Browsing by Title

Objective. The purpose of this review is to gather information on what is known today about the psychology of stalking; its background, psychological consequences to the victim and coping strategies. Methodology. The review is based on recent finnish and international research literature. Findings. The most usual motive for stalking is desire to form an intimate relationship with the victim. Victim is typically stalkers ex- partner or close acquaintance. Mental health disorders are common among stalkers, especially delusional disorders and cluster B personality disorders. Experiences of being stalked are common, especially women are at risk of being stalked at some point in their lives. Typical psychical symptoms caused by stalking include anxiety and depressed mood, which can accumulate into diagnosable mental health disorders. Coping skills used by victims have been studied, but their efficiency has not been researched. Main goal for future research is to find out efficient ways to reduce stalking and psychical consequences caused by it.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Tekijä – Författare – Author Céline Fogde, 014033652 Työn nimi – Arbetets titel – Title Välbefinnande på arbetsplatsen och aspekter som kan bidra till att främja välbefinnande Oppiaine – Läroämne – Subject Socialpsykologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year 8.12.2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 27 Tiivistelmä – Referat – Abstract Mitt syfte med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning, öka förståelsen för vad välbe-finnande på arbetsplatsen innebär och vilka aspekter som kan bidra till att främja det. Problemställning-en motiveras med att det trots forskning inom olika discipliner, saknas en entydig definition och en holist-isk förståelse kring välbefinnande på arbetsplatsen. Fokus ligger dock främst på psykologiskt och socialt välbefinnande, även om fysiskt välbefinnande beskrivs kort. Avhandlingen har utförts som en litteratur-genomgång och beskriver centrala teorier och modeller inom: socialpsykologisk och organisationsrelate-rad forskning. Enligt centrala teoretiker existerar välbefinnande på arbetsplatsen på olika dimensioner; fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande. På basis av litteraturgenomgången kan det konstateras att välbefinnande på arbetsplatsen är ett abstrakt och mångdimensionellt fenomen. Vidare mäts och förstås välbefinnande på arbetsplatsen ofta som arbetstillfredsställelse, arbetsförpliktelse, arbetsenga-gemang och inneboende motivation som ofta även anses vara uttryck för välbefinnande. I avhandlingen har även diverse aspekter som bidrar till att främja välbefinnandet på arbetsplatsen beskrivits, såväl organisations- och omgivningsrelaterade aspekter som arbetsrelaterade aspekter. De huvudsakliga aspekterna är organisationsomgivningen och –klimatet, sociala och mellanmänskliga aspekter, ledar-skap samt HRM och HR-praxis samt arbetsrelaterade aspekter, det vill säga aspekter som relaterar till arbetet och arbetsuppgifterna i sig. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Välbefinnande, arbetsplats, arbetsorganisation, medarbetare, fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande

Efter den globala finanskrisen har den politiska ordningen rubbats ordentligt i västvärlden. Populistiska och extremistiska partier från såväl höger och vänster har skördat stora framgångar i europeiska länder och etablerat sig i beslutsfattande församlingar. Detta har orsakat debatt om hur välmående demokratin är och att det skulle vara frågan om de mindre bemedlades hämnd mot det så kallade gamla partierna. Nästan all samhällsvetenskaplig forskning har visat att det lägsta valdeltagandet kan observeras bland de minst bemedlade, vilka också med större sannolikhet kan lägga sin röst på extremare partier. Tidigare forskning har fokuserat på flera olika länder som kan skilja sig mycket vad kommer till institutionella och politiska faktorer, vilket kan påverka valdeltagande och olika partiers stöd rätt så mycket. Det kan därför bli problematiskt att jämföra resultaten så en avgränsning enligt metoden ”most similar systems design” bör användas. För att undersöka detta fenomen har jag i den här avhandlingen därför fokuserat att granska hur det ser ut i fyra nordiska länder, alltså Sverige, Finland, Norge och Danmark. Dessa länder har en liknande historia vad kommer till institutioner, politisk kultur, politiska system, etnicitet, religion osv. Denna forskning är en enkel kvantitativ makroanalys där jag utgår från ”rational choice”, alltså teorin om individens nyttomaximering, för att kunna ta reda på om det existerar trender som kan bekräfta rådande rön om valdeltagande och mobilisering av väljare som vanligtvis väljer att inte rösta. Totalt undersöks 125 parlamentsval i norden sen 1910-talet och all form av radikalism såsom vänster, höger och klassiskt liberal tas i betraktande. Som utgångspunkt används en undersökning från år 2020 där det konstaterades att sambandet mellan ökat valdeltagande och populistiska/extremistiska partiers stöd endast kan observeras i östeuropa medan det inte kunde observeras någon signifikant skillnad i västeuropa. Forskningens nollhypotes säger att det existerar ett samband mellan ett stigande valdeltagande och ökat stöd för extremare partier. De forskningsmetoder som tillämpades var statistisk sambandsanalys och jämförande analys. I sambandsanalysen såg jag på hur ofta variablerna ”steg” och ”minskade” för såväl valdeltagande och partiernas totala stöd korrelerade med varandra. Resultatet av den statistiska sambandsanalysen visade att det inte existerar ett statistiskt signifikant samband mellan dessa variabler och utfall, vilket innebär att nollhypotesen falsifierades. Fördelningen av de olika utfallen var totalt sett relativt jämn men också länderna emellan. Resultaten av denna forskning bekräftar i en avgränsad nordisk kontext det som tidigare forskning kommit fram till. I västeuropeiska länder kan ett samband mellan populistiska/extremistiska partiers stöd och ett ökat valdeltagande inte noteras. Den jämförande analysen jag använde som stöd och för att förklara delar av resultatet gav inte några motsägande tolkningar. Det är möjligt att observera historiska tidpunkter då radikalismen växt i alla dessa nordiska länder för att sedan igen minska, men några signifikanta gemensamma faktorer kunde man inte observera. Radikalismen har sett olika ut i länderna och det har även skillnaderna i valdeltagandet. På basis av detta kan man konstatera att trots likheterna nordiska länder emellan, existerar skillnader vad kommer till valdeltagandets medeltal, stabilitet och antalet partier som etablerat sig i länderna. Skillnaderna torde främst handla om förflyttningen av väljare mellan etablerade partier och de mera radikala partierna, istället för att icke-röstande mobiliseras.

Valeuutisoinnin ilmiö sellaisena kuin se nykyään tunnetaan – suunnitellusti harhaanjohtavana ja tahallisesti valheellisena internetissä leviävänä tietona – on melko tuore, mutta osoittautunut jo maailmanlaajuiseksi sekä yksilö- että yhteisötasolla vaikuttavaksi ongelmaksi. Tutkielman tavoitteena oli tarkastella valeuutisten luonnetta ja tutkijoiden hieman toisistaan eroavia valeuutisen määritelmiä. Tämän jälkeen tutkielma pyrki kokoamaan yhteen vastauksia siitä, miksi valeuutisiin uskotaan. Tutkimustiedon yhteen koonnin jälkeen tutkielmassa pyrittiin ehdottamaan suuntaa tulevalle tutkimukselle jo tehdyn tutkimuksen pohjalta, ja osoittamaan kriittistä tarkastelua myös tehdyn tutkimuksen suhteen.Katsaus kirjoitettiin tutkimusartikkeleiden pohjalta, joista suurin osa löytyi ohjaajan kirjallisuusluettelosta. Artikkeleita haettiin myös Helka-kirjaston tietokannasta hakusanoin ”fake news”, ”belief in fake news” ja ”fake news definition”. Valeuutisten tavoite on usein taloudellinen tai poliittinen hyöty, johon päästään harhaanjohtamalla ihmisiä julkaisemalla valheellista tietoa, joko kuvan, tekstin tai molempien muodossa. Valeuutinen voi sisältää myös tahallisesta puutteellisesti esitettyä tietoa tai oikeaa tietoa esitettynä tahallisesti väärässä kontekstissa. Valeuutisissa on siis kyse disinformaatiosta, tahallisesti virheellisestä tiedosta. Keskustelu internetistä ja sosiaalisesta mediasta kuuluu valeuutisten yhteyteen, koska ne mahdollistavat ilmiön tapahtumisen: ilman niitä valeuutiset eivät pääsisi räjähdysmäisesti leviämään ja näin harhaanjohtamaan ihmisiä. Leviämistä edesauttavat myös botit, jotka muistuttavat aitoja sosiaalisen median tilejä. Kognitiiviset vinoumat voivat edesauttaa valeuutisten uskomista siinä tapauksessa, että yksilön ennakkokäsitykset tai uskomukset perustuvat virheelliselle tiedolle. Yksilö voi esimerkiksi hyväksyä valeuutisen totena, jos se sopii yhteen hänen pohjatietojensa kanssa. Valeuutisten uskomiseen voi vaikuttaa myös uutisotsikon tuttuus: jo kerran altistumisen uudelle otsikolle on todettu vaikuttavan siihen, että se arvioidaan seuraavalla näkemällä todeksi. Ihmisten välillä on havaittu eroja siinä, kuinka helposti he keskimäärin uskovat valeuutisia. Näitä eroja on selitetty esimerkiksi kognitiivisena reflektiona tai avomielisenä ajatteluna ilmenevällä analyyttisellä ajattelutyylillä, joka on yhteydessä valeuutisten epäilemiseen. Refleksiivisen ajattelun on puolestaan todettu olevan yhteydessä valeuutisten uskomiseen. Tulevassa tutkimuksessa olisi syytä kiinnittää enemmän huomiota ekologiseen validiteettiin ja laajentaa tutkimusasetelmia jo todetun tutkimustiedon pohjalta.

Syftet med denna avhandling är att klargöra en hur omfattande välfärdsstat finländarna vill ha. Utöver detta behandlas olika bakgrundsfaktorer som kan antas ha en förklarande kraft i relation till människors åsikt om välfärdsstaten. Därtill diskuteras vilka värderingar som har varit viktiga för den finländska befolkningen och huruvida det skett några förändringar i värderingarna. Historiskt sett har finländarnas värderingar och åsikt om välfärdsstaten varit stabila. I Finland har stödet för en omfattande välfärdsstat varit högt samtidigt som folkets värderingar varit enhetliga med välfärdsstatens ideal. Välfärdsstaten har utmanats av ekonomiska kriser och utmanas idag av en stark våg av marknadsliberalism och privatisering samt av en åldrande befolkning. Samtidigt kan man fråga sig om en ökande individualisering av samhället urholkar den solidaritet och universalism som kännetecknar en nordisk välfärdsstat. Materialet består av European Social Survey 2016. Till undersökningen valdes slumpmässigt 3400 finländare i åldern över 15 år. Med hjälp av materialet konstrueras en summavariabel som möjliggör analysen av en hur omfattande välfärdsstat finländarna står för på en skala från 0-10. Resultaten visar att finländarna fortsättningsvis vill ha en omfattande välfärdsstat där det offentliga bär ett betydande ansvar. Partipreferens och kön har en signifikant förklarande kraft i relation till finländarnas åsikter om välfärdsstaten. Inget signifikant samband finns däremot när det gäller ålder och utbildningsnivå. Finländarnas värderingar är relativt stabila, även om en viss förändring kan skönjas. Välfärdsstatens framtid är trots detta oviss. Finns det politisk vilja att bevara den nordiska välfärdsstaten trots påtryckningar från internationella organisationer? Vad är följderna av de eventuella reformerna av social- och hälsovården samt socialskyddet?

Tässä tutkimuksessa tarkastelen valikoivasti puhumattoman lapsen osallisuutta varhaiskas-vatuksessa aiemman tutkimuksen avulla. Tutkimusongelmani on, millaisilla pedagogisilla me-netelmillä varhaiskasvatuksen opettaja voi tukea valikoivasti puhumattoman lapsen osalli-suutta. Lähestyin kandidaatin tutkielman aihetta omasta mielenkiinnosta osallisuuden käsitet-tä kohtaan. Rajasin aihetta käytännön ongelman kautta. Huomasin sijaisuuksia tehdessäni, että valikoivasti puhumattomien lasten osallisuuden parantamiseksi ei ollut minkäänlaista suunnitelmaa eikä varhaiskasvatuksen henkilöstö osannut nimetä pedagogisia menetelmiä, joilla tukevat valikoivasti puhumatonta lasta. Yritin etsiä aiheesta aiempaa tutkimusta, mutta löysin suomen kielellä lähinnä vain muutaman opinnäytetyön. Aiheessa on siis selkeä tutki-musaukko suomalaisessa tutkimuksessa. Tutkimukseni tavoitteena onkin herättää mielen-kiintoa aihetta kohtaan ja lisätä hieman tietoisuutta aiheesta. Valitsin laadullisen tutkimukseni menetelmäksi kuvailevan kirjallisuuskatsauksen. Kuvailevalle kirjallisuuskatsaukselle on ominaista laaja-alaisuus sekä monipuoliset tarkastelunäkökulmat. Analysoin aineistoani aineistolähtöisen sisällönanalyysin menetelmällä. Poimin aineistosta sellaiset kohdat, jotka vastasivat tutkimuskysymykseeni ja muodostin niistä luokkia. Tämän jälkeen analysoin muodostuneita luokkia ja koostin niistä yhteenvedon. Tutkimuksissa korostettiin tarvetta tietoisuuden lisäämiselle sekä oppimisympäristön raken-tamista sellaiseksi, että ilmapiiri on turvallinen ja se tarjoaa myönteisiä kokemuksia ryhmässä toimimisesta. Lisäksi korostettiin sitä, että valikoiva puhumattomuus tulee ymmärtää nimen-omaan ahdistuneisuushäiriönä, eikä esimerkiksi kielellisenä häiriönä. Tutkimuksissa nostettiin esille, että myös muut kuin valikoivasti puhumattomat lapset hyötyvät osallisuutta tukevista pedagogisista menetelmistä. Näitä tutkimustulosten mukaisia pedagogisia menetelmiä oli rohkaisu, positiivinen huomiointi sekä antaa lapselle riittävästi aikaa vastaamiselle. Lisäksi lapset hyötyvät puhetta korvaavista kommunikaatiomenetelmistä.

The choice overload hypothesis states that a large number of options to choose from may lead to adverse consequences in consumer decision making, such as a decrease in post-choice satisfaction or the motivation to choose. Several studies provide evidence that when choosing from a large selection consumers get more frustrated, are less satisfied with the choice and more likely to leave the store empty handed. However, there are contradictory results on choice overload. This is because there are numerous factors that moderate the impact of assortment size on choice overload. The question of interest in this review is whether choice overload occurs in food related choices and how. Yet, this question cannot be answered properly based on previous research. Instead, it is beneficial to examine the factors moderating choice overload to get an understanding of the situations where choice overload effect arises. Factors including consumer preferences, making choices for others and unconscious information processing reduce the choice overload effect, whereas consumer expertise and responsibility to account for a decision increase the effect. These are so called intrinsic subjective factors. In addition, several extrinsic objective factors moderate choice overload. Additional research is needed to fully understand the choice overload effect on decision making.