Browsing by Title

Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att undersöka motiv bakom att skicka in meddelanden till studion i direktsänd radio. Som bas för analysen används en teoretisk ram baserad på Vanhaeght och Donders forskning från 2017 vilken behandlar interaktion med public service-media. Den teoretiska ramen delar in motiv för att interagera med public service-media i tre kategorier, personliga, sociala och altruistiska motiv. Personliga motiv är motiv som relaterar till en persons personliga intressen eller passioner och är alltså handlingar som motiveras av ett eller flera personliga motiv. Sociala motiv är handlingar som motiveras av motiv som handlar om att antingen tillhöra eller lösgöra sig från ett socialt sammanhang. Altruistiska motiv är bredare och är handlingar som motiveras av en vilja att hjälpa andra utan att själv gynnas av det. Avhandlingen är en publikundersökning gjord genom en intervjuundersökning där tre lyssnare till public service-radiokanalen Yle X3M intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I intervjuundersökningen uppgav respondenterna personliga och sociala motiv bakom att skicka in meddelanden via kanalens Whatsapp, men inga altruistiska motiv kunde identifieras i svaren. Karaktären i de personliga och sociala motiven skiljde sig från varandra respondenterna emellan. Respondenternas personliga motiv handlade om att vilja skicka in meddelanden då redaktörerna diskuterade ämnen som de själva visste något om eller hade ett intresse för. Andra personliga motiv som uppgavs relaterade till underhållning. De sociala motiv som respondenterna uppgav handlade dels om att inte känna sig ensam och dels om att vara en del av en gemenskap. Många av de personliga och sociala motiven som framgick av svaren gick in i varandra och var svåra eller omöjliga att helt kategorisera under någondera kategorin.

Enligt adoptionslagen kan gifta par och ensamstående adoptera ett barn. Däremot står det också att ”barnet ska placeras i en familj där han eller hon får två adoptivföräldrar, om det inte med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för placering i en familj med en ensam förälder”. Syftet med avhandlingen var att utreda vad det innebär att ensam adoptera ett barn från utlandet. För att nå detta syfte har jag använt mig av följande delfrågor: 1. Hurdana känslor och tankar hade de ensamstående adoptivföräldrarna under adoptionsprocessen? 2. Vilka stödformer och copingstrategier använde de för att hantera dessa känslor och tankar? 3. Hurdana förutsättningar hade de att adoptera? Avhandlingen studerar adoptivföräldrars erfarenheter av adoptionsprocessen. För att få en helhetsbild över adoptivföräldrarnas upplevelser har jag använt mig av teman såsom känslor, tankar, stöd, copingstrategier och förutsättningar. Som stöd till min forskning har jag använt mig av stödteorier och copingstrategier, skrivna av bl.a. Gottlieb & Bergen (2010) samt Folkman & Lazarus (1980; 1984; 1985). Därtill är också dessa källor väsentliga i min studie: Eriksson (2009), Socialstyrelsen & Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (2007) och Rogers (2018). I min kandidatavhandling har jag valt att använda mig av ett eget empiriskt material, som samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra stycken ensamstående adoptivföräldrar som har adopterat barn från Ryssland, Thailand och Indien. Materialet analyserades sedan med hjälp av en styrd kvalitativ innehållsanalys. Ur studiens resultat framkom det att adoptivföräldrarnas adoptionsprocess bestod av bland annat känslor av stress och ångest men också hopp och lycka. För att hantera de känslor som uppstod under adoptionsprocessen använde adoptivföräldrarna främst sig av den emotionsfokuserade copingen samt olika stödformer. I resultatet framkommer det att det inte endast är det emotionella stödet som var viktigt för adoptivföräldrarna, utan alla former av stöd var väsentliga. Det mest betydelsefulla stödet fick de av vännerna och familjen. Dock var också stödet av andra adoptivföräldrar och adoptionssökande viktigt. Även om det fanns ett flertal likheter i adoptivföräldrarnas berättelser framkommer det också i studiens resultat att ”Ingens process är säkert den andras lik”.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Barnäktenskap är ett vanligt förekommande fenomen som sker runtom i hela världen. Dock har det i Finland först på senaste tiden börjat uppmärksammas som ett problem, varvid ökad invandring är en bakomliggande orsak till detta. Diverse internationella konventioner samt rekommendationer anger att barnäktenskap utgör en skadlig sedvänja och är något som bör förebyggas. Även om det konstateras att barnäktenskap utgör en skada för barnet, det vill säga offret i fråga, existerar det inte inom internationella förordningar en absolut minimiålder för äktenskap. Dock har Finland tagit i beaktande de internationella rekommendationerna samt barnets bästa och har bland annat avvecklat dispensförfarandet 2019 och enligt den nuvarande äktenskapslagen är minimiåldern för äktenskap 18 år. Mitt syfte med avhandlingen är att granska ifall Finland erbjuder ett tillräckligt civilrättsligt skydd för offer för barnäktenskap. Därmed granskas och analyseras Finlands rättsordning samt internationella lagar, bestämmelser och rekommendationer. Utöver att granska ifall Finland erbjuder ett till tillräckligt civilrättsligt skydd, granskar avhandlingen genom de lege ferenda-synpunkter hur lagstiftningen kunde revideras för att erbjuda offren ett bättre skydd. Detta görs bland annat genom att jag jämför Finlands rättsordning med Danmarks. Mitt syfte är att undersöka vilken lagstiftningslösning skulle vara mest önskvärd från offrets synvinkel. Det kan konstateras att det existerar lagstiftningsbehov att införa andra bestämmelser än enbart äktenskapsskillnad som upplösningsform av barnäktenskap. I avhandlingen presenteras upphävande av äktenskap som den mest önskvärda upplösningsformen med hänsyn till att rättsverkningarna skulle vara de mest optimala för offret i fråga.

Frågan om huruvida Europeiska unionen (EU) lider av ett demokratiunderskott har varit omdebatterad och en viktig fråga för att avgöra om EU:s verksamhet kan anses vara tillräckligt legitim. EU:s demokratiunderskott kan definieras på olika sätt, eftersom flera olika mekanismer påverkar hur demokrati förverkligas i unionen. EU:s institutionella egenskaper försvårar bl.a. medborgarnas möjligheter att påverka och delta på EU-nivå och dessutom upplever medborgarna EU som för avlägset vilket leder till en svag politisk identifikation för EU bland medborgarna. För att öka medborgarnas politiska deltagande på EU-nivå och stärka demokratin införde man år 2012, som komplement till den representativa demokratin, ett deltagardemokratiskt instrument på EU-nivå – det europeiska medborgarinitiativet. Den här kandidatavhandlingens syfte är att undersöka och analysera vad det europeiska medborgarinitiativet kan påverka inom demokratiunderskottet och vilken betydelse det europeiska medborgarinitiativet har som ett deltagardemokratiskt instrument. Detta gör jag genom att närmare studera hur medborgarinitiativet har fungerat hittills. Analysen baserar sig på initiativ som lämnats in och besvarats av Europeiska kommissionen, de initiativ som fått avslag, kommissionens rapport om genomförandet av medborgarinitiativet samt tidigare studier i ämnet. Studiens resultat visar att det europeiska medborgarinitiativet kan påverka den form av demokratiunderskottet som har att göra med medborgarnas svaga politiska engagemang i unionen, dvs. bidra till att minska avståndet mellan medborgarna och unionen och få medborgarna att bli mer intresserade av EU-relaterade frågor. Studien visar även att det är för tidigt att säga om medborgarinitiativet lyckats med sitt syfte att öka medborgarnas deltagande, men däremot har man genom initiativet skapat en ny kanal för medborgarna att delta, påverka och få sin röst hörd, vilket skulle kunna på lång sikt leda till en förstärkt demokrati i EU. Dock kan man ifrågasätta deltagardemokratins funktion för detta ändamål. Det krävs mycket olika resurser för att kunna organisera och stöda ett medborgarinitiativ, vilket gör att den politiska jämlikheten för alla rubbas. Dessutom krävs tekniska och praktiska förbättringar av initiativsystemet och det finns även ett allvarligt bekymmer med att så få initiativ har lämnats in till kommissionen och med att en tredjedel av initiativen avslagits före registrering pga. de inte ligger inom EU:s befogenheter.

Papperslöshet är ett relativt nytt fenomen och på grund av det finns det begränsat forskning om temat. Det finns en del forskning om papperslösas situation i Finland, men de flesta nordiska studier om papperslöshet är gjorda i Sverige. Syftet med denna avhandling är att undersöka papperslösas upplevelser om sina rättigheter och i hurdan maktposition de papperslösa är i förhållande till sin livssituation. Mina forskningsfrågor i avhandlingen är: Har de papperslösa som jag intervjuat blivit informerade om sina rättigheter och i så fall av vem? Hur tycker de papperslösa att deras rättigheter har uppfyllts och vilka är konsekvenserna av att vara i en livssituation där man knappt har några rättigheter? Studien är en kvalitativ studie som är genomförd med semistrukturerade intervjuer av papperslösa personer om deras upplevelser. Jag analyserar respondenternas upplevelser med hjälp av Van Gennep samt Turners teori om liminalitet och Bourdieus teori om tid och makt. I studien framkommer respondenternas ovetskap om sina rättigheter och att de flesta ansåg sig leva utan rättigheter. Respondenterna lyfte upp känslan om maktlöshet i sina liv då de lever i ett konstant vänte tillstånd, vilket påverkar deras psykiska välmående och syn om framtid. Mina resultat har likheter med tidigare forskning som gjorts om papperslösa i Norden. Det finns ett klart behov av vidare forskning och samhällsdiskussion om papperslösheten och dess konsekvenser genom att höra papperslösa individers upplevelser.

Syftet med följande avhandling är att konstruera en större förståelse för medias förmedling av information om omhändertagande av barn samt att bidra med underlag för framtida forskning i ämnet. Tidigare forskning tyder på att bilden av omhändertagande av barn och barnskyddet oftast är mer kritisk än upplyftande. Annan forskning tyder på att bilden har en tendens att vara kontroversiell. I avhandlingen är valet av teori socialkonstruktionism. Detta motiveras med hur ett samhälle konstruerar gemensamma uppfattningar om vissa ämnen genom dialoger men även media. I denna avhandling har metoden varit en kvalitativ innehållsanalys av tidningen Ilta-Sanomats artiklar år 2012–2013. Den kvalitativa innehållsanalysen utfördes genom att jag först bekan-tade mig med artiklarna, sökte efter gemensamma nämnare och delade in dessa i huvudkatego-rier. I de artiklar som analyserades var alla omhändertaganden ofrivilliga från antingen förälderns eller barnets sida. I slutet av 2012 omhändertogs 4 barn med rysk bakgrund, vilket ledde till ett enormt medieutbrott i Ryssland. I samband med detta kritiseras och anklagas det finska barn-skyddet på flera grunder. Resultatet i avhandlingen tyder på att illustrationen av omhänderta-gande av barn var varierande. Ilta-Sanomat illustrerar omhändertagande som såväl en lagbun-den åtgärd som ett förhastat beslut.

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning diskutera passivt ledarskap som ett fenomen och dess inverkan på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett allvarligt, men vanligt problem med flera långvariga konsekvenser för både utsattas välmående och organisationens framgång. Ledarskapet har en central roll i förebyggandet och hanteringen av arbetsplatsmobbning och det är därmed av vikt att studera hur ett mer passivt ledarskap inverkar på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Genom en litteraturgenomgång har avhandlingen ämnat att svara på forskningsfrågan ”Hur påverkar passivt ledarskap förekomsten av arbetsplatsmobbning?”. En av de viktigaste teoretikerna inom forskningsområdet är Heinz Leymann, som var en av de första som började studera arbetsplatsmobbning på 80-talet. Leymanns studier citeras fortfarande i dag då han kunnat bidra med insiktsfull kunskap angående arbetsplatsmobbning och dess bakgrund. Avhandlingens resultat visar att det finns en klar koppling mellan passivt ledarskap och arbetsplatsmobbning. Det passiva ledarskapet har ofta en mer indirekt roll och inverkar på t.ex. mellanmänskliga konflikter och roll stressorer som däremot ökar risken för arbetsplatsmobbning. Passiva ledarskapet kan även ses som en form av arbetsplatsmobbning där den passiva ledarens agerande kan tolkas som bl.a. avsiktlig och systematisk social uteslutning. Det passiva ledarskapet har även visat sig ha sina fördelar då det kan bidra till mer autonomi och känsla av självbestämmande. Avhandlingens resultat kan bidra till värdefull kunskap till organisationer, men även fortsatt forskning uppmanas då flera kunskapsluckor kan identifieras i den nuvarande forskningen.

The aim of this study is to gain insight into how preschool teachers in the field think about the physical activity in preschool; how they plan physical activity, the opportunities and challenges they face in making the child involved and how they organize physical activity from a child's perspective. The study highlights what preschool teachers value in the planning stages and during the actual moment of physical activity. The research questions for this study are "What does the preschool teacher highlight in the planning of physical activity and during the moment of physical education?” and " What opportunities and challenges are there for the preschool teacher to make the child involved in the moment of physical activity? The theoretical part deals with how physical activity looks like at the preschools’, what the child's perspective and participation means, and how the preschool teachers and the preschools approach to physical activity affect the physical education. The research was carried out by using a qualitative research method and the data collection was done by interviewing three preschool teachers. The interviews were recorded, transcribed and analyzed. The results suggest that teachers attach importance to versatility, variety, effectiveness and joy of movement in the planning phase of the physical education. The physical education class structure has to be the same, a clear introduction, a main part and a conclusion. During the physical education, teachers’ value that all children are active, try out new things, get challenged and deal with different equipment. The original plan doesn’t need to hold and the preschool teacher must be flexible, be able to read into the group of children and be also manage to take the child's perspective. In order to make the child involved it is necessary to listen to the children's wishes. The concepts of the child’s perspective and the child’s participation are familiar to the preschool teachers, but there are variations in how they are perceived. The challenge is how to take the child's perspective and how to make the child involved and thus needs to be emphasized in the policy documents, staff meetings and training courses.

Mitt syfte med denna avhandling var att undersöka vilka utmaningar andra generationens invandrare möter när de väljer andra eller tredje stadiets utbildning i Finland. Därmed var min forskningsfråga ”vilka faktorer som kan anses påverka val av utbildning av andra generationens invandrare samt vilka utmaningar andra generationens invandrare möter i skolgången”. Enligt den teoretiska referensramen kunde man anta att faktorer som socioekonomisk status och föräldrarnas utbildning har en inverkan på val av utbildning. För att undersöka vilka utmaningar andra generationens invandrare möter när de väljer andra eller tredje stadiets utbildning i Finland använde jag mig av kvalitativa metoder som består av semistrukturerade intervjuer. Urvalet i denna avhandling bestod av fyra unga vuxna i åldern 18 – 29, tre kvinnor samt en man. Alla dessa definieras som andra generationens invandrare (minst ena föräldern invandrare). Resultatet av denna avhandling är att den största påverkande faktorn är föräldrarnas positiva attityd gentemot utbildning, vilket står i motsats till tidigare forskning till viss utsträckning eftersom tidigare forskning har lyft fram socioekonomisk status som den mest betydande faktorn. Andra betydande faktorer som denna avhandling kommit fram till är den möjliggivande strukturen, ungdomens egen strävan och utmaningar.