Browsing by Title
Now showing items 6925-6944 of 7170
-
(2022)Kotitaloustieteen yhtenä tarkastelukohteena on arjen toiminnot, joihin asumiseen liittyvät taidot kuuluvat. Tämän tutkimuksen tavoitteena on selvittää, miten viihtyisää kotia kuvaillaan vuosina 1929 ja 2019 julkaistuissa Kotiliesi-lehdissä. Esteettisyys on tässä viihtyisää kotia määrittelevänä elementtinä. Sisustaminen toimii esteettisyyden kuvaajana. Näitä tarkastellaan vuosien 1929 ja 2019 Kotiliesi-lehtien kuvista ja artikkeleista. Tutkimuksessa kuvataan molempien aikakausien ajankuvaa ja tarkastellaan eroja ja yhtäläisyyksiä. Tutkimus on luonteeltaan laadullinen. Tutkimuksen aineistona käytettiin Kotiliesi-lehden vuosikertoja vuodelta 1929 ja 2019. Vuoden 1929 lehdistä sisustukseen liittyviä kuvia ja artikkeleita löytyi yhteensä 39 kpl ja vuoden 2019 lehdistä yhteensä 56 kpl, joista varsinaisia sisustusartikkeleita oli 18 kpl. Aineiston analyysin menetelmänä käytettiin sisällön analyysia, hyödyntäen kuvantulkintaa. Vuoden 1929 lehtikuvien ja artikkeleiden yleiskuva oli käytännöllisyyttä ja tarkoituksenmukaisuutta korostava. Sisustuksen elementteinä usein toistuivat räsymatto, viherkasvit ja ryijy. Asumisen tasoerot korostuivat maaseudun ja kaupungin välillä. Vuoden 2019 kuvat ja artikkelit esittelivät pääasiassa valoisia ja harmonisia kodin sisustuksia, joissa huonekalut ja esineet oli harkiten aseteltu ja sävyt sointuivat toisiinsa. Usein kuvissa toistuvia elementtejä oli keittiö, viherkasvit ja leikkokukat, sohva, tv-taso tai lipasto. Yhteistä molempien aikakausien sisustuskuville oli luonnonmateriaalien käyttö, viherkasvit ja leikkokukat, siisteys ja luonnonsävyt sisustuksen väreissä. Vuoden 2019 sisustuskuvista puuttuu vuoden 1929 kuville tyypilliset räsymatto ja ryijy. Vuoden 2019 kuvissa on havaittavissa elintason kohoaminen, sisustus on näyttävämpää, eri materiaaleja on runsaammin käytössä ja tunnettuja sisustusbrändejä on tunnistettavissa.
-
(2018)This is a study about one evening’s gathering with handcrafts. Marttaliitto and työväenopisto arrange multiple similar gatherings with handcraft. My aim was to arrange an evening with handcrafting such as any other evening with women, but everyone has their own crochets or knitting with them. I arranged the gathering to my four friends. Everybody did not know each other but some of them had met before. My aim was to research the atmosphere of the evening and co-teaching. My aim was not to generalize, and I did not make hypothesis. The research was descriptive. Research questions were: 1. What is the meaning of other mem-bers of the team when doing your own handcraft? 2. How is the peer education mediated in the gathering? My research was a qualitative research. My methodological approach was an ethnographic case study. The data was concise because I dealt that one night with a point of view of communality. I videoed the evening and used it as a supporting data for the questionnaire which I conducted to the participants the day after. Questions were open. There were four participants in my research. I divided the answers in to themes and analyzed the themes so that they answered into my research questions. The data shows that communality and being together was meaningful and handcrafts brought easiness to spend time with strangers. The handcrafts brought nice addition to gathering contrary to my expectation that the gathering would brought something extra to participants’ handcrafts. There was peer education among the conversation and it has been given lone and by jointly to person in need. The participants felt peer education and peer support pleasant and challenging. The participants felt pleasant to have support and self-confidence to handcraft. Some of them did not feel that they were enough talented. Overall the evening contained both deep conversations and lots of happiness and laugh.
-
(2016)This review focuses on the relationships between the Big Five personality traits and phishing susceptibility online. Phishing is defined as an act where the phisher attempts to gather delicate information, such as passwords or bank credentials. Online phishing happens usually by the means of e-mail or social media. Phishing is a common occurrence and people spend a lot of time on the internet. Therefore it is important to examine how personality traits might be linked to how susceptible different people are to phishing. In addition to the Big Five personality traits, the principles of social manipulation discussed in literature are within the framework of this review. Social manipulation is a key component of phishing, as the phisher’s aim is to get the victim to give out their information. No single trait alone exposes anyone to phishing. Phishing susceptibility is always dependent on the context. However, agreeableness, conscientiousness and extraversion seem to be most related to higher phishing susceptibility. These connections are somewhat dependent on the principles of social manipulation that the phisher takes advantage of. Still, the foregoing traits might in some cases be connected to lower phishing susceptibility, thus protecting people from phishing. In addition, neuroticism and openness can sometimes be connected to higher phishing susceptibility. Personality is only a part of the concept of phishing susceptibility. Regardless, the relationships between personality and phishing susceptibility have been examined to some extent. Personality can also be taken into account when training users against phishing. Training in cybersecurity is found to be a worthwhile remedy against phishing online.
-
(2020)Tavoitteet. Tutkimuksessa tutkitaan esikouluopettajien käsityksiä kaksivuotisesta esiopetuksesta. Kaksivuotinen esiopetus on tällä hetkellä Suomessa ilmiönä varsin ajankohtainen ja tuore, minkä vuoksi siihen kohdistuvaa tutkimusta on niukasti. Aiheen ajankohtaisuus, opettajien erilaisten ajattelutapojen esiin nouseminen sekä oma kiinnostukseni innoittivat tämän tutkimuksen asettelua. Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata esikouluopettajien käsityksiä kaksivuotisen esiopetuksen vaikutuksista lasten oppimista tukevaan pedagogiikkaan. Lisäksi tarkasteltiin opettajien käsityksiä liittyen viisivuotiaiden pedagogisen toiminnan muutokseen. Menetelmät. Tutkimus toteutettiin laadullisena tutkimuksena, jossa hyödynnettiin fenomenografisen tutkimussuuntauksen piirteitä. Aineisto kerättiin sähköisen kyselylomakkeen avulla sosiaalisen median, Facebookin alustalla syksyllä 2019. Tutkimukseen osallistui yhteensä 32 esikouluopettajaa eri puolilta Suomea. Aineistoa analysoitiin aineistolähtöisen sisällönanalyysin avulla. Tulokset ja johtopäätökset. Kaksivuotisen esiopetuksen suhde oppimisen pedagogiikkaan jakoi eriäviä ajattelutapoja. Suurin osa opettajista näki esiopetuksen laajentumisen myönteisenä. Etuihin lukeutui tuen lisääntyminen, oppimismahdollisuuksien yhdenvertaistuminen ja turvallisen oppimisympäristön jatkuvuus. Vaikka esiopetuksen pedagogiikassa korostettiin lasta aktivoivien menetelmien merkitystä, silti koulumaisuus nähtiin kaksivuotisen esiopetuksen huolenaiheena. Tämän perusteella nykyinen kuusivuotiaiden esiopetus koetaan enemmän koulumaisena opetuksena kuin viisivuotiaiden pedagoginen toiminta. Lisäksi esiopetuksen laajentamisen pelkoja aiheuttivat riittävien resurssien määrä sekä toiminnan järjestelyt. Sen sijaan viisivuotiaiden pedagogista toimintaa haluttiin kehittää yhtenäisemmäksi sekä lasten keskinäisiä vertaissuhteita tukevaksi. Osa opettajista ei puolestaan kokenut muutokselle tarvetta. Tutkimuksen tulosten perusteella voidaan pohtia kaksivuotisen esiopetuksen perimmäisiä tavoitteita ja sen edellyttämiä resursseja. Lisäksi tutkimuksen avulla voidaan kehittää esiopetuksessa toteutettavaa pedagogiikkaa sekä edistää varhaiskasvatuksen, esiopetuksen ja perusopetuksen jatkumoa.
-
(2018)In teaching children who use sign language, they have used communication methods, signs and sign language. As medicine evolved, they have reverted back to communication methods and developed hearing rehabilitation methods. This change can also be seen in early childhood ed-ucation. However, many studies have shown that the effect of sign language on the identity and the linguistic minority is significant. Despite this, the rights of the minority who use sign lan-guage are not taken into account in the early childhood education law even though the sign lan-guage act requires it and children who use sign language are noted in the early childhood edu-cation plan. The purpose of this study was to find out how a family using sign language is en-countered in early childhood education and how the children's mother tongue is taken into ac-count in kindergarten. The aim of the research was to find out how kindergarten co-operates with the parents and how the mother tongue of the child is taken into account in early child-hood education. The study was conducted as a case study. Six parents from five different families who all use sign language, were interviewed with half-structured interviews. Some of the children were hearing and some deaf or hard of hearing. Interviews done in sign language were recorded and transcribed. The interviews were analyzed by content analysis and compartmentalization. The results showed small differences between kindergartens, for example in support measures, but many parents had similar concerns about how their child's sign language develops and how it is taken into account in kindergarten. There were also differences between hearing and deaf or hard of hearing children. Sign language for hearing children was not seen as necessary in kindergarten as to deaf or hard of hearing children. All parents emphasized the importance of sign language to the child's identity regardless of their hearing. Most parents were not aware of the concrete measures done in kindergarten to support language. Parents had mostly good expe-riences of interaction with kindergarten personnel, but some felt that their concerns about lan-guage were not heard. According to the parents, personnel with past experiences with deaf people and sign language had a positive impact on the interaction between parents and person-nel. Based on the results sign language as a child’s first language should be taken into account in kindergartens in more concrete measures and the early childhood education act should be changed as the sign language act requires.
-
(2018)The aim of the study was to trace early childhood education teachers’ experiences about supporting language identity development with children who use sign language as their native or first language. The aim was also to discover what kind of support the teachers consider required. In this study people who use sign language as their native or first language are considered from a socio-cultural perspective as a language and a culture minority. The data of this study was collected via electronic survey. There were a total of 18 respondents. The research method was a theory-led analysis, where the researchers former knowledge led the analysis. Based on the analysis, five different themes of support were formed. The five themes included 1) using sign language and sign or picture supported speech, 2) the factors that have impact on planning activities, 3) signing equals, 4) using signs in specific situations and 5) education and peer support for families, children and for the teachers. In addition to the five themes, an interesting discovery occurred, when the respondents used the term hearing-impaired instead of the term sign language user, which was used in the survey. In the future it would be important to reflect what kind of effects the used terms have in the early childhood education or even in the level of the society.
-
(2019)Objectives. Sign languages are perceived and produced by different modalities compared to spoken languages. This has lead to different viewpoints regarding the status of sign languages: are they human languages at all or are they fully comparable to spoken languages? Modality differences have been an interesting topic in the research of the brain mechanisms of sign languages. For spoken languages, the brain mechanisms are mainly based on the left hemisphere and especially on its perisylvian areas. Particularly the role of the left posterior superior temporal sulcus and the left inferior frontal gyrus have been researched. In this review the similarities and differences between the brain mechanisms of sign language and spoken language are discussed based on the current research. Methods. The method of this review was literature review. The studies and books were found from Google Scholar and Helka Finna using, for example, search term sign language brain. Some references for the introduction were searched also from Google. In addition, the suggestion and citation functions were used in Google Scholar, and articles were discovered also by conducting a manual search from the reference lists of the found studies. Results and conclusions. In the studies on the brain mechanisms of sign language it was consistently found that similarly to spoken language, the processing of sign language is mainly based on the left hemisphere and especially on its perisylvian areas. The left inferior frontal gyrus was engaged in production of both spoken and signed languages. In comprehension, the left superior temporal sulcus, the left superior temporal gyrus and the left inferior frontal gyrus were engaged. Results suggested that auditory cortex in the temporal lobe is a constituent part of brain mechanisms despite that sign languages are not perceived auditorily. On the other hand, the relevance of the visuospatial component for the brain mechanisms of sign language was noted in the studies and it was observed that sign language was perceived more bilaterally than spoken language. The more spatial processing was required, the more the activation in the right hemisphere and in the parietal lobes increased. More research is needed about the distinction and overlap of sign language and gesture. Also, the role of the basal ganglia should be studied more in languages of different modalities. The similarities between the brain mechanisms of sign language and spoken language suggest that language is not just a bunch of sensomotor mechanisms but has a deeper neural function in the brain.
-
(2024)Mål. Denna avhandlings syfte är att visa på vikten av finlandssvenska klasslärares kunskaper i svenska samt på vilket sätt klasslärare fungerar som språkliga förebilder för elevers lärande. Tanken bakom denna avhandling är att utbildningsanordnare ska bli medvetna om att finlandssvenska (klass)lärares språkkunskaper ofta är starkt påverkade av finskan och hur detta i framtiden kan påverka svenskan bland finlandssvenska elever. Bakgrunden till studien baserar sig på en diskussion om finskans inflytande på svenskan i Finland och finlandssvenska klasslärares kunskaper i svenska där ett viktigt element är de språkkrav som finns för behöriga lärare i Finland. Det centrala begreppet ”språklig förebild” förklaras också. Metoder. Denna avhandling är gjord som en beskrivande litteraturstudie, där en narrativ infallsvinkel använts för att diskutera ämnet via forskningar som ibland är indirekta. I den här studien har åtta vetenskapliga artiklar analyserats för att svara på forskningsfrågorna och dessa har valts ut genom flertalet sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten från denna studie visade på att det är av stor vikt att finlandssvenska klasslärare besitter goda kunskaper i svenska i såväl tal som i skrift. Orsaken till detta är att det finns en stor del svensk-finskt tvåspråkiga elever och en växande mängd flerspråkiga elever i finlandssvenska skolor i dag som inte nödvändigtvis har svenska som det starkaste språket. Klasslärare behöver fungera som språkliga förebilder bland annat i form av att stödja elever med ord som eleverna inte behärskar på svenska för att eleverna ska kunna utveckla sitt svenska språk på ett ändamålsenligt sätt. Slutsatsen är att det bör satsas mer på finlandssvenska klasslärares kunskaper i svenska för att svenskan också i framtiden ska vara ett brukbart språk bland alla som behärskar svenska, oavsett vilket land man kommer ifrån.
-
(2020)Ett möte mellan en ung lagöverträdare och en myndighet är mycket komplext. Utgångspunkten för mötet är präglat av kontroll, makt och systemets regler, vilket kan resultera i brist på tillit och upplevelser av otrygghet. Mötets premisser kan vara olika beroende på vilken myndighet det är frågan om, representanter för polisväsendet kan kopplas till bestraffning medan socialarbetare kan upplevas som någon som beslutar om den ungas liv. Myndighetens yrkesroll innefattar en maktposition och kontrollutövande, vilket kan skapa hinder för samarbete mellan myndighetsrepresentanten och den unga lagöverträdaren. I min studie granskar jag mötet mellan dessa två parter för att förstå vad som kan leda till en god relation, kontra vad som gör att ett möte mellan dessa två parter inte fungerar. Jag har intervjuat både personer som själv i sin ungdom haft att göra med olika myndigheter och personer som representerar myndigheter och jobbar med unga lagöverträdare. Studiens resultat visar att myndigheternas roll i möten är central. Faktorer som respekt och tillit är något som visar sig vara viktigt för att ett möte skall gå väl, dock är det väldigt individuellt hur man uppnår respekt och tillit. Den yrkesroll en företrädande för en myndighet har kan i sig bidra till att mötet går dåligt och inte skapar en grund för samarbete.
-
(2019)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att belysa normers betydelse i samhället och myndighetspraktik genom att granska antaganden om familjekonstellationer i styrdokument för rådgivningen. Barn- och mödrarådgivningen är ett nationellt organ som har som uppgift att främja gravida och barn under skolåldern och deras familjers hälsa och välmående. Sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter har gradvis förbättras sedan 1970-talet, men många rättigheter t.ex. lagen om assisterad befruktning och moderskapslagen har först nyligen fastställts. Jag vill därför granska hur sexuella minoriteter och könsminoriteter inkluderas i rådgivningsverksamheten och om det förekommer heteronormativitet. Jag tror att styrande antaganden om familjekonstellationer kommer påverka hur samhället ser på familjen och anser att det därför är viktigt att sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter också säkerställs i praktiken. Tidigare forskning tyder på att det till viss grad förekommer bristande baskunskap om sexuell mångfald och könsmångfald hos många myndighetsutövare och både brukare och forskare har därför önskat förbättring. Min frågeställning är att vilka antaganden om familjekonstellationer syns i dokumenten som styr rådgivningen i Finland. Min metod är en intersektionell analys, jag tar också hjälp av metoden dokumentanalys. Med de teoretiska begreppen intersektionalitet och heteronormativitet analyserar jag styrdokumenten. Jag tittar på vilka normer som är vägande när det talas om familjekonstellationer samt vilka begrepp som används och varför de kanske används. Genom att analysera styrdokument som relevanta styrande aktörer för rådgivningen har producerat hoppas jag kunna få en bild av hur antagandena om familjekonstellationer ser ut i praktiken. Mina viktigaste resultat är att det har skett en utveckling från ett mer heteronormativt perspektiv till ett mer intersektionellt perspektiv. Utvecklingen beror på vilket årtal dokumenten är publicerade. Alla dokument existerar ändå samtidigt vilket tyder på en viss ambivalens i praktiken. Dock ger utvecklingen mot ett mer intersektionellt perspektiv ett hopp om förändring i framtiden.
-
(2023)Mål. Syftet med denna avhandling är att kartlägga utmaningar svensk-finsk tvåspråkiga ele-ver kan ställas in för i svenskspråkig grundskola. Jag kommer också kartlägga utmaningar elever i en språkö kan ställas in för. Genom att kartlägga utmaningar har jag som mål att hitta lösningar som underlättar inlärningen för eleverna. Antalet svensk-finsk tvåspråkiga elever ökar konstant och det blir vanligare att finskspråkiga familjer väljer den svensksprå-kiga grundskolan. Lärare är till delvis oroliga hur de ska ha möjlighet att stöda dessa elevers inlärning. I värsta fall kan de breda utmaningarna leda till att flera elever blir efter i deras inlär-ning. Då löper den svenskspråkiga grundskolan en stor risk. Metoder. Denna studie är skriven som en beskrivande litteraturöversikt med tematisk text-analys. Jag har som mål att få en bred inblick i studier som redan gjorts angående mitt ämne. Teman och subteman användes i läsningen av litteraturen. Dessa bildade en helhet på tre teman. Resultat och slutsatser. Utmaningarna för svensk-finskspråkiga elever är många i den svenskspråkiga grundskolan och dess geografiska ställe påverkar hurdana utmaningarna är. Tydligaste utmaningarna är i läsämnen där eleverna behöver behärska ett brett ordförråd och skriva korrekt svenska. Utmaningarna på språköar syns också i den vardagliga svenska. Behovet av stöd för svensk-finskspråkiga elever är aktuellt. Lärarna anser att stö-det hemifrån är viktigt samt att mera resurser skulle behövas i skolan, för att på rätt sätt kunna stöda eleverna.
-
(2017)Schizofreni är en allvarlig stigmatiserad psykisk sjukdom. Personer med schizofreni kan bli diskriminerade pga. sjukdomen, och allmänheten kan ha stigmatiserande och stämplande attityder mot dessa personer. Också personal inom social – och hälsovården kan ha stigmatiserande attityder mot personer med schizofreni. Syftet med denna kandidatavhandling är att studera hurdana upptäckter man i färsk forskning gjort kring stigmatisering och stämpling som påverkar personer med schizofreni, samt att identifiera åtgärder som kan användas för att ändra på attityderna till och minska stigmat av schizofreni. Stämplingsteorin, stigma och socialt avstånd utgör grunden för avhandlingen. Varför personer blir stämplade och hur stigmatiserande attityder uppkommer beskrivs. Genom en selektiv litteraturgenomgång studeras studerandes attityder inom social – och hälsovårdsbranschen, samt allmänhetens attityder mot schizofreni. Resultaten visar att ökad kunskap om schizofreni som sjukdom samt ökad personlig kontakt med personer med schizofreni leder till de bästa resultaten gällande attitydförändring. Det är inte helt klart att ökad kunskap i sig har stor effekt, men kombinerat med personlig kontakt har det en positiv effekt i att förändra attityder. Erfarenhetsexperter kunde vara en åtgärd som kunde användas t.ex. i utbildningen inom social – och hälsovårdsbranschen.
-
(2018)I min kandidatavhandling har jag utrett ur vilka perspektiv familjevården i fängelserna i Finland har undersökts och vilka erfarenheter det finns av familjevård i fängelserna i Finland. År 2010 genomgick familjevården i fängelserna i Finland en förnyelse och personalen i fängelserna har nu försökt ta barnen i beaktande i familjevården. Under åren 2000–2006 fanns det kring 100 barn på familjeavdelningarna i Finland. I dagsläget finns det troligen 8000–10 000 barn som har en förälder i fängelse i Finland. Syftet med min studie är att samla och analysera den befintliga litteraturen för att i förlängningen kunna utveckla familjevården ytterligare. Min undersökning är en systematisk litteraturöversikt och materialet består av 16 källor. Forskare har undersökt familjevården genom relevanta begrepp, teoretiska referensramar som exempelvis socialkonstruktionism samt ur olika synvinklar. Enligt den litteratur jag har granskat så framkommer det att det finns fem synvinklar på familjevården: föräldrars erfarenheter, fäders och mödrars, barns och professionellas erfarenheter vid familjeavdelningarna. Ett resultat tyder på att arbetstagarna ska försöka ha ett resursbaserat synsätt i stället för att utgå från en problembaserad synvinkel i familjevården. Fångarna önskar att de själva och familjen skulle uppmärksammas som individer. Det är också viktigt att berätta för barnet att mamma eller pappa är i fängelse. Ett annat viktigt resultat som framkom var att barn har ett behov av att prata och handskas med situationen tillsammans med en utomstående vuxen. Det har skett förbättringar i och med lagförändringen men det finns ännu del som kunde förbättras ytterligare, exempelvis fler umgängesutrymmen vid fängelser där familjen kunde umgås i lugn och ro.
-
(2021)Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att förstå arbetsplatsmobbning som fenomen och granska vilka faktorer som bidrar till att arbetsplatsmobbning sker. Dessutom analyseras åskådarens roll i företeelsen och hur åskådaren kan bidra till mobbningen aktivt eller passivt. Arbetsplatsmobbning är ett fenomen där en individ blir utsatt för långvarigt fientligt beteende på sin arbetsplats av en eller flera personer. Arbetsplatsmobbning är ett viktigt ämne att belysa, eftersom det dagligen drabbar arbetstagare i organisationer över hela världen. Arbetsplatsmobbning kan ha förödande konsekvenser för både offret och organisationen och därför är det viktigt att ämnet forskas i, för att kunna identifiera mobbningen och förhindra den. Resultatet i denna avhandling visar arbetsplatsmobbningen är person- eller arbetsrelaterad och kan förekomma verbal, psykisk och fysiskt. Arbetsplatsmobbning förekommer både aktivt och passivt. Antisociala personlighetsdrag, arbetsmängd och maktmissbruk är riskfaktorer som bidrar till arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett gruppfenomen, där även de tysta åskådarna spelar roll. Offren upplever åskådarna som en del av mobbningen även om de inte aktivt deltar i mobbandet. Framtida forskning kunde fokusera mer på mobbaren och åskådaren, för att förstå orsakerna bakom varför någon mobbar och varför åskådarna inte ingriper.
Now showing items 6925-6944 of 7170