmissbruk bland ledare, där också härskarteknikerna används i form av manipulation och ett kontrollerande beteende över sina medarbetare.

Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att utgående från existerande forskning kartlägga hur medievåld påverkar barn och ungas aggressiva beteende. Aggressivt beteende är ett välforskat ämne inom socialpsykologi och hur medievåld påverkar beteendet likaså. Bakgrunden till intresset för ämnet ligger i en allt mer digitaliserad värld och alarmerande siffror om våld i samhället. I litteraturgenomgången förklaras uppkomsten av aggressivt beteende på basis av Albert Banduras sociala inlärningsteori, general aggression model (GAM) samt Huesmanns skriptteori. Resultaten visar att medievåld bland annat kan leda till förhöjt aggressivt beteende, ökade aggressiva tankar samt fysiologisk aktivering i form av en tillfällig förhöjning av blodtrycket. Avhandlingen presenterar även i korthet olika bakomliggande faktorer som kan ha en inverkan på hur individen påverkas av exponering, där bland annat kön ingår. I diskussionen dras slutsatsen om ett positivt samband och dessutom diskuteras varför ett kausalt samband inte kan etableras. Avhandlingen har strävat efter en så bred variation som möjligt i litteraturlistan genom att säkerställa att forskning från runt om i världen används. Genom detta kan mer pålitiga och globalt relevanta resultat ges. Vidare presenteras en större variation samt sociala medier som ett möjligt fokus i framtida forskning.

Barnets vårdnadshavare är ofta de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför påverkas ofta ett barn av att separeras från sina föräldrar. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning diskutera hur barn reagerar på separationer från sina föräldrar. Direkta reaktioner granskas inom kontexten för tillfälliga separationer, placering i fosterfamilj och adoption. Även långvariga följder av att separeras från sin anknytningsperson i barndomen diskuteras. Både klassisk anknytningsforskning och nyare forskning inom området behandlas. Resultaten tyder på att separationer från sin primära anknytningsperson är ångestfylld och smärtsam för många barn och att separationer påverkar barnens relation till anknytningspersonerna negativt, åtminstone tillfälligt. Forskning tyder på att separationer i den tidiga barndomen kan öka risken för att drabbas av olika psykiska störningar senare i livet, som till exempel borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. De flesta barnen klarar sig dock bra, och det finns möjligheter för barnen att anpassa sig och utveckla nya anknytningsrelationer till foster- och adoptivföräldrar. Upprepade separationer och att överges av misshandlande och försummande föräldrar verkar vara de mest traumatiska upplevelserna. Ökad kunskap om hur separationer från den primära anknytningspersonen påverkar barn kan hjälpa samhället att utveckla bättre vård och hjälp för barn och familjer som behöver det.

Syftet med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning redogöra vilka en doulas möjligheter är att underlätta en kvinnas förlossning samt att granska effekterna av doulans stöd. Avsikten med denna litteraturöversikt är att skapa en förståelse om hur doulans sociala stöd kan bidra till en bättre förlossningsupplevelse för kvinnan. Under en förlossning är det vanligt att en kvinna har en stödperson med sig. På de flesta sjukhus i Finland får man ta med sig två personer till förlossningen och ofta kan stödpersonen vara kvinnans partner, annan familjemedlem eller annan närstående person. Till sjukhuspersonalen hör barnmorskor men det kan ofta vara oklart för den födande kvinnan vad egentligen som hör till barnmorskans stödande uppgifter och barnmorskorna har inte möjlighet att erbjuda kontinuerlig vård och stöd under förlossningen. Doulan kan erbjuda emotionellt, stöd fysiskt stöd, kommunikativt stöd och stöd till den födande kvinnans partner. Doulan är närvarande och stöder och uppmuntrar den födande kvinnan genom förlossningen. Effekterna av doulans närvaro under förlossningen underlättar kvinnans förlossning då doulan får kvinnan att känna sig lugn och säker. Doulan kan bidra till att kvinnan kan få en positiv förlossningsupplevelse. Doulans stöd kan leda till mindre rädsla för smärta och bygga upp den födande kvinnans självförtroende och att få en bättre attityd till sig själv. Det är viktigt att i forskning kring doulans stöd fokusera på kvinnans välmående för att veta hur doulan kan med sin närvaro underlätta skapandet av en positiv förlossningsupplevelse till den födande kvinnan.

Organisationer kan ha välstrukturerade verksamheter och strategier, men deras viktigaste resurs är människorna inom organisationen, de anställda. För att de anställda ska trivas, jobba effektivt och ha intresse för att stanna kvar, strävar man efter organisatoriskt engagemang. Med organisatoriskt engagemang avses relationen som individen har till sin arbetsplats. Det psykologiska bandet påverkar hur motiverad den anställda är och hur individen identifierar sig med organisationens värderingar. Då den anställda känner sig sammansvetsad med organisationen kommer hen också att bli mera engagerad och prioritera sin anställning. Syftet med denna studie är att se hur individens identifikation och motivation på arbetsplatsen påverkas av starkt organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning visar att organisationer gynnas av den starka relationen och därför intresserar jag mig för individens perspektiv i fenomenet. Studier visar att organisatoriskt engagemang ofta påverkar personalomsättningen och de anställdas trivsel på arbetsplatsen. Med identifikation och motivation i samband med organisatoriskt engagemang syftar jag på hur individen upplever organisationens värderingar och mål som sina egna samt hur mycket individen är redo att jobba för dessa gemensamma mål. Avhandlingen kommer också att behandla organisationens ansvar och beskriva vad organisationer kan göra för att befrämja en stark relation. Resultaten visar att en anställd som engagerar sig och är motiverad i sitt arbete oftast kommer att trivas bättre i sin anställning. Organisatoriskt engagemang kan dock också bli skadligt då det går för långt eller man anknyter av ångestladdade skäl. Sammanfattningsvis blir individen mer motiverad och identifierar sig starkare med arbetsplatsen om organisationen har möjlighet att ge individen önskat stöd. Det är viktigt att skapa en hälsosam relation till organisationen för att organisationen och individen gynnas på önskat sätt. För att uppnå detta, läggs det stort ansvar på organisationens ledning, som bör ge sina anställda verktygen för att bygga upp en stark relation till arbetsplatsen.

Mental ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Ett sätt att studera hur mental ohälsa uppkommer är genom att fokusera på tidiga interaktionsrelationer. Enligt Bowlbys anknytningsteori ger tidiga interaktionsupplevelser upphov till inre arbetsmodeller som styr individens beteende och förväntningar i relationer. Föräldrarnas förmåga att svara på barnets behov antas ge upphov antingen till en trygg eller otrygg anknytningsstil som fungerar som en prototyp för individens anknytningsstil i vuxenlivet. Teoretiska förklaringar mellan otrygg anknytning och depression samt ångest gjordes redan av Bowlby. Syftet med den här litteraturstudien är att förklara hur otrygg anknytningsstil och mental ohälsa hos vuxna är relaterade till varandra samt förklara vad de här sambanden kan bero på. Resultaten visar att otrygga anknytningsstilar associeras med mental ohälsa i form av bland annat depression, ångest, rusmedelmissbruk, ADHD, självmordstankar och -försök, personlighetsstörningar och ätstörningar. Empiriska studier tyder på att beroende av andra, självkritik, maladaptiv perfektionism, ineffektiv coping, emotionsreglering och mentaliseringsförmåga åtminstone delvis kan förklara sambandet mellan otrygg anknytningsstil och mental ohälsa, främst i form av depressionssymptom. Bevisen för relationskonflikter som en förklaring till samband mellan otrygg anknytningsstil och mental ohälsa är otillräckliga för tillfället. Den här avhandlingen kan uppmuntra föräldrar att svara på sitt barns behov konsekvent för att öka möjligheterna för att en trygg anknytningsstil formas hos barnet, vilket eventuellt kan minska risken för att barnet senare i livet utvecklar någon form av mental ohälsa. Utöver det kan avhandlingen motivera till anknytningsbaserad terapi vid behandling av mental ohälsa hos vuxna. Förutom fler longitudinella undersökningar inom ämnet kunde studier med fokus på relationskonflikter som en möjlig förklaring till sambandet mellan otrygg anknytningsstil och mental ohälsa vara goda förslag för framtida socialpsykologisk forskning.

Arbetsplatsmobbning har blivit ett allvarligt problem i moderna organisationer som bara ökat i omfattning. Därför vore det viktigt att kunna motverka problemet på ett effektivt sätt både på organisations- och på individnivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att bidra till en ökad förståelse för preventiva åtgärder som tidigare studier visat minskar arbetsplatsmobbning på organisations- och på individnivå. Resultaten av litteraturöversikten visar att cheferna bör ha huvudansvaret när det gäller att utreda riskfaktorer som kan leda till arbetsplatsmobbning. Inom organisationen är det viktigt att skapa en god arbetsmiljö och en nolltolerans gällande mobbning. Cheferna bör föregå som gott exempel och tillämpa anti–mobbningspolicyn. På individnivå är konflikthantering centralt eftersom svåra konflikter ofta leder till arbetsplatsmobbning i arbetsgemenskaper. Konflikthantering av en professionell tredje part hjälper parterna att trappa ner konflikten till en nivå där en saklig diskussion är möjlig. Svåra konflikter mellan chef och medarbetare har å andra sidan konstaterats vara besvärliga att lösa eftersom chefen ofta är i en starkare maktposition. En första åtgärd för medarbetaren är att ta upp problemet med chefen. I de fall där en konfliktlösning inte kan uppnås har medarbetaren möjlighet att begära hjälp från arbetarskyddet.

Användning av opioider ökar hela tiden. Detta leder till ett ökat behov av resurser vid missbruks- och beroendevården. Opioidberoende är en komplex sjukdom som påverkar människans psykiska och fysiska välbefinnande. Opioidberoende vårdas med substitutionsbehandling. Substitutionsbehandling ges åt alla personer som har ett diagnostiserat opioidberoende. Behandlingen innebär medicinskt behandling och psykosociala interventioner. Målet med substitutionsbehandling är att minska skador som är orsakade av opioider eller att personen skall rehabiliteras. I Finland har man gett substitutionsbehandling från slutet av 1990. Vården har utvecklats mycket, men ändå diskuteras om vad den optimala vården skall innebära. Studier visar att psykosociala vårdmetoder förbättrar vårdresultat men ändå har man övergått till en mer läkemedelsorienterad substitutionsbehandling i Finland. Syftet med denna litteraturstudie är att utgående från tidigare forskning (1) beskriva vad substitutionsbehandling innefattar, (2) studera hurdana psykosociala vårdmetoder som tillämpats för substitutionsbehandling och (3) hur patienterna upplever substitutionsbehandlingen? De primära källorna utgörs av inhemska vårdrekommendationer och internationella journaler som handlar om substitutionsbehandling. Resultaten visar att psykosocialt stöd förbättrar vårdresultaten, men oklart är att vilka metoder som borde användas, hur och i vilket skede av behandlingen. Studierna visar att det finns en paradox mellan upplevelser av substitutionsbehandling och hur behandling borde enligt studier förverkligas. Kort sagt enligt studier har patienter med starkare social funktionsförmåga nytta av mindre strikta och täta behandlingsmetoder, medan patienter med mer kaotisk och ostabil livssituation sannolikt behöver mera kontinuerligt psykosocialt stöd och kontakt med personal.

Rädslan för att bli övergiven är en av de vanligaste rädslorna. Det är ett socialpsykologiskt relevant problem, då det har en stor inverkan på individens relationer. Mitt syfte med denna avhandling är att, utifrån ett anknytningsperspektiv, studera rädslan för att bli övergiven med fokus på olika orsaker till den samt konsekvenser för romantiska relationer. För att knyta ihop avhandlingen presenterar jag hanteringsstrategier och behandling av rädslan i slutet. Anknytningsteorin är central i denna avhandling och därmed teoretiker som John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main. Även Cindy Hazan och Phillip Shaver har spelat en stor roll för avhandlingen. Anknytningsmönstren har avgränsats till otrygg-undvikande och otrygg-ambivalent anknytning, eftersom dessa präglas av rädslan för att bli övergiven och är därmed mest relevanta. Den teoretiska delen är indelad i två huvudkapitel, ett om anknytningsteori och ett om rädslan för att bli övergiven. Kapitlet om anknytningsteori fungerar som bakgrundskapitel och innefattar även de fyra olika anknytningsmönstren, med fokus på de två som är mest relevanta. Det andra teorikapitlet behandlar rädslan för att bli övergiven och innefattar anknytningsrelaterade orsaker till rädslan, konsekvenser för romantiska relationer, hanteringsstrategier och behandling. Metoden är en litteraturöversikt av tidigare forskning och material inom anknytning och rädslan för att bli övergiven. Litteraturen kommer främst från Helka och Google Scholar. Resultaten tyder på att tidigare relationer är den vanligaste orsaken till rädslan för att bli övergiven, vilket kan kopplas till anknytningsteorin. Konsekvenser för romantiska relationer kan bland annat vara tillitsproblem, kontrollbehov och svartsjuka. Både hälsosamma och ohälsosamma hanteringsstrategier presenteras samt behandling i form av terapi. Slutligen diskuteras resultaten och förslag till fortsatt forskning framläggs.

Sexuellt våld är ett allvarligt problem, och inte desto mindre bland homosexuella män. Tidigare forskning om sexuellt våld har hittills fokuserat på heterosexuella förhållanden, trots att homosexuella män upplever sexuellt våld upp till samma grad som heterosexuella kvinnor. Sexuellt våld mot homosexuella män är ett forskningsområde som först nu sakta börjat inkluderas. Detta forskningsområde kräver vidare forskning för att effektiva interventioner ska kunna utvecklas och på så sätt kunna motverka problemet. Syftet med denna avhandling är således att redogöra för sexuellt våld mot homosexuella män utgående från tidigare forskning. De primära källorna utgörs av forskning som utförts i USA och främst bland unga homosexuella män. Resultaten tyder på att homosexuella män upplever sexuellt våld lik heterosexuella kvinnor och att de därpå till och med kan uppleva allt starkare och negativare psykologiska konsekvenser p.g.a. diverse stigmatiseringen och skadliga maskulina uppfattningar om det manliga idealet. Dessa konsekvenser kan bl.a. vara sömnsvårigheter, ångest och/eller depression. Den rådande hegemoniska maskuliniteten som internaliserats av de nära manliga förebilderna påverkar starkt dessa homosexuella män och deras sätt att uttrycka aggression eller förmåga att be om hjälp. Denna sexuella minoritet anses vara extra sårbar för att bli utsatt för sexuellt våld, detta bl.a. i och med att studier tyder på att homosexuella män upplever minoritetsstress och internaliserad homofobi som starkt bidrar till att utsättas för sexuellt våld, medan alkoholkonsumtion och traumatiska barndomsupplevelser kan bidra till att man själv eventuellt blir förövare av sexuellt våld. Sammanfattningsvis kan ökad kunskap om och förståelse för homosexuella mäns upplevelser av sexuellt våld hjälpa till i utvecklingen av åtgärder och hjälpmedel för denna sexuella minoritet. Nya former av interventioner och vård som inriktar sig på sexuella minoriteter och förebyggande av potentiella förövare bör även utvecklas, eftersom de rådande interventionerna samt fokuset för vidare utvecklingen starkt ser på offret, medan förövaren i allt större grad glöms bort. Större fokus krävs på samhället och gruppbeteende för att hjälpa denna utsatta grupp. Personal som arbetar i förebyggande och vårdande syfte måste kunna ta allas erfarenheter på allvar, oberoende sexuell läggning och könsidentitet.