Browsing by Title
Now showing items 6391-6410 of 7170
-
(2021)Mitt syfte med denna avhandling är att granska unga vuxna asylsökandes upplevelser av första mötet med socialarbetare. Avhandlingens huvudforskningsfrågor är: Hur upplever asylsökande att de blir bemötta av socialarbetare i det nya landet? Känner de att de får tillräckligt med stöd? Avhandlingens två delfrågor är: 1. Hur fungerar mötet mellan klienten och myndigheten, vad kan förbättras? 2. Vilka rättigheter har klienten? Den teori som är förknippad med forskningen består av kulturkompetens. Kulturkompetens ger en kunskap och färdighet som är nödvändig för att arbeta med människor från olika etniska, kulturella och rasbakgrund som skiljer sig från ens egna. Den metod som jag använde i forskningen var semistrukturerade intervjuer med tre ensamkommande unga som kommit till Finland. Jag indelade forskningsmaterialet i fyra delar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys: respondenternas 1) upplevelser av bemötandet med myndigheter, 2) syn på vad som borde förbättras för att bemötandet skulle fungera smidigare, 3) önskemål om hur mötet mellan socialarbetaren och klienten skall se ut och 4) syn på hur asylsökandes rättigheter tas i beaktandet i möten. Som i tidigare forskning så har mina respondenter liknande upplevelser av bemötandet. Resultaten visar att socialarbetare och andra myndigheter som arbetar med de asylsökande borde vara bättre insatta i sitt arbete och sina klienters bakgrund. Det kunde vara bra om socialarbetare har en längre utbildning inom området. I undersökningen framkom det att de asylsökande inte får tillräckligt med information om asylprocessen och detta orsakar otrygghet och oro för dem. Respondenterna upplevde också att de blev orättvist bemötta då en del fick träffa en läkare men andra inte fick det. Slutligen diskuterar jag resultaten och förslag till framtida forskning: Ett förslag är att man jämför skillnaderna mellan de asylsökande som kom till Finland före och efter år 2015. Kan man se skillnader i det bemötande mina respondenter fått och de asylsökande som kom till landet då det inte var flyktingkris.
-
(2016)Denna avhandling behandlar ungdomsgarantin, ungdomsarbetslöshet samt arbets- och näringsbyråns arbete med arbetslösa ungdomar. Syftet är att utreda hur ungdomsgarantin fungerar och hurdan roll de professionella har på arbets- och näringsbyrån när de möter arbetslösa ungdomar. Avhandlingen baserar sig på gruppintervju av anställda inom en mellanstor kommun i södra Finland. Frågeställningen i avhandlingen lyder ”Hur har ungdomsgarantin inverkat på TE- byråns arbetssätt i arbetet med unga arbetslösa” och ”Hur anser de professionella att ungdomsgarantin har verkställts”. Frågeställningen besvaras med kvalitativ gruppintervju. Den teoretiska referensramen utgörs av arbete, ungdomsarbetslöshet och empowerment samt paternalism. Som analysmetod används innehållsanalys. Resultatet visar att TE-byråns arbetssätt inte har ändrats efter att ungdomsgarantin trädde i kraft. De professionella arbetar mer med arbetssättet empowerment, men det förekommer bakomliggande press av paternalism i lagen om utkomststöd för arbetslösa och ungdomsgaranti. I resultatet eftersträvar de professionella att hålla sig inom ramarna för ungdomsgarantin. Det är dock utmanande att få ungdomsgarantin verkställd p.g.a. svårigheter med kund, region och arbetsplats.
-
(2020)Mitt syfte med denna avhandling har varit att forska och förstå hur ungdomars psykiska ohälsa konstrueras i media genom att undersöka artiklar ur dagstidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Av tidigare forskning får vi en bild av att psykisk ohälsa hos ungdomar inte ökat de senaste årtiondena, trots att användningen av psykiatrisk service har ökat. Studien har varit en litteraturöversikt med metoden induktiv innehållsanalys. Jag har valt att använda mig av social konstruktion som min teoretiska referensram. Metoden i min avhandling har varit induktiv innehållsanalys av 16 artiklar från 2019–2020 ur Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. 8 artiklar ur vardera tidningen. Metoden utfördes genom en grovkategorisering av artiklar som sedan ledde till subkategorier och de slutgiltiga kategorierna blev följande tre: 1. Bristfällig vård 2. Oro över ungdomars psykiska hälsa 3. Ekonomi. Resultaten i denna avhandling strider delvis mot tidigare forskning. De tyder på att media konstruerar en bild av en bristfällig psykiatrisk vård, samtidigt som de uttrycker en oro över hur ungdomar mår idag, trots att tidigare forskning beskriver att ungdomars psykiska ohälsa inte ökat. Likheter mellan tidigare forskning och resultaten i denna undersökning finns, eftersom båda beskriver den ökade mängden sjukledighet och sjukpension på grund av psykisk ohälsa. Resultaten visar även skillnader i vad de olika tidningarna lyfter fram för problem. Till exempel var det enbart Hufvudstadsbladet som lyfte fram bristen på svenskspråkig service inom den psykiatriska vården, medan Helsngin Sanomat ensam betonade ekonomiska följder. Ur resultaten kommer det fram att allt fler ungdomar söker sig till den psykiatriska vården och mängden sjukledighet och sjukpension på grund av psykisk ohälsa ökat. Samtidigt blir det oklart om mängden psykisk ohälsa i sig ökat eller om stigmatiseringen i samhället minskat och därför även tröskeln till att prata om psykisk ohälsa minskat.
-
(2022)Mitt syfte med denna avhandling är att granska vilka typer av psykiska följder ungdomsbrottslighet kan föra med sig. Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt fenomen som bland annat präglar områden inom socialt arbete. Tidigare forskning har utförts i olika länder runtom i Norden, men denna avhandling har specifikt fokus på artiklar gjorda i Finland och där forskningsobjekten är finländare. Jag har valt att samla in materialet med hjälp av en litteraturöversikt och sedan analysera materialet med en induktiv innehållsanalys. Strukturellt socialt arbete används som teoretisk referensram. Fyra olika teman förekommer i analysen: diagnos i samband med brottet, senare psykiska följder, typ av brott och könsskillnader. De vanligaste diagnoserna visade sig vara beteende- och personlighetsstörningar som senare kunde bidra till schizofreni och hög dödlighet. Grov brottslighet bland unga visade sig ha de allvarligaste psykiska följderna och den största dödlighetsprocenten. Analysen tyder även på att en stor del av populationerna bestod av män, och antalet kvinnliga förbrytare förblev liten.
-
(2017)Syftet med denna avhandling är att undersöka ungdomsfullmäktiges verksamhet med fokus på tidsdimensionen eftersom det är ännu möjligt att se skillnader i strukturen före KomL 26 § träder i kraft 1.6.2017. Jag granskar även ifall ungdomsfullmäktige har utvecklats som demokratisk innovation. Jag har utfört en enkätundersökning med fyra ungdomsfullmäktige, två äldre och två yngre. Det finns skillnader i ungdomsfullmäktiges befogenheter som är kopplade till organisationens ålder. Det tyder på att ungdomsfullmäktige som demokratisk innovation har utvecklats och att tidsdimensionen har en betydelse. Dock påvisar resultaten att det även finns argument som talar emot att organisationens ålder skulle påverka ungdomsfullmäktiges organisationsstruktur. Det som var överraskande med resultatet var att alla fyra ungdomsfullmäktige har två gemensamma problem, de har svårt att väcka intresset hos unga och att bli hörda av kommunfullmäktige. Ungdomar är en samhällsgrupp som har varit exkluderade från det kommunala beslutsfattandet, utan möjligheten att delta via institutionella påverkningskanaler. Ungdomsfullmäktige ska vara en plattform mellan kommunens unga och kommunfullmäktige, men samarbetet och förhållandet är inte i balans.
-
(2019)Målsättning Min kandidatavhandling handlar om ungdomskriminalitet ur ett perspektiv av socialarbetare som arbetar hos polisen. Ungdomskriminalitet är ett mångsidigt problem som består av olika aspekter. Först beskriver jag ungdomskriminalitet som ett fenomen och sedan behandlas det ur perspektiv av socialarbetare som arbetar hos polisen. Jag beskriver hurdana arbetsuppgifter so-cialarbetare hos polisen har. Samarbete mellan polis och socialarbetare är viktigt för att kunna ingripa i ungdomskriminalitet. Jag skriver om hur polisen och socialarbetare samarbetar för att förebygga ungdomskriminalitet, och vad är det som gör samarbetet viktigt. Mina forskningsfrågor var om socialarbetare hos polisen ger mervärde till arbete kring ung-domskriminalitet, och om man genom att ha en eller flera socialarbetare som fysiskt arbetar på polisstation kan hjälpa förebygga eller förminska ungdomskriminalitet. Kan socialarbetare hjälpa behandla situationer som innehåller kriminellt beteende av en minderårig person? Jag beskriver hurdana fördelar det finns för samarbete mellan polis och socialarbetare i kontext av ungdomskriminalitet och socialt arbete hos polisen. Metod Min avhandling är utformad som en litteraturöversikt. Genom en litteraturöversikt samlar man in aktuell kunskap inom det studerade området. Resultat och slutsatser Litteraturen visar att det finns bättre möjligheter till tidig ingripande i ungdomars brottsliga handlingar om det arbetar en eller flera socialarbetare på polisstationen. Tidigt ingripande står i fokus när det gäller förebyggandet av ungdomskriminalitet, och möjligheterna till detta är bättre när socialarbetaren arbetar på polisstationen. Samarbete mellan socialarbetare och poliser ses vara bättre och enklare när socialarbetare fysiskt arbetar hos polisen.
-
(2024)Denna avhandling undersökte ungdomars upplevelser av deltagande i ungdomsverkstäder. Forskningsfrågorna fokuserade på ungdomarnas motivation för deltagande i verksamheten och effekter av deltagandet på deras liv. De specifika forskningsfrågorna var: Vilka faktorer leder till att ungdomar väljer att delta i en ungdomsverkstad? Hur påverkar deltagande i ungdomsverkstäder ungdomars livssituation? Tanken var att belysa hur ungdomsverkstäder kan förhindra social exkludering av ungdomar. Materialet är baserat på tre semistrukturerade intervjuer med ungdomar som deltagit i den Helsingforsbaserade svenskspråkiga ungdomsverkstaden Sveps verksamhet. Intervjuerna transkriberades och kategoriserades enligt teman. Dataanalysen som utfördes var en induktiv innehållsanalys. Teman som kom upp var vägen till Sveps, det sociala livet, och skolgång. Ungdomarna beskrev problematik kring skolgång, hälsa, rutiner och det sociala livet som motiverande faktorer att delta. Alla tre ungdomar rekommenderades att ta kontakt med Sveps av någon annan. En av dessa ungdomar hittade till verksamheten genom att få rekommendationen från en av de anställda på Sveps. Det fanns två huvudsakliga effekter av verksamheten. Ungdomarna upplevde att de hade fått förbättrade sociala förhållanden, dels via att skapa band med de andra deltagarna, dels via förbättrade sociala färdigheter. Den andra effekten var att det hjälpt dem skapa rutiner eller hitta innehåll i vardagen.
-
(2020)Tidigare var det i stor utsträckning journalisterna som stod för nyhetsrapporteringen i samhället. I dag får majoriteten av nyhetskonsumenterna sitt nyhetsinnehåll från webben där det kan vara svårt att avgöra om producenten är en journalist och om skribenten har en agenda. Det här gör att källkritiken blir en allt viktigare faktor i nyhetsläsandet. I den här kandidatavhandlingen undersöks på vilka grunder unga vuxna bedömer om nyheterna de läser på webben är tillförlitliga. Dessutom undersöks vilka särskilda egenskaper gör en nyhetstext tillförlitlig och ifall nyhetskonsumenterna anser att det är viktigt att nyheter är sanna. Materialet i avhandlingen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna är mellan 17 och 23 år gamla. Respondenterna har under intervjuerna fått ta del av fiktiva nyhetstexter vars trovärdighet de fått resonera fritt om. Resultatet av undersökningen ger en översikt över hur en ung vuxen kan resonera då hen tar del av nyhetsmaterial på webben. För respondenterna är det i största allmänhet viktigt att nyheterna är sanna. Det här är särskilt viktigt då nyhetsproducenten är från ett stort mediehus. Material från kvälls- och skvallerpress samt privata aktörer (vloggare, bloggare) ställer respondenterna inte lika stora krav på. Faktorer som ökar en nyhets trovärdighet är enligt min undersökning att nyheten innehåller bilder, att skribenten nämns vid namn samt att flera medier skriver om samma händelse. Enligt respondenterna kan material som delas av en expert ge materialet mera tillförlitlighet, men i det stora hela spelar delaren inte en stor roll i hur trovärdig en nyhet anses vara.
-
(2019)Ungdomar som befinner sig utanför studier och arbetsliv löper risk för en rad negativa konsekvenser såsom; marginalisering, ekonomiska svårigheter och sämre boendevillkor. Syftet med kandidatavhandlingen är att redogöra för inverkan av olika samhällsåtgärders effekter i försök att förebygga marginalisering bland ungdomar i Finland. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie. På basen av litteraturstudien kan samhällsåtgärderseffekterna resultat delas in tre kategorier: samhällsåtgärder som haft effekt, samhällsåtgärder som haft effekt i någon mån och samhällsåtgärder som inte haft någon effekt. Samhällsåtgärder som haft mest positiv inverkan på ungdomar är t.ex. Navigatorn och ungdomsverkstäder. Samhällsåtgärder som haft effekt i någon är t.ex. arbetskraftsbyråns åtgärder, förutsatt att ungdomar har en god livshantering och kan tillämpa den information de fått. Samhällsåtgärder som inte haft effekt hör även hit arbetskraftsbyråns åtgärder. Trots samhällsåtgärder är ungdomars livssituationer ändå i slutändan oförändrade, dvs. de är arbetslösa. Ungdomar är möjligen föremål för institutionell- och strukturell diskriminering vid arbetskraftsbyråer. Detta beror på att arbetskraftsbyråers grundprinciper, rutiner och riktlinjer möjliggör kategoriserande och standardiserade lösningar för ungdomar – som bevisligen visat sig vara en ineffektiv samhällsåtgärd. Det finns utrymme till förbättring hos arbetskraftsbyråer, gällande deras arbetssätt, t.ex. kunde de förstärka samarbetet med lågtröskelverksamheter, såsom Navigatorn och ungdomsverkstäder.
-
(2024)Tiivistelmä: Tavoitteet: Vaikka unien näkemistä on tutkittu laajalti, luotettavia unien näkemistä ennustavia elektrofysiologisia tekijöitä ei toistaiseksi ole tunnistettu. Myös unien näkemiseen ja niiden muistamiseen liittyvien prosessien mahdolliset eroavaisuudet ovat pitkälti tuntemattomia. Tämän kirjallisuuskatsauksen tarkoituksena oli selvittää, minkälaiset tekijät aivojen sähköfysiologiassa vaikuttavat unien raportoimiseen sekä kartoittaa, onko aivojen unenaikaisesta aktiivisuudesta mahdollista tunnistaa nimenomaan unien muistamisen kannalta keskeisiä prosesseja. Menetelmät: Tähän integratiiviseen kirjallisuuskatsaukseen sisällytettiin tutkimuksia, jotka käsittelevät unien näkemiseen ja raportoimiseen liittyviä aivojen elektrofysiologisia tapahtumia sekä REM- että NREM-unen aikana. Katsaukseen valittiin ainoastaan terveillä koehenkilöillä tehtyjä tutkimuksia. Tutkimuksia etsittiin sekä PubMed- ja Google Scholar -tietokannoista että aiheeseen liittyvien artikkeleiden lähdeluetteloista. Tulokset ja johtopäätökset: Tutkimuskirjallisuudessa unien raportoimisen on havaittu olevan yhdenmukaisimmin yhteydessä matalataajuisen aktiivisuuden vähenemiseen, korkeataajuisen aktiivisuuden lisääntymiseen sekä EEG-synkronian vähenemiseen. Tutkimusnäyttö aiheesta on kuitenkin osin ristiriitaista, eivätkä kaikki tutkimukset ole onnistuneet tunnistamaan unien näkemisen elektrofysiologisia korrelaatteja. Vaikka tutkimuskirjallisuudessa ei ole juurikaan eroteltu unien näkemiseen liittyviä prosesseja niiden muistamiseen liittyvistä prosesseista, vaikuttaa siltä, että temporaali- ja frontaalialueiden aktiivisuus on keskeistä nimenomaan unimuistojen muodostumisen ja tallentamisen kannalta. Unien tutkimiseen liittyy laajoja metodologisia eroavaisuuksia ja rajoitteita, joiden huomioiminen on keskeistä tulevaisuuden tutkimuksissa.
-
(2016)Tutkielma tarkastelee unkarilaisen suomen kielen opiskelijan tuottamia lyhyitä vokaaleja ja niiden muutosta suomen kielen opintojen alkuvaiheessa. Tutkielman tavoitteena on selvittää lähestyvätkö koehenkilön vokaalien formantit suomalaisten vokaalien formantteja jo lyhyen opiskelun myötä. Tutkimuksessa vertailtiin koehenkilön tuottamien suomen kielen vokaalien keskiarvoisia formantteja eri äänityskertojen välillä. Lisäksi koehenkilön suomen kielisten formanttien keskiarvoja verrattiin natiivin suomalaisen tuottamien vokaalien formanttikeskiarvoihin. Tarkastelussa oli myös koehenkilön äänteissä esiintynyt keskihajonta. Tutkimus on seurantatutkimus, jossa käytetty aineisto on kerätty kolmella eri äänityskerralla syyslukukauden aikana. Tutkimuksen koeasetelma ja koeaineisto ovat Terhi Peltolan suunnittelemia. Koeasetelma koostui kahdesta lukutehtävästä ja niiden välisestä matkimisharjoituksesta. Kokeessa käytetty aineisto muodostui sanalistoista, joissa esiintyneet sanat olivat kaksitavuisia suomen kielen sanoja ja pseudosanoja. Rakenteeltaan sanat olivat CVCV- ja CVCCV-sanoja. Tutkimuksessa tarkasteltiin koehenkilön ensimmäisessä lukutehtävässä lausumien sanojen ensitavun vokaalien kolmea ensimmäistä formanttikeskiarvoa. Yksi tutkimuksen tavoitteista on esitellä suomen ja unkarin kielen äännejärjestelmien eroja ja yhtäläisyyksiä. Niinpä myös koehenkilön tuottamien unkarin kielen vokaalien formantteja verrattiin natiivin suomalaisen tuottamiin suomen kielen vokaaliformantteihin. Suomalaisten vokaalien formantteja tarkasteltiin Wiikin (1965) formanttiaineistoon ja unkarilaisten vokaalien formantteja Gósyn (1989) formanttiaineistoon vertaillen. Suomen ja unkarin vokaalien piirteet osoittautuivat tutkimuksessa tehtyjen vertailujen perusteella saman suuntaisiksi kuin verrattavissa aineistoissa (Wiik, 1965; Gósy, 1989). Suomen vokaalit [e], [æ] ja [ɑ] olivat koehenkilön vokaalien kehittymisen kannalta mielenkiintoisimpia, sillä ne puuttuvat unkarin äännejärjestelmästä. Tutkimuksen tuloksissa oli viitteitä siitä, että koehenkilöllä nämä vokaalit olivat kehittymässä oikeaan suuntaan. Eniten kehitystä oli havaittavissa koehenkilön [ɑ]-vokaalissa. Tutkimus osoitti, että syyslukukauden mittainen seurantajakso ei kuitenkaan ollut riittävän pitkä ajanjakso varmentamaan vokaalien oikeaa kehityssuuntaa.
-
Uppfattningen av sitt eget föräldraskap hos föräldrar med missbruksproblem : en litteraturöversikt (2020)Missbrukande föräldrar lever i en marginaliserad position, både under missbruket, men också efter att det aktiva missbruket tagit slut. Syftet med min avhandling är att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till av uppfattningen av sitt eget föräldraskap hos föräldrar med missbruksproblem, för att få en mera heltäckande bild av den marginaliserade gruppens position och för att få gruppens egen röst och åsikter hörda. Dessutom för att ha en bättre förmåga att besvara på gruppens behov och stöda vid behov hela familjen. Svar på forskningsfrågan har jag sökt med en systematisk litteraturöversikt av 18 olika artiklar och forskningar. Texterna har jag analyserat med hjälp av Juhilas teori om den stigmatiserade identiteten och Kulmilas och Vanhalas teori om den kulturella modellbilden. Föräldrarna skapar en mycket idealistisk kulturell modellbild som föräldrarna sedan själv jämför sitt föräldraskap mot. Missbrukande föräldrars uppfattning av sitt eget föräldraskap förändras från tiden under missbruket till tiden efter rehabiliteringen. Under missbruket var föräldrarna mycket säkra av sitt missbruk, under rehabiliteringen blir föräldrarna osäkra av sitt föräldraskap och mycket kritiska mot sig själv. Efter rehabiliteringen börjar föräldrarna hitta en ny föräldraroll, som de anser att är en del av deras jag-identitet. De missbrukande föräldrarna är medvetna om omgivningen attityder och föräldrarna vet hur omgivningen dömer dem som dåliga föräldrar, men föräldrarna försöker aktivt motargumentera stigman.
-
Uppfattningen om stereotypa lärare som hinder för utvecklingen av lärares professionella identitet (2020)Mål. Det har forskats kring läraridentitet redan länge (Ashforth & Mael, 1989; Beijaard, et. al., 2004; Eteläpelto & Vähäsantanen, 2006; Sachs, 2005) och man har insett att lärarens professionella identitet långt bygger på den personliga identiteten (Beijaard, et. al., 2004; Eteläpelto & Vähäsantanen, 2006). Däremot har forskningen inte direkt haft ett samband med samhällets förväntningar och stereotyper gentemot lärare. Därför vill jag med denna undersökning nå samhällets uppfattningar av lärare och hur dessa formar lärarens professionella identitet. Förhoppningsvis skapar detta en förståelse hos lärare om sin egen identitet som lärare och hos hela samhället en förståelse kring stereotypers påverkan på individen och dess identitetsuppfattning. Metoder. Min avhandling är i form av en narrativ litteraturöversikt. Min teori baserar sig på det ämne jag valt och utifrån min forskningsfråga har jag sökt efter material till min analysdel. Materialet är mångsidigt och eftersom det rådde brist på forskning kring mitt ämne, lyfte jag fram även pro gradu-avhandlingar, en doktorsavhandling och en rapport av THL. Själva analysen gick ut på en tematisk innehållsanalys, vilket betyder att jag dragit paralleller mellan mitt material för att skapa teman som slutligen gav mig ett resultat. Resultat och slutsatser. Resultaten i min kandidatavhandling var delvis vad jag förväntade mig, men det gav mig även nya inblickar. Samhället verkar ha en föråldrad bild av lärare, vilket lärarna inte själva upplevde sig vara. Detta var intressant med tanke på att jag själv inte uppfattar lärare som auktoritära och konservativa. Lärares klädsel och utseende var även betydande faktorer för samhället, speciellt för eleverna, vilket jag inte tänkt att skulle ha en så stor betydelse längre i dagens samhälle. Slutligen gick det att konstatera att samhällets förväntningar på och stereotyper mot lärare stod långt i konflikt med lärarnas egna tankar och förväntningar på sig själva och andra som lärare. Detta kan resultera i att lärarna har svårt att skapa och upprätthålla en professionell identitet, eftersom den inte alltid bemöter samhällets, föräldrarnas och elevernas förväntningar. Utgående från resultatet kan lärare få en djupare förståelse i hur andra ser en och därmed förstå varför förväntningarna ser ut som dom gör och möjligen även förändra dem genom en öppen diskussion ur en positiv synvinkel.
-
(2019)Tiivistelmä – Referat – Abstract This bachelor’s thesis addresses the health of children in day care center age by a study conducted on exercise recommendations for the target group at hand. A general worry and discussion has risen round the health and wellbeing of children in our community. The day care centers, as well as the parents both play a key role when aiming for a sustainable and healthy development. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate to what extent the goals and the new exercise recommendations are met and especially whether the recommended amount of pacey physical activities (1hour/day) for 3 to 6-year-old children are fulfilled at the day care centers as compared to the home. I have produced different research results all of which demonstrates that the worry about the health of children is legitimate and that a discussion around the theme is relevant. For gathering data, I have conducted three interviews with two nursery teachers and one social worker. I observed the environment and equipment at the day care centers in connection with the interviews. In addition to the interviews, I have gathered data from the parents of the children via a questionnaire addressing the children’s leisure time and physical activities. My study shows that there is a general, intentional effort on the promotion on the health of children from various parts. There is, however, a tendency arising showing that some children easily may be passivated in the ever so crucial age and stage of evolvement, which may negatively affect the child’s evolvement and health in the long run.
-
(2022)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att utifrån tidigare litteratur studera upplevd akademisk stress och stresshantering bland studerande vid distansstudier. Avhandlingen sammanställer relevant forskning om akademisk stress och distansundervisning för att bilda en förståelse av dess konsekvenser. Avhandlingens fokus ligger på frågorna: Hur inverkar distansundervisning på akademisk stress hos studerande, och vad är dess följder. De undersökningar som analyserades relaterar till insatser såsom distansundervisning under covid-19-pandemin. Vetenskapliga artiklar som valdes för översikten var för det mesta publicerade under covid-19-pandemin och ofrivillig social distanseringen. Eftersom den globala pandemin har gjort distansundervisning nödvändig runt om i världen avgränsar jag inte material till studerande från ett specifikt geografiskt område. Resultaten visar att den påtvingade distansundervisningen höjer studerandes upplevda akademiska stress för det mesta. Vissa studier föreslår att stress på grund av social distansering visar tecken på att vara fördelaktig för de studerandes akademiska framgång. Socialt inflytande, såsom socialt akademiskt tryck och socialt stöd visar signifikanta effekter på studenternas mentala välmåga.
-
(2019)The target of this thesis is to examine how mathematical abilities are experienced by pupils and what effect emotions and attitude has on the abilities and achievements in mathemat- ics. If these factors have an effect on mathematical abilities and achievements, it is crucial to be conscious about this, especially if working with the subject in school, to ensure the best possible education for the pupils. The thesis has been executed with an integrated literature review and analysed with content analysis as method. Six articles have been analysed. These articles have been written in Finland, USA, Great Britain, Italy, Iran and Chile. The articles have been chosen according to the research questions and search criterias of this thesis. The results of this thesis indicate that the pupil’s self-efficacy has an effect on their achieve- ments in mathematics. The pupil’s emotions and attitude also affect their achievements and abilities, and the pupil’s gender has an effect on their self-efficacy in mathematics as well.
-
(2019)Results in earlier studies have shown that schools have had challenges to fulfil the aims with inclusion in practice even though inclusion has been discussed for a long time in education. A lot happens in the main classroom and the teacher doesn’t necessarily have time to help every student. A student with difficulties in writing and reading needs a lot of support and an adult who can help the student to maintain his/her concentration and interest in the task. It’s important that students with difficulties in writing and reading get the best possible support to overcome their difficulties. The aim of this research is to examine the teachers experiences of inclusion of students with reading and writing difficulties and to study which elements are required for inclusion to happen. This is a qualitative hermeneutic research. Semi-structured interview was used as a method. Two class teachers and one special education teacher shared their experiences. The teachers worked in the same school in the capital area of Finland. According to the teachers in this study it’s common that students with reading and writing difficulties are not always included in the main classroom. Instead, an assistant works with these students individually outside the classroom during a few classes per week. According to the teachers there are students who value this way of working, while others feel exposed when they must go outside of the main classroom. The teachers emphasized that the planning of support should have its basis in every individual student, and it is essential to focus on what is best for that individual. The conditions for inclusion of students with reading and writing difficulties were as follows: teachers must have enough with competence to support students with different needs and the learning environment should be safe and calming. Based on the results in this research it can be discussed if the lack of teacher resources is an obstacle why inclusion is not implemented in schools.
Now showing items 6391-6410 of 7170