Browsing by Title

Den invandrade befolkningen i Finland har ökat markant under de senaste 10 åren. Deras deltagande i den finländska demokratin har däremot inte ökat i samma takt. Det finns ett konstaterat demokratiunderskott hos den invandrade befolkningen i Finland. Den invandrade befolkningen röstar mindre aktivt och är starkt underrepresenterad bland kandidaterna. Att en allt större samhällsgrupp inte känner sig inkluderad i beslutsfattandet kan ha stora konsekvenser för samhället, bland annat genom utbredd marginalisering. Denna avhandling undersöker vilka bakgrundsfaktorer som har påverkat beslutet att ställa upp hos förstagångskandidater med invandrarbakgrund. Detta utförs genom en statistisk analys med hjälp av data från kommunalvalet 2017. För att identifiera de faktorer som är särskilt viktiga för specifikt förstagångskandidater med invandrarbakgrund jämförs deras svar med svaren från förstagångskandidater utan invandrarbakgrund. Resultaten kan ge redskap för att utveckla stödmekanismer som är särskilt riktade mot personer av invandrarbakgrund, i processen av att ställa upp i val, och sänker tröskeln till deltagande. Förstagångskandidaternas väg till kandidatur är ett ämne som inte har behandlats uttömmande i tidigare forskning. Även forskningen kring kandidater med invandrarbakgrund i Finland har vuxit fram ordentligt först under de senaste åren. Av dessa orsaker är avhandlingens teoretiska referensram skapad av teorier på en mer allmän nivå, med rekryteringsteorin som främsta teoretiska sammanhang. De resurserna som analyseras i avhandlingen är kandidaternas stödnätverk och uppmuntran, motivationer samt organisatoriska bakgrund. Dessa faktorer har härletts från avhandlingens teoretiska referensram, rekryteringsteorin. Analysen visar att det finns skillnader i bakgrundsfaktorerna för kandidatur mellan förstagångskandidater med och utan invandrarbakgrund. De med invandrarbakgrund betonar särskilt betydelsen av personliga nätverk och uppmuntran från närstående. Deras motivation för kandidaturen innefattar också oftare en önskan att få personlig nytta av kandidaturen och det eventuella förtroendeuppdraget än hos jämförelsegruppen. De med invandrarbakgrund upplever att partiorganisationen inte spelade en betydande roll i deras kandidatur, vilket skiljer sig markant från förstagångskandidaterna utan invandrarbakgrund, som värderar partiets betydelse högt. Att förstagångskandidater med invandrarbakgrund känner att de personliga nätverken och kandidatens närstående spelar en betydande roll i beslutet att ställa upp visar vikten av att stödja den politiska kunskapen och förståelsen för det finländska politiska systemet hos invandrade. Både partierna och myndigheterna borde satsa på ökad flerspråkig och lättillgänglig information för att göra beslutsfattandet mera inkluderande.

Valdeltagandet i Finland är i regel lägre än det i Sverige. Det gäller speciellt kommunalvalen. I Sverige har sedan 1970 valen på de lokala, regionala och nationella nivåerna hållits samtidigt, medan Finland håller valen separat. Denna avhandling utreder ifall de gemensamma valdagarna har en påverkan på valdeltagandet. Eftersom valdeltagande är nära associerat med demokratins styrka och hälsa, kan vissa valsystem som främjar deltagandet vara att föredra. Genom att jämföra valdeltagandet mellan Sverige och Finland över tid, söker avhandlingen samband och mönster i valdeltagandet. Den jämför deltagandet i riksdagsvalen, kommunalvalen och europaparlamentsvalen. Presidentvalen i Finland har ingen motsvarighet i Sverige, och välfärdsområdesvalen/regionvalen kan inte meningsfullt jämföras då Finland endast har haft ett välfärdsområdesval. Europaparlamentsvalen ger en möjlighet att jämföra val där de nationella skillnaderna i valsystemen är minimala i jämförelse med de nationella valen. Denna statistik ställs i relation till två teoretiska ramverk. Teorin om rationella val och resursteorin. Dessa två teorier fokuserar på väljarna och deras avgöranden inför ett stort antal valtillfällen, genom att se på vad som är de mest rationella, nyttomaximerande och resursmaximerande valen mellan att delta eller inte delta. Analysen finner att det svenska kommunala valdeltagandet har bundits nära till deltagandet på riksnivå efter sammanslagningen 1970. Medan det finländska deltagandet varierar mycket. Den finner även att de tillfällen då val på olika nivåer hålls samma år i Finland, stiger i regel deltagandet, ibland även markant. Mot bakgrund av det teoretiska ramverket tyder det på ett samband mellan hur ofta valår anordnas och nivån på valdeltagandet. Huruvida gemensamma valdagar är att föredra eller inte för Finland är dock något som vidare utredningar kommer behöva se på. Det blir en fråga om politisk vilja samt förvaltningsmässiga och administrativa frågeställningar. Finland har dock valt att redan slå samman kommunalvalen och välfärdsområdesvalen från och med 2025, och när resultatet av den ändringen väl blir mätbart kan frågan om Finland bör hålla dem gemensamt med även riksdagsvalen blir ytterst aktuell.

Uusimman peruskoulun opetussuunnitelman (POPS 2014) yhdeksi keskeiseksi tavoitteeksi on nostettu oppilaiden ekososiaalinen sivistys ja kasvu kestävään elämäntapaan eli vastuullisuuteen. Kestävän kehityksen mukainen opetus vaatii kouluilta ja opettajilta kestävyyskasvatusta. Aiemmin vähemmän tunnettu villiruoka on alkanut kiinnostaa ihmisiä, kun ravinnon ekologiset ja eettiset arvot ovat nousseet esiin yhä enemmän maapallon hyvinvoinnin kannalta. Tavoitteet. Tällä tutkimuksella haluttiin selvittää, mikä on kotitalousopettajien käsitys villiruoasta osana kestävää kehitystä sekä millä tavoin kotitalousopettajat käyttävät villiruokaa osana opetustaan. Vastaavia tutkimuksia aiheesta ei juurikaan ole Suomessa tehty. Suomalaista villiruokaa on tutkittu verrattain vähän. Kestävää kehitystä on tutkittu varsinkin opetuksen näkökulmasta. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten villiruoka näyttäytyy osana kestävää kehitystä nykypäivän kouluopetuksessa. Menetelmät. Tutkimustehtävään etsittiin vastauksia laadullisen tutkimuksen keinoin. Puhelinhaastattelut tehtiin viikolla 13. Haastateltavia oli yhteensä viisi ja heidät saatiin kotitalousopettajien Facebook-ryhmän kautta. Haastattelut nauhoitettiin ja litteroitiin. Analyysi tehtiin aineistolähtöistä sisällönanalyysiä käyttäen. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimuksessa selvisi, että opettajat käyttivät villiruokaa hyvin samaan tapaan luonnollisena osana opetustuntejaan. Oppilaat olivat aiheesta innoissaan, varsinkin päästessään ulos itse keräämään villivihanneksia. Kaikkien opettajien mielestä aihetta olisi pitänyt käsitellä enemmän, ja he kokivat yhteistyön muiden toimijoiden kanssa erittäin tärkeäksi. Tulokset osoittivat, että koulukulttuurilla on ratkaiseva rooli siinä, miten kestävä kehitys otetaan opetuksessa huomioon. Opettajat tarvitsevat lisäkoulutusta ja –tukea vastuullisessa kestävyyskasvatuksen tehtävässään. Tältä osin tulokset tukevat aiempia tutkimuksia, joiden mukaan kestävyyskasvatus tiedostetaan tärkeänä, mutta sen käytännön toteutus kouluissa vaihtelee paljon niin laadun kuin määränkin suhteen.

Den webbaserade norska tv-serien Skam har kritiserats för att innehålla fat shaming, det vill säga stigmatisering av överviktiga. Kritiken har riktats mot framställningen av karaktären Chris Berg, som är en överviktig biroll. Chris är vän till huvudrollsinnehavarna i säsong ett och två, Eva och Noora. Mitt syfte med avhandlingen är att lyfta in denna kritik om fat shaming i en vetenskaplig kontext och se om det finns belägg för den. Jag fokuserar på framställningen av karaktären Chris och om man kan säga att den bidrar till en stigmatisering av överviktiga. För att ta reda på det här använder jag semiotisk filmanalys. Jag presenterar först seriens innehåll på en objektiv och kvanitativ nivå för att sedan tolka dess innebörd på en konnotativ nivå. Genom att jämföra scener ur materialet med teorin jag presenterar under ”Tidigare forskning” tillämpar jag kvalitativ textanalytisk metod. Rent konkret genomför jag analysen genom att ställa frågor till mitt material. Frågorna är formulerade utifrån forskning på stereotypa uppfattningar om överviktiga och forskning om överviktiga i film, tv och motsvarande medier. Det finns fyra säsonger av Skam och det analyserade materialet består av de två första säsongerna. Jag har valt att avgränsa mig till dessa säsonger eftersom det är i dem som Chris medverkar mest. Den första säsongen har elva avsnitt och Chris är med i nio av dem, den andra säsongen har tolv avsnitt och Chris är med i tio av dem. Jag använder de avsnitt där Chris är med, förutom första säsongens åttonde avsnitt och andra säsongens femte och nionde avsnitt. Resultatet visar att det i princip inte förekommer direkt fat shaming, vilket är den mest vanligt förekommande. Det vill säga, det förekommer inga explicita kommentarer eller skämt om hennes kropp. Hon blir heller inte utstött eller mobbad på något sätt, utan är med på alla gängets upptåg. Däremot kan man säga att Chris har några av de stereotypa karaktärsdrag som förknippas med överviktiga. Hon är glupskare än de andra, smalare, väninnorna. Hon har en rätt oseriös framtoning och används rätt ofta som humorinslag, hon porträtteras som lustig och lite dum. Dessutom följer hennes kärleksliv ett stereotypt narrativ. Hon framställs inte som en person som är särskilt åtrådd och den hon själv är intresserad av tycker att hon är motbjudande. När hon väl har någon typ av romantiska ögonblick används de som ett komiskt inslag. I andra säsongens sista avsnitt kysser hon en person som beskrivits som ”konstig” och hela kyssen är rätt karikerad. Det är också den enda intima scenen hon syns i. Däremot har hon sexuella erfarenheter som hon delar med sig av i diskussioner om sex, vilket går emot en stereotyp bild av överviktiga. Slutsatsen är alltså att det inte förekommer direkt fat shaming, genom direkta kommentarer på Chris bekostnad. Däremot porträtteras hon på ett sätt som indirekt bidrar till en stigmatiserad och stereotyp bild av överviktiga.

The aim of this study regard to understand the action of eating disorder. Esting disorder is a mental illness. Eating disorder has been studied in several disciplines and from many perspectives, but in the field of home economic science it is a new research theme. According to a previous study, the function of aeting disorder for the illness was management of life, emotional and apply for attention and approval. The significance of the illness for the ill person him/herself was based on the management of the life. This study is based on everyday management model (Haverinen 1996). The study is based on a poetry book Siskonmakkarat -miltä syömishäiriö tuntuu? The research met-hod was a qualitative content-basec analysis. The purpose of the study is to look at the purpose of eating disorder from the point of view of eve-ryday management and to find out what means of eating disorders is to achieve its aim. Recearch questions: 1. What is the purpose of eating disorders function in the model of everyday management? 2. How does an eating disorder reach his/hera im? As a result of the study can fins a reference that eating disorder tried to improve his/her everyday life. Eating disorder has a great need for a change of self management and everyday llife. Aim pur-pose of eating disorder was the mastery of everyday life.

The study investigates the action culture in Vironniemi day care centre that emphasizes participation and communality. The focus is to reveal the strengths and weaknesses of Vironniemi concerning participation from the educators’ perspective. During decades, the pedagogy of Vironniemi has developed through the values and customs in the action culture. The framework of this study consists of Edgar H. Schein’s (1985) organizational culture model and the participation of children, their parents and the staff in the early childhood education. The approach of this study is qualitative case study. The data was acquired through an employee survey responded by 12 educators and was analyzed using content analysis. The used data was originally collected for a wider research about the state and development of participation culture in Vironniemi. The strengths of the action culture according to the educators were that children’s, their parents’ and the staff’s interaction and the pedagogy of Vironniemi is based on participation and communality. The pedagogy and its methods were seen demanding. The educators stated that organizing, planning, documentation, time resources and the quantity of action were the major issues requiring improvements.