Browsing by Title

Tavoitteet. Tiettyihin neurologisiin sairauksiin liittyy kohonnut dysfagian eli nielemisvaikeuden riski. Nielemisen kuntoutuksen tavoitteet ja menetelmät riippuvat siitä, mihin motorisiin tai sensorisiin häiriöihin nielemisongelmat perustuvat. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että hengityslihasten voiman harjoittaminen auttaa lisäämään maksimaalista uloshengitysvoimaa, mikä taas voi auttaa yskimällä poistamaan henkitorveen päätynyttä vierasta ainetta. Tämän tutkimuksen tarkoitus on arvioida uloshengityslihasten voiman lisäämiseen tähtäävän EMST-menetelmän vaikuttavuutta dysfagian kuntoutuksessa potilailla, joilla on jokin neurologinen sairaus. Lisäksi tutkimuksessa pyritään selvittämään, onko vaikuttavuus yhteydessä potilaan diagnoosiin tai dysfagian vaikeusasteeseen. EMST-menetelmän oletetaan lisäävän paitsi maksimaalista uloshengitysvoimaa, myös parantavan nielemiseen osallistuvien suun, nielun ja kurkunpään lihasten toimintaa ja auttavan näin kieliluun ja kurkunpään nousemista nielemisen aikana. Menetelmät. Tutkimuksen menetelmä oli integroiva kirjallisuuskatsaus. Hakulausekkeeseen sisältyi EMST-menetelmään (expiratory muscle strength training) ja dysfagiaan liittyviä haku-sanoja. Aineisto haettiin PubMed-, Scopus- ja Cinahl -tietokannoista ja se käsitti yhteensä 10 tutkimusta, joista 7 oli satunnaistettuja kontrolloituja kokeita ja 3 prospektiivisia kliinisiä kokeita. Tulokset ja johtopäätökset. Maksimaalinen uloshengitysvoima lisääntyi koeryhmässä merkitsevästi kaikissa tutkimuksissa, joissa se oli muuttujana. Nielemisen turvallisuutta mittaavat P/A-pisteet paranivat koeryhmällä viidessä yhdeksästä tutkimuksesta, joissa pisteet olivat mitattavana muuttujana. Subjektiivisessa nielemiseen liittyvässä elämänlaadussa ei nähty muutosta yhdessäkään tutkimuksessa, jossa se oli muuttujana. Siihen, oliko menetelmän vaikuttavuus yhteydessä sairausdiagnoosiin tai dysfagian vaikeusasteeseen, ei saatu katsauksen aineiston perusteella selvää vastausta. Tutkimuksen perusteella EMST-menetelmä on helppokäyttöinen ja hyvin siedetty, ja se sopii hyvin neurologisten potilaiden lieväasteisen dysfagian kuntoutukseen. Menetelmä voi soveltua myös ennakoivaan kuntoutukseen etenevissä neurologisissa sairauksissa.

Temat i avhandlingen är expertstyre. Tumultartade händelser världen över, speciellt i Europa, har fått oss att grubbla över ifall vi kunde hitta alternativa lösningar till nuvarande styrelseskick. Med detta i åtanke är det väsentligt att analysera medborgarnas attityder till olika politiska system. Syfte med avhandlingen är att undersöka hur finlandssvenskar förhåller sig till expertstyre. Jag är också intresserad av att studera hur denna opinion formas. Följaktligen har jag för avsikt att studera hur variablerna ålder, utbildning, intresse för politik och partitillhörighet påverkar opinionen gentemot expertstyre. Studien baserar sig på surveyundersökningen EVS Svenskfinland, dvs. den europeiska värderingsstudien bland svenskspråkiga i Finland som utförts av ett forskarteam vid Helsingfors universitet. För att åstadkomma en djupgående analys, som dessutom avspeglar samverkan mellan variablerna, har jag valt att utföra en regressionsanalys. Analysen utförs med datorprogrammet SPSS. Studiens teoretiska referensram består av två tidigare forskningar av vilka den första är studien Direct Democracy and its Critics: Support for Direct Democracy and ‘Stealth’ Democracy in Finland, skriven av Åsa Bengtsson och Mikko Mattila (2009). Den andra forskningen som jag utgår från är forskningen Education and support for representative, direct and stealth democracy, skriven av Hilde Coffé och Ank Michels. (2014). Ytterligare används övrig forskning för att garantera en genomgående definition på begreppen expert och expertstyre. Resultatet av analysen tyder på att det förekommer ett visst stöd för expertstyre. 37 % av respondenterna förhåller sig positivt, dock motsätter 55 % tanken av att låta experter styra. Ytterligare framkommer att intresse för politik har en signifikant effekt på opinionen. Respondenter med högre politiskt intresse tenderar att ha negativare attityder gentemot expertstyre, medan de med lägre politiskt intresse är mer benägna att stödja expertstyre. Resultatet visar även att åldersgruppen 18–29, inte skiljer sig från åldersgrupperna 30–44 och 45–59, gällande åsikter till expertstyre. Dock belyser resultatet att personer i åldern 18–29 har positivare inställning till expertstyre än personer i åldern 60–90. Partitillhörighet har en viss förklarande effekt, då respondenter som sympatiserar med partier som ideologiskt sett befinner sig till vänster tror aningen mindre på expertstyren än de som inte angett att det sympatiserar med något parti. Respondenter som sympatiserar med SFP har en ännu mer negativare inställning till expertstyren jämfört med dem som inte sympatiserar med något parti. Överraskande nog tyder studien på att utbildning inte har en signifikant effekt på opinionen. Resultaten är förvånande då tidigare forskning tytt på ett annorlunda resultat.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Objektifiering av kvinnor är allmänt och förekommer i många former av media. Även kvinnliga artister sexualiseras mera än manliga. Inom musikbranschen säljer kvinnor ofta mera på sex och karaktär än musikaliskt innehåll. I min kandidatavhandling undersöker jag hur Rolling Stone Magazine porträtterat Madonna som kvinnlig artist och jämför hur deras porträttering av henne förändrats över tid under Madonnas karriär, från år 1983 – 2019. Jag analyserar fem långa intervjuer som Rolling Stone Magazine gjort med Madonna och recensionerna de skrivit om alla hennes album, sammanlagt 15 stycken. Som analysmetod tillämpar jag kvalitativ textanalys. Mitt syfte är att se vilka attribut journalisten valt att lyfta fram och om fokus förändrats längs med åren. Jag har analyserat 20 artiklar, 15 albumrecensioner och fem intervjuer. Av dessa har fyra recensioner och en intervju skrivits av kvinnor och de övriga av män. I artiklar från 1983 – 1999 skriver journalisterna ofta om Madonnas utseende och sexualiserar henne medan de senare skriver mer om Madonnas musik. Det här beror delvis på artikelgenren. I albumrecensioner koncentrerar sig journalisten på albumet och inte personen Madonna. I de längre intervjuerna fokuserar journalisten på allt - kanske nästan annat mer än själva musiken. I tidigare artiklar beskrivs Madonna som liten och osäker medan hon beskrivs som mäktig och stark i artiklar från de senaste åren. I nyare artiklar tar journalisten ofta upp Madonnas ålder, i både positiva och negativa sammanhang. Madonnas sexualiserade stil har kritiserats ända från början av hennes karriär till idag. Då Madonna var yngre beskrevs hon ofta som en sexsymbol. Idag beskriver man ofta Madonna i kontrast till hennes ålder. En bidragande orsak till att journalister särskilt i intervjuerna skriver om Madonna i ett positivare ljus kan vara att hon vägrar svara på irrelevanta frågor. I tidigare intervjuer svarar hon snällt på alla typer av frågor medan hon senare avbryter journalisten och väljer när hon vill svara. Detta kan också bero på att Madonna blivit vanare vid och bekvämare med intervjuer. Mina resultat tyder på att Madonna idag sexualiseras i lägre grad än förr, men detta kan helt enkelt bero på att hon är äldre - få kvinnliga artister har lika långa karriärer. Under 1980-talet talar journalisterna mycket om Madonnas utseende och väljer att fokusera mera på det än på musiken. Likaså beskrivs Madonna under 2000-talet ofta med positivare adjektiv än tidigare, ”girly”, ”boy toy” och ”doll” (flickig, leksak för pojkar, docka) byts ut mot ”queen of pop” och ”fiery” (drottningen av pop och eldsjäl). Trots detta förekommer också negativare kommentarer om Madonna på äldre dagar, men ofta är artiklarna mer neutralt skrivna. De negativa kommentarerna är ofta åldersrelaterade och handlar om att Madonnas beteende upplevs opassande för åldern.

Tavoitteet. Tunteet ja niiden kanssa selviäminen ovat merkittävässä osassa jokaisen ihmisen elämässä, minkä takia tunnetaitojen tarkoituksenmukainen opettaminen jo pienille lapsille on oleellista kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin edistämiseksi. Peruskoulun ja kasvatusalan ammattilaisten toteuttamalla tunnetaitokasvatuksella on tärkeä rooli pienten lasten tunnetaitojen kehittymiselle. Tunnetaitokasvatuksen aloittaminen varhain on tärkeää, koska suurin osa tunnetaidoista opitaan jo lapsuudessa. Tunnetaitojen tunnistaminen ja ymmärtäminen on tärkeää opettajalle, jotta tunnetaitokasvatuksen toteuttaminen on mahdollista. Tutkimukseni tavoitteena on ottaa selvää mikä on opettajan merkitys perusopetuksen vuosiluokkien 1-2 oppilaiden tunnetaitojen kehittymisessä. Opettajan merkityksen lisäksi otan selvää niistä eri tekijöistä, jotka mahdollisesti vaikuttavat opettajan kykyihin toteuttaa tunnetaitokasvatusta osana omaa opetustyötä. Menetelmät. Toteutin tutkimukseni integroivan kirjallisuuskatsauksen menetelmiä seuraten. Integroivassa kirjallisuuskatsauksessa tutkija etsii, pohtii ja tiivistää aiempien tutkimusten tulosten pohjalta oman tutkimuksensa tutkimuskysymykseen vastauksia. Tutkimukseni aineistona toimi seitsemän vertaisarvioitua tieteellistä artikkelia, jotka löytyivät Helsingin yliopiston ProQuest-tietokannasta. Kaikki käsittelivät opettajan näkökulmasta pienten oppilaiden tunnetaitoja, opettajan käsityksiä tunnetaitokasvatuksesta tai lapsen tunnetaitojen kehittymistä koulukontekstissa. Aineiston analyysissä ja tulosten laatimisessa aineistosta noudatin integroivan kirjallisuuskatsauksen etenemisvaiheita. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimuksen tuloksissa nousi esille, että opettajan omat tunnetaidot ja emotionaalinen kompetenssi vaikuttivat merkittävästi myös oppilaiden tunnetaitojen kehittymiseen. Mitä paremmat opettajan omat tunnetaidot olivat sitä positiivisemmin se vaikutti oppilaiden tunnetaitojen ja emotionaalisen kompetenssin kehittymiseen. Opettajan omat tunnetaidot tulivat tutkimuksen mukaan konkreettisimmin esille positiivisen oppimisilmapiirin luomisessa osana tunnetaitokasvatusta. Opettajien kykyihin ja valmiuksiin kehittää pienten oppilaiden tunnetaitoja vaikutti eniten opettajien saama koulutus ennen työuraa sekä työuran aikana saatu lisäkoulutus. Tämän lisäksi opettajien kykyihin vaikutti kulttuurinen konteksti, jossa opettaja työskentelee. Tutkimusartikkeleissa nousi kuitenkin esille, että tunnetaitokasvatuksen tutkimiselle on jatkuva tarve.

In this thesis I describe English pre-school education in a Finnish kindergarten. I have used observation as my method. In my research I analyse how the Finnish and English pre-school education differ from each other. In my theory chapters I write about public and private early childhood education and their history, the meaning and definition of pre-school education and different learning methods of early language education. I collected the data for my research in a private kindergarten in Espoo in two mornings. There are no children or teachers represented in my data, but I photographed those methods and practices they use in that group. I observed the activities and learning sessions and the communication between adults and children. I also analyse the differences between Finnish and English educational cultures. I found that the biggest difference is that the Anglo-American learning style is more “school-like”. The worksheets and activities are similar to those in Finnish first and second grade education. I also noticed that discipline and teaching lead by adults are more common in an Anglo-American education style. In a private kindergarten it is also much easier to facilitate work-based education and to have activities between different age groups.

Euroopan komission päätös vuonna 2002 siitä, että jokaisen lapsen tulisi opetella koulussa kahta vierasta kieltä äidinkielensä lisäksi johti siihen, että ensimmäisen vieraan kielen opetusta varhennettiin (Eurydice, 2023). Euroopan eri maissa tutkijat ovat yrittäneet selvittää optimaalisinta englannin kielen opetuksen aloitusikää ja muita varhennettuun kielenopetukseen liittyviä tekijöitä, saavuttamatta kuitenkaan yhtenäistä lopputulosta. Tämän tutkielman tavoitteena on selvittää, miten englannin kielen oppimisen aloitusikä koulussa on yhteydessä englannin kielen kielitaitoon sekä lyhyellä, että pitkällä aikavälillä. Toteutin tutkielman kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Etsin aineistooni vertaisarvioituja tutkimusartikkeleita ProQuestin, ProQuest ERIC:n ja Scopuksen tiedekannoista, sekä hakukone Google Scholarista hakukäsitteillä Early foreign language learning ja Age of onset. Hain aikaisintaan vuonna 2014 julkaistuja tutkimusartikkeleita, joista olennaisimpien joukosta valitsin tiivistelmien avulla aineistooni sopivat tutkimusartikkelit, jotka tutkivat englantia vieraana kielenä. Aineistoni koostui kymmenestä englanninkielisestä tutkimusartikkelista, joista yhdeksän on toteutettu Euroopan maissa. Aloitusiän ja myöhemmän kielitaidon yhteydestä aineistosta nousi selvästi esiin neljä teemaa, joita olivat seuraavan opetustason mukautuminen, kielelle altistumisen rooli, opetuksen laatu ja opettajan osaaminen, sekä eriävät mielipiteet parhaimmasta mahdollisesta aloitusiästä. Seuraavan opetustason mukautumattomuuden nähtiin kumoavan varhaisemman aloitusiän hyödyt. Englannin kielelle altistuminen sekä formaaleissa, että informaaleissa oppimistilanteissa oli yhteydessä oppilaiden parempiin testituloksiin huolimatta aloitusiästä. Opetuksen laadulla oli myös iso vaikutus, sillä varhaisemman aloitusiän potentiaali vähenee, jos opettajilla ei ole heti tarpeellisia pedagogisia välineitä opettaa englantia nuoremmille lapsille. Osa tutkijoista oli sitä mieltä, ettei voi varmuudella määrittää parasta mahdollista aloitusikää, osa oli myöhemmän aloituksen kannalla ja osa taas aikaisemman aloituksen puolesta puhujia. Varhennetussa englannin kielen opetuksessa tulisi ottaa kaikki osatekijät ensin huomioon ja toimia niiden mukaisesti, ennen kuin voisi nähdä varhaisemman aloitusiän täyden potentiaalin.

The purpose of this study was to examine teachers point of view on exploratory conversations as a tool for supporting children´s education. Exploratory conversations means conversations where the teacher helps the children to express himself/herself, phrase questions and by himself/herself find answers to their questions. The purpose of this study was also to examine if and how conversations can work as support for developing good relationships between child and teacher in kindergarten. The theoretical frame focuses on a review of what relationship, conversation and exploratory conversation is and how these can exist. The study was qualitative and based on interviews. In the study participated five teachers from three different kindergartens. The interviews was based on one group interview and three individual interviews. My research approach is phenomenological-hermeneutic. Data collection method in this study was semi-structured interviews. The results in this study show that exploratory conversations consist of three different parts which form the complete picture. The three different parts are the actual action in exploring, the process in exploring and the meeting in the exploratory conversation. The components for the action in exploring is to find out, find your own tools for finding out and space for conversation to report what you found. The components for the process is wonder, the teachers open questions, implication, cooperation and narratorial. The teachers approach in the exploratory conversation together with the child should be empathic. The empathic approach consist the teachers interpretation, the teachers observation, how the teacher listen, the teachers understanding and the teachers confirmation. The results in this study also show that the aspects in a conversation for developing a good relationship between child and teacher is the teachers responsibility, is the form of the conversation and also the interaction and good-fellowship. The components of the teachers responsibilities are the teachers own personal development, how the teacher listen and how much fait the teacher can build for the child. The form of the conversation consists of safe and affirmative conversations, curious and joyful conversations and also conversations with body language. The interaction describes what the teacher and the child do together and the good-fellowship describes how the teacher and the child are together. Lastly the results show how good relationships can support a child´s education and development if the relationship between the child and the teacher is safe, joyful and well-being. The results also show that the safe, joyful and well-being relationship will bring positive components as concentration and focus for education and development for the child.

Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.