Browsing by Title

Inklusion innebär på en skola för alla. En skola där alla välkomnas, oberoende handikapp, inlärnings- eller beteendesvårigheter, kön eller etnicitet. Grundidén är att specialpedagogi-ken inte mera segregeras utan tas in i den allmänna undervisningen. Undervisningen strä-var till att anpassas till individen, inte bara till majoriteten. Alla ska ges möjligheten till en god inlärning. Syftet med den här studien är att utreda hur Helsingforslärare ser på inklusion, hur de anser att den nya läroplanen behandlar inklusion, hur den implementeras i skolorna. I denna feno-menologisk-hermeneutiska studie har svaren på forskningsfrågorna besvarats genom semi-strukturerade intervjuer med fem Helsingfors lärare. Analysen är en innehållsanalys. Teoridelen koncentrerar sig på vad inklusion innebär i skolvärlden. Vidare presenteras pe-dagogens roll i inklusionen. Även läroplanen, som styrdokument analyseras ur inklusionens synvinkel. Resultaten visar att även om de fem lärare som deltog i denna studie är mycket positivt in-ställda till inkluderingen av barn med special behov i den allmänna undervisningen, anser de att resursbristerna har en tydlig negativ inverkan. Den största bristen, enligt lärarna, är att det inte finns tillräckligt med vuxna att stöda inkluderingen av samtliga barn.

I kandidatavhandlingen granskar jag de nordiska innovationsverkens förutsättningar för god innovationsdiffusion utgående ifrån de lagar och strategier som står som grund vår institutionernas verksamhet. I avhandlingen analyserar jag det svenska innovationsverket Vinnova, det finska innovationsverket Business Finland, det norska innovationsverket Innovasjon Norge och det danska innovationsverket Innovationsfonden Danmark. I kandidatavhandlingen analyserar jag de nordiska ländernas innovationsverks lagar och strategier utgående ifrån teorier om innovationsdiffusion samt institutionella teorier genom en komparativ innehållsanalys som framställts i en matristabell. Förutsättningen för innovationsdiffusion granskas med hjälp av fyra kategorier som grundar sig på Everett Rogers teori om innovationsdiffusion. Resultaten av analysen visar att de nordiska innovationsverken delvis uppfyller de krav som jag tagit fram i denna avhandling för förutsättningarna på god innovationsdiffusion men att det fortfarande finns rum för förbättring. Analysen indikerar även att lagarna har en inverkan på utformandet av strategierna vilket påvisar lagarnas signifikans som grundpelare i utformandet av innovationsverkens verksamhet.

Social- och hälsovårdsorganisationer inom tredje sektorn har genom Finlands historia haft en viktig uppgift i att förse social- och hälsovård i Finland. Tredje sektorns roll har förändrats genom tiderna från frivilligorganisationer till att även vara stora arbetsgivare idag. Deras roll i samhället har även förändrats från att vara huvudförsörjare av social- och hälsovård till att fungera som samarbetspartner och komplement till kommunerna som idag har huvudansvaret för social- och hälsovården. Avhandlingens syfte är att belysa hur/var social- och hälsovårdsorganisationer ser sin plats i samhället samt deras förhållande till den offentliga sektorn. Avhandlingen ämnar även undersöka om organisationer upplever liknande press i utvecklingen av sin verksamhet. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personer i ledande positioner inom finlandssvenska social- och hälsovårdsorganisationer. Resultaten visar att organisationerna ser sig som självständiga aktörer men som fungerar som komplement till den offentliga sektorn. Organisationerna upplever liknande press gällande finansiering och en osäkerhet kring vad vårdreformen kommer att innebära för dem. Avhandlingens teoretiska referensram baseras på DiMaggio och Powells (1983) syn på institutionell isomorfi och de tre isomorfiska mekanismerna för att belysa den press organisationerna upplever i sin verksamhet.

Syfte. Studier har indikerat att en stor andel av den åldrade befolkningen har hörselnedsättning och att dessa personer behöver stöd i vardagliga kommunikationssituationer. Personer med nedsatt hörsel har visat sig varsebli tal bättre i diskussionssituationer där den visuella läppbilden är närvarande tillsammans med det auditiva talljudet. Samma fenomen har också noterats bland normalt hörande personer i bullrig ljudmiljö. För att få reda på vilken nytta rehabiliteringen av visuell talperceptionsförmåga (läppläsningsförmåga) har för vuxna personer med hörselnedsättning, behövs grundläggande statistisk information om hurudan den auditiva, den visuella och den audiovisuella talperceptionsförmågan hos vuxna personer är. Syftet med denna kandidatavhandling är att granska hur den visuella talperceptionsförmågan förändras i vuxen ålder. Avhandlingen jämför unga vuxnas visuella talperceptionskunskaper med äldre vuxnas visuella talperceptionskunskaper. Arbetshypotesen är att den visuella talperceptionsförmågan försämras med åldern på grund av försvagade kognitiva förmågor. Metoder. Det valda ämnet granskades genom en integrerad litteraturöversikt. Forskningsfrågan omvandlades till en engelskspråkig sökfras enligt Booles logik och sökfrasen genomfördes i databaserna Ovid Medline, PubMed och Scopus. Använda termer vid litteratursökningen var speechreading, lipreading, audiovisual speech perception, audiovisual speech recognition, audiovisual integration, aptitude, skill och ability. Litteratursökningen resulterade i 506 artikelträffar som utgående från rubrik, abstrakt och tillgänglighet slutligen avgränsades till fyra artiklar. Utöver dessa handplockades ytterligare två artiklar. De valda sex artiklarna var fall-referentstudier som behandlade visuell talperceptionskunskap hos unga och hos äldre vuxna. Artiklarna granskades kritiskt och deras resultat jämfördes sinsemellan. Resultat och slutsatser. Studierna visade enhetligt att unga vuxna har bättre visuell talperceptionsförmåga än äldre vuxna, vilket även har konstaterats i tidigare forskning. Arbetshypotesen fick stöd i och med att artiklarna uppskattade att den försämrade förmågan i visuell talperception hos äldre vuxna beror på försämrade kognitiva förmågor och på grund av försämrade integrationskunskaper.

Depersonalization/derealization-symptoms are a subclass of dissociation symptoms. These symptoms are characterized by numbness of emotions, a feeling of being separated from one’s body, and a feeling of unreality of the outside world. The source of these symptoms is unclear at the moment. However, studies have shown that depersonalization/derealization symptoms can be caused by traumatic stress experiences. This raises the question of how depersonalization/derealization symptoms could be connected to daily, minor stress. Could daily stress also be an influencing factor on depersonalization/derealization symptoms? On the other hand, it could be that depersonalization/depersonalization experiences would cause a person to be more vulnerable to experiencing stress. In this review I take a closer look at the relationship between daily stress and depersonalization/derealization symptoms. It seems that a positive connection exists between depersonalization/derealization symptoms and daily stress. However, the direction of the connection remains unclear. There is some evidence depersonalization/derealization symptoms and daily stress often appear simultaneously. In addition, it seems that people who experience high amounts of depersonalization/derealization symptoms experience stress more intensely than the average person. Daily stress has also been shown to be a predictor of depersonalization/derealization symptoms when the effect of other psychopathology symptoms has been taken into account. The amount of other psychopathology seems to be an important moderator of the connection. All in all, the relationship between daily stress and depersonalization/derealization symptoms seems to be very complicated and more research is needed on this area.

This review will address how individual symptomology may be used to model a person’s psychological disorder. The discussed disorders are depression, generalised anxiety disorder and social anxiety disorder, which will be discussed separately and as simultaneous compositions of symptoms. Traditionally mental health disorders have been elucidated by dividing them into separate categories. In 2010s network analysis has risen as an alternative method, where the relationship between symptoms is examined in time and visualised as a network. The network analysis viewpoint suggests that psychological symptoms cause each other and that activation spreads through the network via the interactions between those symptoms. Two disorders that occur simultaneously are thought to constitute separate clusters of symptoms, which are united by bridge symptoms that mediate activation from one cluster to another. This review will focus particularly on idiographic, personalised networks. These personalised models aspire to take into consideration all the variation in a person’s symptomology. These models are formulated from occurring symptoms in several points in time, so it is possible to speculate, although not prove, the direction of an interaction between symptoms. The symptoms that affect several other symptoms strongly spread activation all around them when activated, whereas those symptoms that receive several effects from other symptoms particularly often associate with other symptoms. The application of network models to clinical practice is based on this idea. To demonstrate idiographic modelling, two different cases will be considered. In both examples the person is afflicted with both depression and an anxiety disorder, and for each person an idiographic network model is formed. The observation can be made from these cases that the symptoms described as most central in categorical models are not equal to the symptoms in these networks that most maintain its activation. The idiographic networks of the example cases also do not indicate bridge symptoms, but rather the symptoms form a single cluster and maintain each other across disorder category boundaries. The conclusions made from personalised network analyses cannot be generalised to the population or even the same person in other points in time. In addition, conclusions cannot be made about the validity of DSM categories or the concept of comorbidity. Nevertheless, they open windows to the individual variation and complexity of symptomology, which categorical diagnostic classifications cannot consider. From these observations different study questions and designs can be formulated and novel clinical interventions developed.

Tämän kirjallisuuskatsauksen tavoitteena on syventyä design – etnografiaan ja sen käyttöön kasvatustieteellisellä kentällä, tarkemmin oppimisen ja koulun kontekstissa. Tutkimuksen tuloksena saadaan mahdollisimman monipuolinen kuvaus design – etnografiasta, sen käyttökohteista sekä mahdollisista hyödyistä ja haasteista oppimisen ja koulun kontekstin tutkimuksissa. Kandidaatin tutkielma toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, joka mahdollistaa monipuolisen, laaja-alaisen sekä ajankohtaisen katsauksen design – etnografian käytöstä tällä hetkellä. Kuvailevaan kirjallisuuskatsaukseen valittiin pääosin kansainvälisiä tutkimuksia ja artikkeleita. Tutkimus osoitti, että design – etnografiaa on käytetty koulun ja oppimisen kontekstissa jonkin verran, mutta sen käyttö on soveltunut aikaisempien artikkeleiden ja tutkimuksien perusteella melko kapealle sektorille. Design – etnografista menetelmää on sovellettu erityisesti oppimisympäristöjen kehittämisen apuna sekä erilaisten kontekstien kulttuurien tutkimuksissa. Tutkimuksissa nostettiin esille erilaisia hyötyjä sekä heikkouksia design – etnografisen menetelmän käytössä kasvatustieteellisessä tutkimuksessa. Hyötynä koettiin erityisesti monipuoliset työkalut, joilla voidaan syventyä hyvin monipuolisesti erilaisiin tilanteisiin. Heikkoutena koettiin erityisesti design – etnografian monipuolisuuden tuomat haasteet, koska tutkimustavan käyttöönotto ja soveltaminen voi olla melko monimutkaista.

Sociala medier ger oss en möjlighet att kommunicera och interagera med andra människor och har sedan 2000-talets början fått en allt större roll i samhällsdebatten. Människor använder sig även av sociala medier i kriser. Detta för att söka information, men också för att ge stöd. Följaktligen har även användningen av sociala medier ökat under coronaviruspandemin. Denna kandidatavhandling fokuserar på unga vuxnas upplevelser av sociala medier. Syftet är att undersöka hur unga vuxna upplevt sociala mediers roll under coronaviruspandemin i Finland och om sociala medier har en eventuell inverkan på nationalismen eller polariseringen i landet. Metoden som används i avhandlingen är en hybridmodell av enkätundersökning där såväl öppna som slutna frågor används. Materialet består främst av svaren från enkätundersökningen men även annan statistik och tidigare forskning som belyser de sociala mediernas roll i krissituationer. Majoriteten av respondenterna uppgav att de har märkt en tydlig skillnad i sitt flöde på de sociala medierna. Facebook har fungerat som en plattform för hat och kritik medan Instagram har fungerat som en positiv plattform full av uppmuntran. Ett flertal av respondenterna har upplevt att samhället blivit mer polariserat men samtidigt uppgav respondenterna även att nationalismen ökat. Respondenterna har stött på inlägg på sociala medier där genomfördandet av åtgärder för hanteringen av coronasituationen både hyllas och kritiseras. Kritiken och berömmet handlade i de flesta fall om samma område.

The aim of this study was to find out what kind of methods teachers use with children in age three to five that have attention difficulties. This study is qualitative, and to answer my research questions I have interviewed three pedagogues. The interviews where based on my three research questions which read: what characterizes a child with attention difficulties, what kind of methods are used with these children and how does teachers relate to children with attention difficulties. The most central results in this study was which methods teacher prefer to use with children with attention difficulties. Teachers use many kinds of methods with children who has attention difficulties depending on the situation and the child. One thing pedagogues must remember is that every child is unique and have their own difficulties, which means that pedagogues have to see the child’s individual needs and find the right methods for every child individually. The most important methods that came up in this study was to divide the child group in smaller groups and remember to give clear instructions so everyone understands the tasks. It was also common to use different means for example the clock or an hourglass to make it clear for the child how long the child will work with a task. Another thing that came up in the study was that it is very common these days for a child to have attention difficulties and there is almost one child in each group with some kind of attention difficulties. It also emerged that pedagogues can see signs of attention difficulties in a child already at the age of three. Because of that it is important that the teachers that are working with children at the age of three to five, are aware of how common attention difficulties are and know how to give the best support for each child.

Fattigdom bland barnfamiljer har ökat i Finland och allt fler familjer behöver ekonomiskt stöd för att klara av vardagen. Utkomststödet är det stöd som beviljas i sista hand åt familjer som inte har ekonomisk möjlighet att klara av de dagliga utgifterna. I denna studie ligger fokus på handläggningen av utkomststöd till barnfamiljer. I Finland har det sociala arbetet inom arbetet med utkomststöd fokuserat främst på de vuxna. Det är föräldrarnas ekonomi och situation som utreds medan barnens perspektiv syns mycket litet. Barnen utgör en del av familjen och för att det ekonomiska stödet skall bli ändamålsenligt så krävs det att barnens perspektiv blir en del i beslutsfattandet. I denna studie vill jag därför synliggöra hur barn i länderna Finland, Sverige och Norge upplever att det är att växa upp i en familj med knapp ekonomi. I studien har jag tagit fasta på följande frågeställningar: Hur tycker barnen att den knappa ekonomin påverkar vardagen? Hurudana strategier använder barnen sig av för att hantera vardagen med knapp ekonomi? Enligt resultatet så upplever barnen att den knappa ekonomin tar sig uttryck i grundbehov så som mat och kläder, men främst i sociala sammanhang då barnen jämför sig med varandra. Barnen har inte möjlighet att umgås med vänner och ha hobbyn i samma utsträckning som övriga barn. Barnen saknar även materiella resurser som är betydelsefulla för att känna social tillhörighet. Att hela tiden vara tvungen att tänka på ekonomin är psykiskt påfrestande och barnen försöker genom både aktiva och passiva copingstrategier att förhandla, förmildra eller få kontroll över omständigheterna. Kunskapen som denna studie medför, kan socialarbetaren använda som utgångspunkt vid handläggningen av utkomststöd, då familjens ekonomiska behov utreds. Även betydelsen av att höra barnet självt, kommer fram i studien. Att socialarbetaren hör barnet och därmed kan stöda barnet och familjen på ett ändamålsenligt sätt kan även ses som en förebyggande åtgärd. Detta eftersom en fattig barndom utgör en riskfaktor för barnets hälsa och välmående och kan ge upphov till negativa effekter senare i livet.