Browsing by Title

The aim of this study was to identify which factors in previous research is emphasized as reasons to educational marginalization and which role the social background has in this context. A special focus was laid on the transition from primary school to secondary school. The research questions of this study were: What factors lead to educational marginalization and what role does the social background have in this context? How can the social background inhibit and / or support the individual's transition from primary to secondary school? The research method of this study was a literature review of previous research. The results of this study are based on the content analysis of five studies, whose content was relevant for the aim and research questions of this study. The analysis of the material revealed four key themes. These were the interaction within the family, family structure, transferable resources within the family and personal motivation and perception of own abilities. The results of this study show that the causes of educational marginalization are both in social or structural factors, specifically the family, and in the individuals’ perception of themselves and their own abilities. Interaction within the family, the family structure and transferable resources within the family (socioeconomic background) are factors in the social background, which can inhibit or support the individual's education. The cause of educational exclusion also appears to be related to a sense of alienation from various central life areas as well as a negative perception of one’s own abilities. These results were also confirmed by other previous research, which highlights the role of the family for school attendance and school success. It’s expected in the society that parents support both emotionally and financially their children's education. The results of this study demonstrate, however, that not every young person has access to this kind of support. The results indicate that especially the family structure and parents' education level have an impact on the transition from primary to secondary school. Parents’ divorce increased the risk of educational exclusion, while young people whose parents were better educated were less likely to drop out of their studies in secondary school. The results suggest that specific junior high school is a difficult and challenging time for many young people, while uncertainty over oneself and one’s own abilities occurs for many at an early stage of life. The access to a safe home environment seems, however, according to the research findings, an important factor in avoiding this problem. These results also suggest preventive measures, at an early stage, to be extremely important.

Utbrändhet och stressrelaterad psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle. Inom media kallas fenomenet ibland för ”den nya folksjukdomen” och många känner någon som håller på att bli, är, eller har varit utbränd. I denna avhandling betraktar jag utbrändhetsfenomenet ur ett stämplingsteoretiskt perspektiv baserat på Howard S. Becker. Förutom detta ser jag också på fenomenet i ljuset av Erving Goffmans teorier om stigma och Talcott Parsons diskussion om sjukrollen. Alla teorier är valda baserat på att de behandlar någon form av socialisering in i en roll, och syftet med denna avhandling är att belysa hur också utbrändhet är ett socialt konstruerat tillstånd som skapas genom en växelverkan med andra. Utgående från de iakttagelser som gjorts i avhandlingen drar jag slutsatsen att utbrändhet kan förstås som en sjukdom, men också som en stämpel, ett stigma eller en rädsla för att vara avvikande. Som slutsats kommer jag också fram till att det inte enbart är den utbrände själv som avgör om denne är utbränd eller ej, utan detta avgörs genom interaktion med dennes omgivning.

År 2018 beviljades knappt en halv miljon personer i Finland utkomststöd. Utkomststödet är ett relevant tema både vad gäller en samhällelig och individuell nivå. Syftet med min kandidatavhandling är att granska utkomststödets koppling till socialt arbete, speciellt genom den prövning som förekommer. Som centrala frågeställningar i min kandidatavhandling utgår jag ifrån: Vilken koppling har utkomststödet till socialt arbete? Hur framkommer prövningen i utkomststödet? Som metod i min kandidatavhandling har jag använt en beskrivande litteraturöversikt, och materialet har jag analyserat med hjälp av en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Materialet har jag begränsat till finländsk litteratur. Som teoretiska utgångspunkter har jag använt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och prövning bland myndigheter. Jag har indelat resultaten i min kandidatavhandling i följande kategorier: organiseringen av utkomststödsarbetet, utkomststödet som ett arbetsredskap och prövningens komplexitet. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att redan innan utkomststödsreformen, har strävan varit att det grundläggande utkomststödet fokuseras mot förmånshandläggning, och socialarbetare ansvarar i större utsträckning för kompletterande och speciellt förebyggande utkomststöd. Organiseringen av arbetet har dock varierat i olika kommuner. Efter utkomststödsreformen 1.1 2017, överfördes det grundläggande utkomststödet till FPA, och det kompletterande och förebyggande utkomststödet förblev på kommunernas ansvar. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att det fortfarande efter utkomststödsreformen inom socialt arbete i kommunerna, används mycket resurser och tid för frågor som berör grundläggande utkomststöd. Resultaten i min kandidatavhandling tyder även på att kompletterande och speciellt det förebyggande utkomststödet ses som viktiga och nödvändiga arbetsredskap inom socialt arbete. Beslutsfattandet av både kompletterande och förebyggande utkomststöd grundas på prövning. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att prövning är väldigt komplext. Utgångspunkten för beslutsfattande av utkomststödet inom socialt arbete grundar sig både på frågan om jämlikhet och den enskilda klientens individuella situation. Beslutsfattandet grundar sig på bland annat professionalitet, etisk reflektion, en växelverkan mellan klienten och socialarbetaren, och innefattar samtidigt en juridisk och socialpolitisk dimension. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att det framträder kopplingar både mellan utkomststödet och socialt arbete samt mellan utkomststödet och prövning. Diskussionen om utkomstödet och prövningen är allt annat än okomplicerad och entydig. Prövningen i beslutsfattandet är väldigt komplext och mångdimensionellt.

Integration diskuteras som en av de stora samhällsutmaningarna i Finland. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för eventuella utmaningar i migranters integrationsresa i Finland. Min avhandling fokuserar på att undersöka och analysera faktorer som påverkar socialt kapital och dess effekter på migranters psykiska hälsa. Jag genomför en enkätundersökning för att få migranters erfarenheter och syntetiserar litteratur baserat på svar av respondenterna. Materialet analyseras utifrån Pierre Bourdieus och Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Resultaten tyder på att bristen av socialt nätverk, integration och utmaningar kopplade till samhällsstrukturer är centrala faktorer för försämrat socialt kapital. Dessutom betonar studien att för att underlätta integration och minska migranters psykiska ohälsa krävs kulturell kompetens inom socialt arbete. Dessa resultat bidrar med värdefull information för vidareutveckling i samhället såväl som inom socialt arbete. Fortsatt forskning behövs för att bättre förstå migranters egna erfarenheter i Finland.

Forskning om människohandel har behandlats kritiskt under 2000-talet och både metodologiska och etiska problem har identifierats. Problemet ligger i svårigheten att identifiera offer för människohandel, hitta offer som vill delta i forskningen, utföra forskningen enligt etiska principer och producera resultat som stöds av ett tillräckligt representativt urval. Människohandel som ett fenomen är tvärvetenskaplig, komplex och påverkas av olika faktorer. I denna litteraturöversikt försöker jag ta reda på vilka socialpsykologiska faktorer som påverkar produktionen av forskningen gällande människohandel. Syftet med min avhandling är att utföra en litteraturöversikt över forskning i människohandel med fokus på offren och att identifiera utmaningar och möjligheter i denna litteratur. Konceptet offer gäller i studien dem som är invandrare och har blivit allvarligt exploaterade enligt skalan för människohandel. Både den allmänna dialogen och forskningen har begränsat fokuset på specifika typer av offer och alla former av människohandel har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Enligt den aktuella förståelsen är det omöjligt att beskriva ett typiskt offer för människohandel. Emellertid kan man förutsätta, att de flesta av offren befinner sig i en sårbar position som gör dem lättare att utnyttja. Positiva förändringar har skett i institutionernas verksamheter och den allmänna kunskapen om människohandel har förbättrats. Enligt litteraturen finns det ändå behov för utveckling: definitioner måste vara konsekventa och uppdaterade, alla typer av människohandel måste undersökas, bakomliggande faktorer som kan orsaka människohandel måste identifieras, hjälpsystemens och myndigheternas verksamhet för offer skall uppmuntras och nya datainsamlingsmetoder bör utvecklas.

Mål. Forskningsuppgiften för avhandlingen är att skapa en bild av skillnaden mellan hur lärare i stadsskolor och landsbygdsskolor ser på möjligheten att använda skolans närmiljö i undervisningen samt att bidra till förståelsen av hur lärare förhåller sig till utomhuspedagogik som fenomen. Utomhuspedagogik kan ge möjlighet till mångsidigare och en mer varierande undervisning både arbetsmiljömässigt och arbetsmässigt. Metoder. Studien utfördes som en empirisk undersökning. Två lärare från en skola ute på landsbygden och två lärare från en stadsskola intervjuades. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades in och transkriberades. Efter att intervjuerna var genomlästa kategoriserade jag informanternas svar så de passade ihop med forskningsfrågorna. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att både lärarna från landsbysskolan och stadssko-lan förhåller sig positivt till utomhuspedagogik och det är något som de gärna utnyttjar i undervisningen. Resultaten visade även att olika närmiljöer erbjuder olika möjligheter, men skolans geografiska läge har inte med utomhuspedagogikens kvalitet att göra. Utomhuspedagogik handlar mycket om att lära sig i varierade utemiljöer, där eleverna ges möjligheten att lära sig med alla sina sinnen och i interaktion med varandra.

Syftet med kandidatavhandlingen Utseendet gör artisten – en studie om hur deltagares yttre kommenteras i underhållningsprogrammet Idol Sverige var att undersöka hur mycket och på vilket sätt deltagares utseende kommenteras under auditionerna i Idol Sverige. Också genom att analysera och tolka kommentarerna var syftet att redogöra för skillnader mellan hur kvinnors och mäns utseende kommenteras. Studien genomfördes genom kvantitativ innehållsanalys samt textanalys. Materialet bestod av de sju första avsnitten av Idol Sverige säsong 14 som sändes på Sveriges TV4 hösten 2018. De diskussionsämnen som berördes när en deltagare mötte juryn identifierades och antalet gånger de enskilda ämnena togs upp kvantifierades. De kommentarer som berörde en deltagares utseende transkriberades för att sedan analyseras och tolkas. Studiens resultat visade att deltagarnas utseende kommenterades ofta, endast kategorin personlig bakgrund förekom fler gånger. Dessutom visade analysen att män fick kommentarer om deras utseende fler gånger än kvinnor, men det förekom skillnader mellan hurudana kommentarer det var och slutsatsen är att kvinnorna fick mer kritiska kommentarer än männen. Slutsatsen är att utseende är än i dag ett ämne som förekommer ofta och på ett irrelevant sätt i underhållnings-tv. Kritiska kommentarer om en individs klädsel eller hår kan sända ut fel signaler till publiken och man bör våga utmana och granska vad som visas och sägs på tv.

Denna avhandling diskuterar de ändringar som gjorts i den finska utlänningslagen från 2004– 2024 gällande internationellt skydd med fokus på utvecklingen kring det humanitära skyddet som fanns i Finland mellan åren 2009–2016. Avhandlingen granskar den rättsliga utvecklingen både med hjälp av inhemska rättskällor samt internationella rättskällor i form av EU:s skyddsdirektiv och internationella fördrag. Det centrala EU-rättsliga förhandsavgörandet i det så kallade Elgafaji-fallet analyseras för att förklara hur uppfattningen av skyddsdirektivet ändrats för finska lagstiftare under avhandlingens valda tidsperiod. Avhandlingen granskar även vilka effekter lagändringarna som gjorts haft för beviljandet av olika former av internationellt skydd och hur de lagändringar som gjorts har motiverats.