Browsing by discipline "Socialt arbete och socialpolitik"

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare sysselsatta med vårdnadsutredningar resonerar kring mångkulturella vårdnadstvister utifrån deras yrkeserfarenhet av dylika familjerättsliga tvistemål. Mer preciserat är avsikten att belysa hur socialarbetarna ser på de mångkulturella vårdnadstvisternas karaktär respektive klientarbetet med denna klientgrupp, samt hur socialarbetarna uppfattar föräldraförmågan hos ifrågavarande tvistande föräldrar. Således ämnar studien bidra till en ökad förståelse för vilken eventuell inverkan dylika uppfattningar kan tänkas ha för såväl klientarbetets utformning som vårdnadsutredningarnas bedömningar och förslag. Studiens forskningsansats är kvalitativ. Den empiriska datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialarbetare som arbetar med vårdnadsutredningar och som i sitt klientarbete kommer i kontakt med mångkulturella familjer. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studiens övergripande teoretiska referensram utgörs av en kombination mellan tidigare forskning och de teoretiska perspektiven essentialism samt socialkonstruktivism. Studiens resultat visar att mångkulturella vårdnadstvister upplevs till sin karaktär vara mer utmanande än motsvarande icke-mångkulturella vårdnadstvister. Enligt informanterna finns det i dylika vårdnadstvister ofta ett stort kulturellt avstånd mellan socialarbetaren och klienten, vilket gör att utredningsprocessen präglas av stor osäkerhet med risk för många snedsteg. Därtill går det enligt socialarbetarna att identifiera vissa återkommande och tydligt urskiljbara fenomen och särdrag vad gäller de mångkulturella vårdnadstvisterna till skillnad från de icke-mångkulturella vårdnadstvisterna. Resultaten indikerar också att socialarbetarna upplever det praktiska klientarbetet i samband med mångkulturella vårdnadsutredningar som mer krävande än klientarbetet i samband med motsvarande icke-mångkulturella vårdnadsutredningar. Vidare visar resultaten att socialarbetarna ger företrädesvis kulturella förklaringar till den bristande föräldraförmågan som tvistande föräldrar med mångkulturell bakgrund anses ge uttryck för. Ytterligare antyder forskningsresultaten att socialarbetarnas personliga förhållningssätt till den mångkulturella bakgrunden kan ha stor betydelse för hurudana bedömningar och rekommendationer socialarbetarna väljer att inkludera i sin vårdnadsutredning, samt att det finns en risk att dylika uppfattningar kan komma att påverka föräldrarnas stämningsansökan och det de önskar uppnå med tvisten i företrädesvis negativ bemärkelse. Socialarbetarnas syn på mångkulturella vårdnadstvister visar sig till stor del präglas av essentialistiskt grundade tänkesätt och därpå ofta följande negativa generaliseringar, vilket dock av flera orsaker ter sig relativt problematisk vad bemötandet av mångkulturella familjer beträffar. Studiens forskningsresultat pekar på behovet av arbetsverktyg som kan uppmuntra socialarbetarna till ett kritiskt ifrågasättande av sig själva och sin förförståelse i samband med sammanställandet av mångkulturella vårdnadsutredningar.

Mitt syfte med denna avhandling är att redogöra för de olika utmaningar, så som tidsbrist, mångprofessionellt samarbete inom barn- och familjeservice möter med hjälp av en litteraturöversikt. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar och att problemen är mycket lika oberoende var undersökningen gjorts. Det är viktigt att förstå utmaningarna och orsakerna bakom dem för att kunna utveckla arbetet. Mångprofessionellt samarbete är en viktig del av socialt arbete eftersom klienter ofta har kontakt med annan service. I avhandlingen presenteras två begreppsliga utgångspunkter, mångprofessionellt samarbete och anmälningsskyldighet. Den teoretiska utgångspunkten är post-New Public Management. Som datainsamlingsmetod har systematisk litteraturöversikt använts och som analysmetod induktiv innehållsanalys. De vanligaste utmaningarna är strukturella problem, som att det inte finns verksamhetsmodeller, att man inte känner till andra organisationers service och bristande informationsflöde. Utmaningarna utgör ofta förhindrande faktorer och samarbetet blir ytligt. Hur smidigt samarbetet är beror mycket på ledningens stöd och växelverkan mellan olika aktörer.

Avhandlingen handlar om män som socialarbetare i ett kvinnodominerat yrke. Syftet med avhandlingen är att få en utökad förståelse för den manliga socialarbetarens minoritetsroll i förhållande till maskulinitet, normalitet och minoritet. Avhandlingen tar upp teorier om kön och social konstruktivism. Intresse för avhandlingen kom till på grund av personligt intresse kring könsskillnader och minoriteter. Män är underrepresenterade inom socialt arbete både i arbetslivet och i skolan. De forskningsfrågor avhandlingen lägger fokus på är hur männen upplever arbetet som en minoritet, vilka förväntningar som läggs på dem som manliga socialarbetare och hur männen hanterar de förväntningar som läggs på dem. För att analysera upplevelserna manliga socialarbetare har används en kvalitativ forskningsmetod för att kunna kartlägga och tolka materialet. Intervjuer har använts som insamlingsmetod med finländska socialarbetare som talar svenska. Urvalet sker randomiserat med den gemensamma nämnaren, manlig socialarbetare och genom snöbollsurval där socialarbetarna kan rekommendera lämpliga kandidater för forskningen. En lämplig kandidat för forskningen behöver uppfylla kriterierna manligt kön och yrket socialarbetare. Resultatet visar att de intervjuade männen inte upplever att de skulle behandlas märkbart annorlunda. De upplever alla att fler män behövs och tror att lönen är en stor orsak till varför det finns så få män.

I Finland har våld mot kvinnor länge varit tabubelagt och är ännu idag i viss utsträckning. I många avseenden är Finland ett jämställt land men trots detta ligger Finland inom EU i topp för våld mot kvinnor, vilket brukar beskrivas som den nordiska paradoxen. Syftet med avhandlingen är att få större insikt i kvinnors upplevelser av våld i parförhållande för att öka förståelsen i socialt arbete om komplexiteten i våldet och situationen kvinnor befinner sig i. För att närmare studera denna komplexitet är avhandlings forskningsfråga hur Eva Lundgrens teoretiska tolkningsmodell om våldets normaliseringsprocess framträder i två självbiografier av kvinnor som upplevt våld i parförhållande. Det empiriska materialet utgörs av självbiografierna En vacker dag lämnar jag honom (Maria Blomqvist, 2016) och Det ska bli ett sant nöje att döda dig (Magdalena Graaf, 2006). Genom den teoristyrda narrativa holistiska innehållsanalysen framkom att Lundgrens teori till vissa delar förklarade kvinnornas upplevelser och våldsprocessen men betydande delar i självbiografierna som kopplas till motstånd avvek från teorin. De delar av normaliseringsprocessen som återfanns i kvinnornas självbiografier var gränsförskjutningar, isolering, växling mellan våld och värme och internaliseringsprocess. Anpassningsstrategin och tanken om att kvinnan som aktör förblir passiv är delar i normaliseringsprocessen som det empiriska materialet inte gav stöd till eftersom kvinnorna inte fastnade på anpassningsfasen då de genom motstånd uppnådde uppbrott. I de avseenden som det empiriska materialet avvek från Lundgrens teori har Margareta Hydéns idéer och forskning om motståndsprocess varit till nytta.

Sexsäljande är på många sätt ett tabubelagt och stigmatiserat ämne i samhället. Detta gäller i synnerhet det sexsäljande som sker bland minderåriga. Trots att det är olagligt att köpa sex från en minderårig är det inte ovanligt att vuxna människor ersätter minderåriga för sexuella handlingar. Det är därför viktigt att betona att minderåriga ungdomar som säljer sex blir utsatta för sexualbrott, vilket gör dem mycket sårbara. Denna avhandling syftar till att belysa de minderåriga ungdomarnas utsatthet. Den eftersträvar även att lyfta fram utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar och beskriver även hur man kan stärka ungdomarna ifråga. Jag har i min avhandling utfört en kvalitativ intervjustudie bestående av fyra intervjuer med sammanlagt sex personer. Intervjuerna har utförts under hösten 2019. Jag har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys av materialet och analyserat materialet ur teorin för empowerment. Studien visar att sexsäljandet bland minderåriga tar sig många olika uttryck och förekommer i större utsträckning än vad man kan tro. Resultaten lyfter också fram att utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar är många och varierande samt att det finns många problem att lösa. Utöver detta visar avhandlingen olika arbetssätt som kan användas i att stärka ungdomarna och ge dem en känsla av empowerment.

Studien är en narrativ litteraturöversikt och mitt syfte är att granska betydelsen av arbete och möjligheterna för finländska unga vuxna med utvecklingsstörning att komma in i arbetslivet samt vilka faktorer som påverkar dessa möjligheter. Studiens frågeställning är: Vilken betydelse har arbete och vilka faktorer påverkar möjligheterna till arbete för personer med en utvecklingsstörning? Teoretiska utgångspunkter för studien är rätten till arbete, utvecklingsstörning ur ett socialt perspektiv och utvecklingsstörning i relation till medborgarskap. Tanken är att människor har sociala rättigheter som grundar sig på medborgarskap. Rätten till arbete tolkas inte bara som en medborgerlig rättighet utan en mänsklig rättighet. Studiens material har samlats genom litteratursökning i olika sökmotorer samt genomgång av centrala tidskrifter inom socialt arbete. Till granskning valdes forskningar gjorda under åren 2006–2017 och tolv forskningsrapporter inkluderades till studien. Resultaten av litteraturöversikten beskrivs under fyra centrala teman (1) betydelsen av arbete, (2) utbildningens betydelse för möjligheter till arbete, (3) personer med utvecklingsstörning och arbetsmarknaden , (4) övergången till arbetslivet. Arbete är viktigt för delaktighet, möjligheter att leva självständigt och skapandet av sociala kontakter. Arbete innebär för många personer med utvecklingsstörning att vara som alla andra. Utbildning är viktigt för möjligheter att få arbete, men val av yrke är svårt i och med att många saknar kunskap om vilka begränsingar en funktionsnedsättning skapar. Utbudet av utbilding är även ofta väldigt snävt, samma lösningar erbjuds utan hänsyn till individuella önskemål och kunskaper. Utbildning vid specialläroanstalter förbereder sällan en person att möta arbetsmarkanadens krav och arbetsgivare kan förhålla sig skeptiskt till examen vid specialläroanstalt. Arbetsmarknaden styrs inte av välfärdsstatens principer och därför har inte inkludering till arbetsmarkanden fungerat lika bra som inkludering på andra områden inom samhället. Fördomar, okunskap om funktionsnedsättning och negativa attityder påverkar väldigt mycket möjligheter till arbete. Negativa attityder skapar ofta större hinder för att få arbete än funktionsnedsättningen i sig. Arbetsmarknaden har även blivit mer krävande och tävlingen är hård, en person med funktionsnedsättning är i sämre läge som arbetssökande än personer utan funktionsnedsättning. Arbetsverksamhet och arbtesträning är exempel på stödfunktioner som är avsedda att främja övergången till arbetslivet, med de leder sällan till övergång till arbetsmarknaden och lönearbete. För många personer med utvecklingsstörning blir arbete vid arbetscentraler en långvarig lönsing i och med bristen på andra alternativ.

Återfallsbrottslighet är ett vanligt problem i det finländska samhället och siffran för återfallsförbrytare stiger hela tiden. Därför anser jag att det är viktigt att satsa på brottsförebyggande arbete. Det har tidigare kommit fram att sociala nätverk har betydelse för fångars förändringsprocess. I denna avhandling fokuserar jag på hur sociala nätverk kan stöda fångar i förändringsprocessen efter frigivning från fängelset. Mitt syfte med avhandlingen är att skapa förståelse för fångars frigivning genom att fokusera på betydelsen av socialt nätverk och socialt stöd. Mina frågeställningar är: ”Hur upplever fångar sitt sociala nätverk vid frigivningen?” och ”Vad berättar fångarna om sitt sociala stöd?”. De centrala begrepp som jag använt i min avhandling är socialt nätverk, socialt stöd och socialt kapital. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie av sexton artiklar om ämnet. Jag har analyserat och sammanställt resultaten för att se hur fångar själva upplever sitt sociala nätverk och stöd vid frigivningen från fängelset. Centrala resultat i min avhandling är att fångarna upplever att fängelsevistelsen så gott som alltid påverkar nätverken och att många tycker att de gamla nätverken vållar problem då de ska bryta sig loss från kriminalitet. Det krävs mycket stöd för att de ska kunna skapa sig en ny, laglydig identitet och detta stöd finns enligt de frigivna fångarna inte i tillräcklig utsträckning att få. Dock upplever många av fångarna att utomstående stöd och professionellas stöd har stor betydelse för återhämtningsprocessen.

Syftet för den här avhandlingen är att undersöka och skapa en helhetsbild av vad tidigare forskning säger om processen för överskuldsättning bland unga vuxna i Finland. Avhandlingens centrala forskningsfrågor är; “Vilka är de bakomliggande orsakerna för skuldsättning och skuldproblem hos unga vuxna?”, ”Vilka konsekvenser har överskuldsättningen bland unga vuxna?” och ”Vilka hanteringsmöjligheter har personen (den unga vuxna) för att klara av sin skuld?”. För att besvara mina forskningsfrågor har jag valt att göra en systematisk litteraturöversikt, där jag med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserar det insamlade datamaterialet. Genomförandet av litteraturöversikten visade att skuldsättning och skuldproblem bland unga vuxna i Finland inte är ett väl studerat ämne och sökningen av litteratur gav mig endast få källor som berörde specifikt denna grupp. Den slutsats som kunnat dras på basis av det insamlade materialet, är att unga vuxna med skuldproblem en mycket heterogen grupp och orsakerna bakom överskuldsättningen hos denna grupp är mångfacetterade. Resultatet av litteraturöversikten pekar ända på vissa kännetecknande drag angående överskuldsättning och skuldproblem bland unga vuxna i Finland, som t.ex. en marginell position i samhället, brist på kunskap och stöd att hantera sin ekonomi självständigt och bristen på samhälleliga åtgärder som erbjuder hjälp åt de personer som hamnat i skuldproblem och överskuldsatt sig.

Socialt arbete i skolan har en viktig roll som förebyggande socialt arbete. Skolkuratorn repre-senterar socialt arbete i skolan. Avhandlingen utgår ifrån teorin om empowerment, vilket är en teori inom socialt arbete som strävar efter att stärka maktlösa individers egenmakt. Enligt barn-skyddslagen kategoriseras barn som individer i behov av särskilt stöd, varför bemyndigande är relevant för gruppen barn. Syftet med FN:s konvention om barnets rättigheter är att barnets mänskliga rättigheter beaktas samt att barnets åsikter hörs och beaktas. FN:s konvention om barnets rättigheter kan därför användas som ett redskap för empowerment av skolor. Avhandlingen består av två delar. Den första delen utgår från en genomgång av tidigare forsk-ning med syfte att ge en överblick över den finska lagstiftningens läge i förhållande till de krav som ställs av barnkonventionen. Tidigare forskning visar att det finns brister i läroplanen och lärarutbildningen gällande barnets rättigheter. I den andra, kvalitativa, delen granskas elva grundskolors nätsidor. Mitt syfte är att få en för-ståelse och helhetsbild av på vilket sätt skolorna, enligt nätsidorna, implementerar principen om barnets bästa i skolan och särskilt i elevvårdsverksamheten. För forskningen valdes en större stad i södra Finland där det finns svenskspråkiga skolor. Materialinsamlingen gjordes från grundskolornas nätsidor och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys utgående från fyra teman: nätsidornas barnvänlighet, elevernas delaktighet och påverkningsmöjlighet, elevvård samt åtgärder mot mobbning. Resultat av analysen är att informationen på skolornas nätsidor inte är anpassad för eleverna och att information om barnets rättigheter inte finns tillgänglig för elever. Däremot satsar samt-liga skolor på elevers delaktighet och påverkningsmöjligheter. Elevvården är en väsentlig del av skolvardagen, men socialt arbete i skolan nedprioriteras i jämförelse med elevers fysiska hälsa. Åtgärderna mot mobbning beskrivs inte tillräckligt. De viktigaste utvecklingsförslagen är barn-vänliga nätsidor, utbildande av lärare om barnets rättigheter, tydliggörande av skolkuratorns arbetsuppgifter samt utvecklande av konkreta åtgärder för mobbningssituationer

I min kandidatavhandling har jag undersökt samarbetet mellan elevvården och ungdomspsykiatrin på svenska i huvudstadsregionen. Dessutom har jag tagit reda på vilka tidiga interventioner de professionella utnyttjar för att minska risken att en ungdom inte hamnar mellan två olika stödtjänster och att en förvärring av situationen uppstår. Avhandlingen är en kvalitativ intervjuundersökning med semistrukturerade intervjuer. För att ta reda på hur situationen ser ut ur de professionellas synvinkel har jag intervjuat tre skolkuratorer och en socialarbetare som arbetar med ungdomspsykiatri i huvudstadsregionen. Min målgrupp är ungdomar i åldern 13–17. Jag har använt mig av innehållsanalys och diskuterat resultatet i enlighet med en kombination av en nyinstitutionell teori och ett handlingsutrymmesperspektiv för att granska avhandlingen på en strukturell nivå och en individnivå. Resultatet i min undersökning visar att det enligt de professionellas erfarenheter finns en del strukturella brister i samarbetet och inom organisationerna. Samarbetet baserar sig till viss del på de professionellas relationer till varandra och andra individuella faktorer, såsom tidsbrist och hängivenhet. Gällande de tidiga interventionerna framkom det att det finns en hel del tidiga interventioner inom skolan både på finska och svenska i huvudstadsregionen. Gällande tidiga interventioner utanför skolan så finns det dock en brist på svensk service och svenskspråkiga motsvarigheter.