Browsing by study line "Klasslärare"

Mål. Internationella och nationella jämförelser i matematikresultat har visat att finländska elevers resultat sänks. Matematik har en viktig roll i vårt samhälle och därför är det oroväckande att resultaten i ämnet sänks Orsakerna bakom sänkningarna har kunnat vara många och därför har syftet med denna undersökning varit att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom sänkningen i matematikresultaten och hur läraren i skolan kan arbeta för att motverka sänkningen. Forskningsfrågorna var tre till antalet och löd:  1. Vilka faktorer påverkar att elevernas resultat försämras i matematik?  2. Hur ska man som lärare arbeta i klassen för bästa resultat av matematikundervisningen?  3. Vad kan den enskilda läraren göra för att motverka försämringen?    Metoder. Undersökningen har varit en litteraturöversikt där teorin främst har bestått av undersökningsresultat av olika slag. Databaserna som har använts för att hitta relevant teori har varit Google scholar och Helka. För att hitta relevanta artiklar har olika sökord som besvarar forskningsfrågorna använts. Som analysmetod har författaren använt sig av innehållsanalys och noggrant granskat källorna. Undersökningen har utförts på ett kvalitativt sätt.    Resultat och slutsatser. Under undersökningens gång fann författaren framför allt fyra stora orsaker bakom den sänkning som har skett under många år inom matematikresultaten. Dessa var motivationsbrist hos eleverna, bristande undervisningsmetoder, differentiering på fel sätt och socioekonomisk status hos elevernas föräldrar. De slutsatser som kunnat dras är att lärare i skolorna bör höja motivationen hos eleverna till exempel genom undervisning som anknyter mer till eleven själv, ojämlikheten bör fås bort bland annat genom att fördela resurserna lika mellan könen och samarbete över språkgränserna mellan lärarna, undervisning och uppgifter på rätt nivå för alla elever och mer stöd åt elever med låg socioekonomisk status.

Problematisk skolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som kan leda till långvariga konsekvenser. Därmed är det viktigt att hitta lämpliga strategier för att på bästa sätt kunna stödja närvaron. För att lyckas med det måste vi känna till riskfaktorerna. Syftet med denna avhandling var att identifiera riskfaktorer som kan leda till problematisk skolfrånvaro. Utifrån syftet formades följande forskningsfråga: Vilka riskfaktorer beskrivs i forskningslitteraturen om skolfrånvaro? Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar och en utredning av svenska staten analyserades. Alla de valda materialen behandlade riskfaktorer till problematisk skolfrånvaro. Resultaten tydde på att problematisk skolfrånvaro orsakades av flera faktorer. De vanligaste orsakerna till att eleven inte var närvarande berodde på psykiska besvär, som till exempel depression och ångest. Andra vanliga orsaker till frånvaron var föräldrarnas psykiska ohälsa och att eleven inte fick tillräckligt med stöd i skolan.

Mål Syftet med detta arbete är att beskriva, tolka och föra fram insikter om hur man kunde öka litteraciteten hos elever i årskurserna 1—9 med hjälp av meningsskapande läsning och användning av diverse lässtrategier. Avhandlingen ämnar även att kartlägga hur meningsskapande läsning bidrar till en ökad metakognitiv medvetenhet om lässtrategier och hur elever i grundskolan förhåller sig användning av meningsskapande läsning samt hur elevernas nivå av engagemang och motivation påverkas av meningsskapande läsning. Tanken bakom avhandlingen är att denna text kan bidra till en fortsatt utveckling av studier inom litteracitetsfrämjande arbete. Studiens bakgrund baserar sig på Vygotskijs (1986) teori om sociokulturellt lärande och Finlands strävan till att bli världens mest multilitterata land till året 2030. Metoder Arbetet är en litteraturöversikt. Sju vetenskapliga artiklar har valts på basis av relevans med hjälp av specifika sökord och begränsningar. Artiklarna har analyserats och jämförts för att belysa meningsskapande läsningens påverkan på elever och undervisning. Resultat och slutsatser Resultaten visade på ett starkt samband mellan meningsskapande läsning och en ökad litteracitet, metakognitiv medvetenhet om lässtrategier och inlärning samt meningsskapande läsning och elevmotivation, -engagemang och förhållningssätt till läsning. Mera forskning krävs för att undersöka påverkan av de praktiska åtgärderna som den nationella läskunnighetsstrategin presenterar på en ökad litteracitet.

Mål. Lärare i Finland upplever att deras yrke förändrats över tid och arbetsbördan har därmed blivit för stor. En metod som kunde användas för att motverka detta är samundervisning. Samundervisning innebär ett nära samarbete mellan två eller flera lärare. Samarbetet innefattar alla centrala delar av läraryrket, så som planering, undervisning och bedömning. Syftet med denna forskning är att undersöka samundervisning som metod i Finland samt reda ut vilka möjligheter och utmaningar metoden bidrar med. Forskningsfrågorna undersöks ur lågstadielärarens perspektiv. Metoder. Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Samplet bestod av tio vetenskapliga artiklar utförda i Finland, Norge och USA, mellan åren 2007 och 2022. Samplet anaylserades noggrant och kritisk och ställdes upp i en överskådlig matris som med kategorierna titel och författare, syfte och design, urval samt en kort beskrivning av studiens resultat. Resultat och slutsatser. Ur resultaten avlästes tre huvudkategorier: samundervisningens ställning i de finska skolorna, möjligheter samt utmaningar. Ur resultaten kunde man avläsa att samundervisning utnyttjas väldigt sporadiskt i de finska skolorna trots att lärarnas syn på metoden är positiv. Möjligheterna med samundervisning var bland annat lyckad personkemi lärarna sinsemellan, stöd från ledningen och kunskap om samundervisning. Arbetsfördelning var också en möjlighet för lyckad samundervisning. De största utmaningarna med samundervisning var tidsbrist, ojämlikt samarbete, okunskap om metoden samt resursbrister. Som slutsats kom det fram att möjligheterna och utmaningarna hade en koppling till varandra, men med omstruktureringar i såväl lärarutbidlning som läraryrket kan vi åstadkomma lyckad samundervisning i samtliga skolor.

Alla elever har rätt till att bli sedda och få det stöd de behöver. I dagens skola finns det elever med diverse behov av stöd. Trots detta ska utbildningen vara inkluderande. Syftet med denna forskning var därmed att undersöka hur klasslärare kan stöda och inkludera elever med diagnosen selektiv mutism. Denna kandidatavhandling utfördes som en beskrivande litteraturöversikt. Samplet för litteraturöversikten bestod av åtta artiklar som publicerats mellan åren 1992 och 2023. Artiklarna analyserades med hjälp av tematisk analys. Tre teman samt två subteman identifierades ur materialet. Utifrån dessa kan man konstatera att det finns diverse sätt klasslärare kan stöda samt inkludera elever med diagnosen selektiv mutism. Klasslärare kan kommunicera på alternativa sätt, ställa frågor på ett visst sätt, utveckla sin kunskap samt acceptans kring selektiv mutism. Dessutom är samarbetet mellan skolan, hemmet och andra professionella väsentligt för att stöda och inkludera elever med selektiv mutism.

Fakultet: Pedagogiska fakulteten Översatt titel: The impact of extracurricular activities on student well-being Översatt undertitel: Focusing on the American School system Ämne: Pedagogik Datum: December 2021 Nyckelord: Klubbverksamhet, elevvälbefinnande, delaktighet, skolklimat, elevstöd Keywords: Extracurricular activities, student well-being, belongingness, school climate, student support Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek - Helda/E-thesis (examensarbeten)

Tiedekunta - Fakultet - Faculty Pedagogiska fakulteten, kandidatprogrammet i pedagogik Tekijä - Författare - Author Johanna Wessman Työn nimi - Arbetets titel Specialundervisning och behovet av stöd i de finländska skolorna Title Specialeducation and the need of support in finnish schools Oppiaine - Läroämne - Subject Pedagogik, Studieinriktningen för klasslärare. Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare - Level/Instructor Kandidatavhandling / Monica Londen Aika - Datum - Month and year Januari 2022 Sivumäärä - Sidoantal - Number of pages 28 s. + 11 s. bilagor. Tiivistelmä - Abstrakt – Abstract Mål. Specialundervisningen, behoven av stöd för lärande, trestegstödet och förverkligande av dessa i dagens finländska skolor har varit väldigt aktuella ämnen, särskilt brister och svårigheter kring de tidigare nämnda. Behoven av specialundervisning uppkommer då den allmänna undervisningen inte klarar av att svara på elevernas behov. Specialundervisning är ett område som är svårt att greppa från endast ett perspektiv då det finns många faktorer som påverkar behoven i skolorna och de bakomliggande orsakerna till dessa behov, detta orsakar att synen på specialundervisningen förändras beroende på ur vilken synvinkel man närmar sig området och hurudan syn samhället har på behovet av stöd. Trestegstödet är den arbetsmodell som man använder sig av i arbetet med elever i behov av stöd för lärande. Denna arbetsmodell har fått en del kritik då den implementerades och särskilt väldigt vaga instruktioner har setts som ett problem. Syftet med denna avhandling är att skapa en helhetsbild av specialundervisningen, trestegsstödet och behoven av stöd för lärande i de finländska skolorna idag. Meningen är att utreda vilka faktorer som påverkar behovet av stöd bland eleverna (vilka behov specialundervisningen strävar efter att svara på idag) och hur det specialpedagogiska fältet ser ut för att få ett bättre helhetsperspektiv på brister, styrkor och behov inom systemet. Området avgränsas genom att behandla de yttrefaktorerna eftersom omfattningen av detta arbete är begränsat. Metod. Avhandlingen är en narrativlitteraturstudie bestående av femton (15) artiklar som analyseras med hjälp av den tematiska analysen. Resultat och slutsatser. Specialundervisningen har gått igenom några större reformer (var av den ena var implementeringen av trestegsstödet) 2010 och 2011. Dessa reformer har haft som syfte att bl.a. minska på antalet elever inom det särskilda stödet, höja på kvaliteten inom de finländska skolorna och skapa jämlika inkluderande skolor. Dessa reformer har inneburit större och mindre förändringar, men trots att det är tio år sedan så arbetar ännu fältet med att lyckas med implementeringen och främst med den inkluderade undervisningen som dessa till hög grad tagit med sig. Lärarna i de allmänna klassrummen idag förväntas ha de kunskaper som krävs för att undervisa elever i behov av stöd för lärande och fältet lider av resursbrist i form av tidsbrist, personalbrist och brist på ändamålsenliga utrymmen och redskap. Trots allt så har fältet tagit små steg närmare målen och hittat en del redskap som behövs för att lyckas. De största enskilda faktorerna som behöver åtgärdas idag är resursbristen och lärarnas kunskapsnivåer vilka i sin tur påverkar lärarnas attityder gentemot inkluderande undervisning vilket är ett måste för att lyckas med en inkluderande skola. Avainsanat – Nyckelord Specialundervisning, stöd för lärande, trestegsstöd, utbildningsreformer Keywords Specialeducation, need of support, tiered supportsystem, educationalreforms Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Helsingfors universitets bibliotek - Helda/E-thesis (lärdomsprov) Muita tietoja - Övriga uppgifter - Additional information

Mål. Målet med avhandlingen är att redogöra för den tidiga läsinlärningen, med andra ord grunden för läsning som läggs under barnens första skolår. Läsinlärningen behandlas i avhandlingen med fokus på den fonologiska medvetenhetens koppling till läsning. Som bakgrund för undersökningen ligger teori om vad läsprocessen tekniskt innebär, samt vad det betyder att vara fonologiskt medveten. Eftersom läsning är en viktig färdighet för livet, har denna avhandling som syfte att synliggöra läsningens kom plexitet och den fonologiska medvetenhetens betydelse för att nå en god läskunskap. Metoder. Avhandlingen baserar sig på en narrativ litteraturstudie, med en innehållsanalys. Bland de tio analyserade vetenskapliga artiklarna, har strävan varit att hitta likheter mellan forskningsresultaten, för att få övertygande svar på avhandlingens forskningsfråga. Resultat och slutsatser. Resultatet visar att ett tydligt samband förekommer mellan fonologisk med vetenhet och läsning. Kopplingen visar sig ur lite olika synvinklar, varav tre olika lyfts fram och pre senteras i diskussionskapitlet. Fonologisk medvetenhet kan förutsäga senare läsfärdighet, fonologisk medvetenhet kan tränas och utvecklas, och gällande lässvårighet kan problemet handla om svaga fo nologiska färdigheter. Man kan konstatera att den fonologiska medvetenheten har en relativt synlig roll gällande läsning, och är något som bör beaktas och kännas till. Gällande skolan, lärare och undervis ning, är det av stor betydelse att tillräcklig kunskap finns, för att stödja elever i inlärningsprocesse

Mål. Syftet med den här avhandlingen är att kartlägga religionsundervisningen i grundskolan i Finland, att granska utmaningar med undervisningen samt att granska olika undervisningsmodeller för att kunna implementera dem för en förbättrad undervisning i religion. Finlands undervisning i religion har fått mycket kritik och med en ökad mångfald fungerar den nuvarande undervisningen inte. Målet med avhandlingen är att studera olika undervisningsmodeller för att kunna implementera bra sidor av dem till Finlands nuvarande undervisning för att skapa om bättre undervisning i religion. Bakgrunden till forskningen handlar om undervisningshistorien i Finland och hur den har lett till den undervisningsmodell vi har idag. En genomgång av vad läroplanen säger om religion och livsåskådningsundervisningen samt Alberts (2019) teorier om hur man kan klassa olika undervisningsmodeller redovisas. Metoder. Forskningen är gjord som en beskrivande litteraturöversikt med integrerad infallsvinkel för att sammanställa och få en helhetsbild av forskningsmaterialet. Från 40 olika forskningsartiklar valdes 12 stycken vetenskapliga artiklar för analys som valdes på basis av relevans och årtalsbegränsningar 2005-2024. Forskningsmaterialet analyserades genom innehållsanalys för att sammanställas och hitta betydelse i materialet. Resultat och slutsatser. Undervisningen i Finland och dess stora utmaningar visar sig ha varit kopplat till lärare och lärarutbildningen samt problemen med Finlands undervisningsmodell. Integrerad undervisningsmodell ger en jämlik undervisning där elever lär sig tillsammans. Alltmer forskning lutar sig mot ett integrerat nytt ämne i religionsundervisningen, där lärarna skulle få ordentlig utbildning för det nya ämnet är den kommande framtiden för undervisningen där minst motgångar skulle ske.

Läroämnet livsåskådningskunskap har haft en ökande popularitet speciellt under 2010-talet. Vi befinner oss i ett samhälle som blir allt mer sekulariserat och då deltagandet i läroämnen som livsåskådningskunskap ökar, är vi tvungna att utveckla läroämnet så att den avspeglar dagens samhälle. Syftet med avhandlingen är att redogöra för hur läroämnet livsåskådningskunskap har utvecklats i de två senaste läroplansgrunderna. Jag ställde följande forskningsfrågor; 1. Vilka förändringar förekommer i det centrala innehållet för läroämnet livsåskådningskunskap mellan läroplanerna utgivna 2004 och 2014? 2. Vilka förändringar förekommer i de centrala målen för läroämnet livsåskådningskunskap mellan läroplanerna utgivna 2004 och 2014? För att besvara dessa forskningsfrågor utfördes en dokumetnanalys med hermeneutisk forskningsansats. I studien har de två senaste grundläggande läroplanerna för den grundläggande utbildningnen jämförts för att se hur läroämnet livsåskådningskunskap har utvecklat sig. De centrala målen och innehållen i respektive läroplan jämfördes med varandra. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de två senaste läroplanerna gällande läroämnet livsåskådningskunskap, både i de centrala innehållen och målen. I den nya läroplanen står elevernas identitet i fokus och elevernas samspel och diskussionsförmåga poängteras mera. Mångfald lyfts också mera fram i den nya läroplanen och mångsidig kompetens introducerades i läroplanen från år 2014.