Browsing by bachelor's degree program "Yhteiskuntatieteiden kandidaattiohjelma"

Denna kandidatavhandling undersöker om det finns samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning i Finland. Ämnet är relevant eftersom statistik har visat att ungdomsbrottsligheten håller åter på att öka i Finland, främst bland en mindre centrerad grupp av ungdomar som begår allt grövre brott. Den socioekonomiska ställningen är enligt kriminologisk forskning en riskfaktor för brottslighet. I denna avhandling undersöks hur den socioekonomiska ställningen påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott, och om det finns skillnader i hurudana brott som ungdomar med olika socioekonomisk ställning begår. För att utforska ämnet görs i denna avhandling en kvalitativ litteraturöversikt över tidigare forskning i ämnet, och en induktiv innehållsanalys av det insamlade materialet. Som material i denna avhandling är det 10 artiklar som behandlar ämnet ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning, dessa material analyseras utgående från tidigare forskning och två kriminologiska teorier: Strain teorin och Teorin om social kontroll och sociala band. Resultatet i denna forskning gav tre övergripande teman för att förklara sambandet mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning: tillhörighet i samhället, familjeförhållanden samt rasifieringen av ungdomsbrottslighet. Avhandlingen lyfter fram olika bakgrundsorsaker till ungdomsbrottslighet, bland annat hur den socioekonomiska ställningen i samband med andra bakgrundsorsaker så som familjen, skolan, vänner och den mentala hälsan påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott.

Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka hur flyktingar upplever bemötandet av finländska myndigheter och det övriga finländska samhället. Faktorer som kan påverka bemötandet utforskas samt hur bemötandet kan inverka på integrationsprocessen. Frågeställningarna som används i avhandlingen är: Vilka upplevelser har flyktingar av bemötandet av de finländska myndigheterna samt det övriga samhället? Vilka faktorer finns det som kan påverka bemötandet av en flykting? Kan ett visst bemötande påverka hur integrationsprocessen framskrider? I avhandlingen analyseras upplevelserna av bemötandet med hjälp av teorier om antidiskriminering och antiförtryck. Materialet samlas in med hjälp av forskningsintervjuer, som studeras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det förekommer både positivt och negativt bemötande och att det naturligtvis är en individuell upplevelse. Resultatet presenteras med hjälp av två olika huvudkategorier: bemötande av myndigheter och bemötande av det övriga samhället. Diskriminering, faktorer och integration/språk är underkategorier. Bemötandet har en inverkan på integrationsprocessen och vissa faktorer kan urskiljas som inverkar på bemötandet. Bemötande och personer med flyktingbakgrund är två ytterst centrala områden inom socialt arbete och bör forskas mer i.

Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar. Syftet med föreliggande avhandling är att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i termer av utmaningar och stöd. Studien granskar forskningslitteraturen ur två synvinklar; hurdana utmaningar i föräldraskapet hos föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar lyfter litteraturen fram och hur beskriver den utvalda litteraturen stöd i föräldraskapet. Som metod valdes litteraturöversikt, 10 primärdokument granskades. Som teoretisk referensram användes den miljörelativa funktionshindersynen, för att studera föräldrars utmaningar i relation till miljön, och Antonovskys teori KASAM, för att presentera faktorer som verkar stärka föräldrarna att bemästra sina utmaningar. Resultaten tyder på att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar upplever en del utmaningar i föräldraskapet som verkar vara specifika för målgruppen i fråga. Dessa är bland annat negativa och ifrågasättande attityder från omgivningen, rädsla för omhändertagande av barn samt social isolering. Resultaten visar även hur viktigt det är för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar att ha tillgång till ett fungerande socialt nätverk. Nära stödpersoner kan fungera som en resurs för föräldrarna och erbjuda både praktiskt och emotionellt stöd, samt stöd i kontakten till myndigheter. Vidare visar resultaten att det finns brister i kontakten mellan föräldrar och professionella, och att de bristerna borde åtgärdas för att föräldrarna skulle kunna få adekvata stödinsatser som svarar på deras individuella behov.

Covid-19 och statens styrning under undantagsförhållanden är väldigt aktuella ämnen för stunden. På grund av det exceptionella läget orsakat av Covid-19, behövde många företag finansiering. För att försäkra om tillräckliga befogenheter att bevilja finansiering gjordes en lagförändring angående statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) den 1.6.2020, vilken höjde Finnveras maximibelopp för inhemsk finansiering från 4,2 miljarder till 12 miljarder euro. I avhandlingen undersöktes ifall lagförändringen hade en inverkan på Finnveras beslutsantal på kort sikt. I avhandlingen undersöktes antalet beslut som Finnvera gjort under tidsperioden 4.5.-26.6.2020, exkluderat Kristi himmelfärdsdag och midsommardagen. För att undersöka detta uppgjordes ett flertal regressionsanalyser. Resultaten tyder på att lagförändringen hade en negativ inverkan på Finnveras beslutsantal. Covid-19 verkar enligt resultaten även ha haft en inverkan på resultatet i och med att både variabeln för fall av coronavirus och variabeln för testmängd var statistiskt signifikanta. Ränteläget eller om beredskapslagen varit i kraft visade inte statistiskt signifikanta resultat och kan därmed inte anses ha haft en inverkan på beslutsantalet.

Den här avhandlingen ger en bild av hur nyhetsrapportering kan se ut på TikTok, genom att analysera två nyhetsvideor som kan placeras i den så kallade kreatörsledda respektive redaktionsledda strategin för nyhetsrapportering på plattformen. Strategialternativen har tagits fram av Nic Newman i Reuters Digital News Report 2022, och syftet med avhandlingen är att ge exempel på hur strategierna kan tillämpas i praktiken. Avhandlingens material är två TikTok-videor som rapporterar om vägglössinvasionen i Paris under hösten 2023. Den ena videon är publicerad av amerikanska The Washington Post och den andra är publicerad av brittiska Daily Mail. Metoden för avhandlingen är multimodal analys och videorna granskas utgående från fyra analysenheter: Reporterns roll, bakgrundsmusiken, bildmaterialet och texten. Avhandlingen kommer fram till att The Washington Post tillämpar den kreatörsledda strategin genom att rapportera nyheten med underhållande och lekfull ton, där audiovisuella element kombineras för att engagera publiken på TikTok. Daily Mail tillämpar den redaktionsledda strategin genom att lägga fokus på själva nyhetshändelsen. Nyheten presenteras på ett mer traditionellt sätt men videon innehåller också audiovisuella element som förstärker den emotionella upplevelsen av nyhetsinnehållet. Avhandlingen visar hur samma nyhet kan rapporteras på två helt olika sätt på TikTok, vilket demonstrerar hur plattformen kan användas för att producera varierande och underhållande nyhetsinnehåll som engagerar en yngre publik.

Syftet med avhandlingen är att utforska förhållningsätt till barnens delaktighet i beslutsfattande efter separation. Delaktighet i den här kontexten kan betyda till exempel utdelning av information, utredning av barns åsikt, hörande av barn, diskussion med barn, barncentrisk medling eller beslutsfattning tillsammans med barn. Delaktighet är en grundläggande rättighet som fastställs i Förenta Nationens barnkonventionens artikel 12 och annanstans i lagstiftning. Delaktighet begränsas av andra relevanta rättigheter, såsom rätten till skydd och trygg omgivning. Verkställande av olika delaktighetsrätter kräver i praktiken kontextuell och individuell bedömning. Sammanställning av forskning kring delaktighetsfrågor kan bidra till mer systematisk tolkning om 12. artikel och relevanta lagar samt hjälpa sakkunniga att utvärdera sitt förhållningssätt till delaktighet. Den kan också synliggöra olika vetenskapsområdenas grundinställningar, kulturella faktorer och värden som påverkar olika inställningar om barn som familjemedlem, medborgare och rättsinnehavare. Den kan även bidra till att upptäcka god eller dålig praxis eller omständigheter som påverkar verkställande och nekande av delaktighet. Beslut gällande delaktighet kan vara mycket betydelsefulla för barn vid en skilsmässa eller separation. Beslutet kan ha konsekvenser både nu och långt in i framtiden. Avhandlingens strategi är att kartlägga förhållningssätt som finns i inhemsk och internationell forskning samt granska hur dessa förhållningssätt motiverats. Till analysen valdes 40 texter. Materialet består av vetenskapliga artiklar och akademiska texter från olika discipliner. Kontexten för barndelaktighet i texter varierar från officiella familjerättsliga beslutsfattningssituationer till mer informella arenor. Avhandlingens resultat presenterar synen och motiveringar från forskarna, barn, föräldrar och sakkunniga i familjerättsliga sammanhang. Roger Harts och Harry Shiers modeller om barndelaktighet används som teoretiska referensramar. Olika förhållningssätt och grunder till dem utforskas genom kvalitativ innehållsanalys. Olika förhållningssätt och motiveringar upptäcktes i materialet. Beroende på situationen kunde barnens delaktighet bemöta kritiska, neutrala, positiva eller idealistiska inställningar, men även ambivalens, likgiltighet och avvisande. Olika inställningar kan vara ett resultat av ett spänningsfyllt förhållande mellan olika rättigheter och varierade tolkningar av barnens kompetens. Skilsmässa- och separationssituationer ses som komplexa arenor, där barns ställning är att vara objekt till ett beslut, medverkare, informant och aktör. Även om artikel 12 inte direkt begränsar delaktighet av en del barn, kan vuxna i praktik begränsa det. Begränsning grundas till exempel med hänvisning till olika attributen hos barn. Ålder, psykisk status eller antagen kompetens förekommer som orsak till nekat delaktighet men delaktighet regleras även på grund av kontextuella orsaker, till exempel på grund av våldssituation eller graden av vårdnadstvist för att skydda barn och trygga barns familjerelationer. Inom beslutsfattning bör en beakta flera och ibland motsatta intressen samt barns bästa. En utomstående beslutsfattare kan hamna agera enligt osäker information eller utan tillräcklig kunskap om barnens situation, vilket kan synas som ambivalens emot delaktighet.

Migration är ett komplext tema och ses som en global företeelse som påverkar många länder runtom i världen. Kultur, integration, politik, mänskliga rättigheter och ekonomi är aspekter som präglar migration. Allt flera länder är i behov av internationella talanger och konkurrensen om talangerna blir högre. För Finland är det av strategiskt intresse att fokusera på talangattraktion och talangintegration. Att attrahera internationella talanger till ett främmande land innebär att be dem att förändra sina liv. Detta är en stor begäran, särskilt för en hel familj. För att internationella talanger ska vilja flytta till Finland krävs att landet uppfattas som attraktivt. En hög attraktionsnivå kan uppnås genom tillräcklig marknadsföring, ett gott rykte om landet, en lyckad integration och en fungerande samverkan på regional och nationell nivå. Det EU-finansierade Talent Boots-programmet stödjer integrationen av internationella talanger i Finland och kan fungera som en lösning på integrationsproblemen som präglar landet. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka om Talent Boost-programmet har en positiv inverkan på integrationsprocessen för internationella talanger. Vilka är effekterna av Talent Boost-programmets integrationstjänster för internationella talanger? För att få en bättre förståelse av talangattraktion kopplas jag ihop avhandlingen med Lee’s Push- och pullteori och collaborative governance theroy spelar även en betydande roll för samverkan inom Talent Boost-programmet. Resultaten påvisade att Talent Boost-programmet utför viktiga tjänster som bidrar till talangattraktion och talangintegration. Den största vikten läggs ändå vid talangattraktion framom talangintegration vilket kan leda till problem för Finland i framtiden. Talent Boost-programmet består av ett tiotal aktörer och delområden vilket gör samverkan dem emellan blir komplicerad. De tjänster som programmet erbjuder verkar ofta under en kortare period vilket gör det svårare att förstå de långvariga resultaten av tjänsterna. Talent Boost-programmet erbjuder många användbara tjänster som kunder implementeras som permanenta på den nationella nivån.

Traditionellt sett har Europeiska unionen (EU) varit en diplomatisk aktör som strävar efter att upprätthålla respekt för gemensamma värden av sina medlemsstater, samtidigt som unionen respekterar medlemsstaternas suveränitet. Under de senaste åren har dock unionen ställts inför inre utmaningar, särskilt i fallet Ungern då staten kontinuerligt brutit mot unionens gemensamma värden, särskilt rättsstatsprincipen. Ungerns situation har varit föremål för forskning under tidsperioden 2010–2024 på grund av dess utveckling gällande demokratiska läget och rättsstatsprincipen. Det saknas dock forskning avseende hur EU utvecklat sitt maktutövande i samband med förändringarna i Ungern. En obesvarad fråga är om EU har börjat använda sig av så kallad hård makt tillsammans med sin mjuka makt? Denna uppsats analyserar hur EU anpassat sig till en roll där användning av hård makt har blivit nödvändigt i förhållande till Ungern. Genom att analysera politiska processer mellan EU och Ungern under tidsperioden 2010–2024 belyser uppsatsen användningen av mjuka och hårda policyinstrument, och beskriver hur dessa föreställer unionens mjuka och hårda makt. Mjuk makt bygger på attraktion och agendaskapande, medan hård makt bygger på tvång eller incitament. Övergången för EU från endast mjuk maktutövning till att även inkludera hård maktutövning har varit en långsam och komplex process som fortfarande pågår. De hårda policyinstrument som unionen använder kan snarare beskrivas som hybrider som innebär en användning av både mjuk och hård makt, snarare än enbart hård makt. Det finns dock tecken av motvilja inom unionen mot att använda den hårdare sidan av makten och användningen påverkas av oenighet inom unionen. Att använda hård maktutövning i fallet Ungern kan dock vara nödvändigt för att säkerställa att unionen inte förlorar sin mjuka makt.

Förekomsten av välbefinnande är starkt kopplat till hur människor uppskattar sin nivå av livskvalitet. Därmed kan personer med funktionsvariation uppleva varierande nivåer av välbefinnande som ett resultat av existerande hinder i olika livsaspekter som påverkar livskvalitet. Den sociala modellen för funktionshinder har bidragit till ett skifte i forskningsfokus som understryker vikten av att utföra samhällsvetenskaplig funktionshinderforskning. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga vad vi vet om välbefinnande bland individer med funktionsvariation och vilka aspekter av välbefinnande det har forskats om. Resultaten visar att forskning om välbefinnande bland personer med funktionsvariation diskuterar strukturer och processer, till exempel politisk påverkan på lagstiftning som har ett samband gällande tillgängligheten och anskaffningen av nödvändiga hjälpmedel för att uppnå en tillräckligt hög förmåga att existera på ett sätt som säkerställer möjligheten att uppleva välbefinnande i alla dess aspekter. Resultaten belyser också ett samband mellan effekterna av mellanmänskliga relationer, attityder och normer i olika samhällsrum och hur de inverkar på olika aspekter av välbefinnande. Sammanfattningsvis innehåller slutorden reflektioner över resultaten från denna litteraturstudie och diskuterar både existerande och framtida komplikationer kring funktionsvariation och hinder.

I denna kandidatavhandling studeras det generationsöverskridande mönstret bland sociala problem ur socialarbetarnas synvinkel. Syftet för detta arbete är att undersöka hur sociala problem överförs mellan generationer samt hur socialarbetare inom barnskyddet arbetar för att bryta generationsöverskridande utsatthet i verksamheten. Jag använder teorin om det sociala arvet och anknytningsteorin som referensram där det generationsöverskridande mönstret diskuteras. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ induktiv ansats, det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. Denna kvalitativa intervjustudie besvarar följande forskningsfrågor: 1. Vilka faktorer ökar risken för social utsatthet som sträcker sig över flera generationer? 2. Hur arbetar socialarbetarna för att bryta generationsöverskridande social utsatthet? Materialet består av fyra intervjuer med socialarbetare som arbetar inom barnskyddet. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analysmetod. Resultaten visar att socialarbetarna inom barnskyddet inte har konkreta modeller för att bryta det generationsöverskridande mönstret i verksamheten. Orsakerna är att det finns för lite tid på jobbet för att bekämpa den sorts problematik. De faktorer som socialarbetarna anser öka risken för att social utsatthet stäcker sig över fler generationer, är familjernas brist på insikt eller förståelse för barnets eller familjens problem, brist på vilja att samarbeta, brist på transparens eller ärlighet, undanhållande av information, avsaknad av känslomässig närhet eller otrygg anknytning. Det framkommer även i intervjuerna att missbruksproblem och våld i hemmet anses ha negativa effekter på kommande generationer.