Browsing by bachelor's degree program "Bachelor's Programme in Social Sciences"

Klimatförändringen är till sin natur ett lömskt problem (wicked problem) och det finns ingen patentlösning på hur man ska ta sig an den. Det som gör klimatfrågor extra komplexa är att det är svårt att veta vilka lösningar som fungerar och vilka åtgärder som genererar bästa resultat. Då kraven på hållbara lösningar ständigt stiger krävs innovativa och banbrytande sätt att tänka. I det rådande ekonomiska klimatet behöver stat och kommun nya verktyg för att finansiera denna övergång till hållbarhet och svara på det brådskande behovet av resultat. Konventionella styrningsformer måste utmanas och omformas, och sektoröverskridande samarbete krävs för att svara på den paradoxala strävan efter samtidig ekologisk hållbarhet och ekonomisk vinst. Syftet med den här avhandlingen är att utreda ifall så kallade ”Environmental Impact Bonds” (hädanefter EIB), kunde vara en alternativ modell för att finansiera de investeringar som krävs för att möta de stigande kraven på omedelbara lösningar och resultat. Avhandlingens teoretiska referensram bygger på Public Private Partnerships (hädanefter PPP, sve. offentlig-privat partnerskap) och Private Finance Initiative (hädanefer PFI, sve. privat finansieringsinitiativ), eftersom PFI-kontraktet till stor del är uppbyggt på samma sätt som utfallskontrakt. Med stöd av denna teori har ett ramverk för förutsättningar strukturerats, och EIB har sedan genom en kvalitativ innehållsanalys testats i relation till dessa idealscenarier. Vad man genom att se på resultaten av denna analys kan konstatera, är att vi för att få det mesta ut av modellen måste veta vad man ska satsa på och var och hur är det mest lönsamt att använda sig av EIB. Ju säkrare och mer etablerad modellen blir, desto attraktivare blir den också för investerare. Om vi ska kunna finansiera de projekt som krävs för att nå de hållbarhets målen som ställs, behöver vi nya modeller och drivna investerare.

Ett funktionshinder medför för individen en ständig kamp mot fördomar och kan även leda till stigmatisering av individen. Ett funktionshinder kan ta uttryck på flera olika vis. Om en individ har en funktionsnedsättning innebär det att hon/han har en nedsättning av sin fysiska eller psykiska funktionsförmåga. En nedsättning av en fysisk funktionsförmåga likt en psykisk funktionsförmåga för med sig ständiga dilemman hos individen. I min avhandling granskar jag vilken betydelse sexualiteten och genuset/könet har i konstruktionen av identiteten hos en funktionsnedsatt individ. Jag lyfter upp frågor angående sexualiteten hos en dylik individ och försöker analysera förhållandet mellan den och konstruktionen av könet och genuset samt vice versa. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och med sociologiska teorier diskuterar och kritiserar jag de föreliggande normerna angående funktionsnedsatta individer i dagens samhälle. Jag drar slutsatser som tyder på att en funktionsnedsättning försätter individen i en missgynnande position med tanke på konstruktionen av dess sexualitet samt kön.

Jag har skrivit min kandidatavhandling om gränsdragningen mellan försök till brott och fullbordat brott. Inom begreppet försök är det viktigt att man tar med andra begrepp, för att förstå sig på försök till brott. Begreppen är: förberedelse, fullbordat brott, avstående från försök och verksam ånger. Förberedelse till brott har ingen allmän bestämmelse i den finska strafflagen såsom försök har (SL 5 kap 1 §). Därför måste man skilja på begreppen. Vi tar ett hypotetiskt exempel, där man i Finland inte bestraffas för varken försök eller förberedelse: En kvinna som dricker alkohol och festar gör en förberedelse till att köra berusad i trafiken. En kvinna som tar fram nycklarna och sätter sig i bilen gör ett försök till att köra berusad i trafiken. En kvinna som kör berusad har fullbordat brottet. Vid ett fullbordat brott måste alltså alla brottsbeskrivningar uppfyllas, medan vid försök inte alla brottsbeskrivningar ännu uppfyllts av en eller annan orsak. Vid förberedelse har inte nödvändigtvis en enda brottsbeskrivning ännu uppfyllts. Här är även lagparagraferna noggranna då man inte blir bestraffad för endast onda tankar. Avstående från försök och verksam ånger är undantag till huvudregeln. Avstående från försök är ett oavslutat brott där gärningsmannen valt att inte genomföra försöket till slut. Gärningsmannen har alltså börjat genomföra brottet men sedan valt att avstå. Verksam ånger är å andra sidan ett avslutat brott där påföljderna inte ännu uppkommit. Exempel: Gärningsmannen har placerat en bomb men innan bomben exploderar väljer hen att avaktivera bomben och därför exploderar bomben aldrig. Avstående från försök och verksam ånger kräver alltid frivillighet. I min kandidatavhandling kommer jag att klargöra dessa begrepp och ge en bättre bild av fall där en gärningsman blir bestraffad för försök. Jag kommer vidare att ge exempel på olika rättsfall som behandlar dessa frågor.

Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren.

Avhandlingen behandlar fördelningen av hushållsarbetet i heterosexuella relationer i dialog med Anthony Giddens teori om rena relationer (1995). Giddens teori om rena relationer utformades på 90-talet och beskriver en relationstyp baserad på autonomi, jämlikt deltagande och känslomässigt utbyte mellan parter. Enligt Giddens är rena relationer möjliga att uppnå då förhållanden inte längre är institutionaliserade i samhället. Jag beskriver hur teorin om den rena relationen kan problematiseras, genom att granska fördelningen av hushållsarbete i relationer. I heterosexuella relationer gör kvinnan fortfarande en majoritet av hushållsarbetet inom Det globala nord, även om trenden går mot en mera jämlik fördelning. En ojämlik fördelning av hushållsarbete har en negativ effekt på förhållandets kvalitet och hushållsarbete framstår som en av de största orsakerna till konflikter i förhållanden. Samtidigt uttrycks en tro på jämlikhet, framförallt bland unga par. Det uppkommer en diskrepans mellan tron på jämlikhet och den ojämlika fördelningen av hushållsarbete. I avhandlingen argumenterar jag för att par har en strävan efter rena relationer, som de beskrivs av Giddens, men att de misslyckas med att skapa rena relationer, vilket framkommer i fördelningen av hushållsarbete. Paren skapar istället uppfattningen av en god relation, genom att använda sig av strategier för rättfärdigande av en ojämlik fördelning av hushållsarbetet. Genom att använda sig av rättfärdigande strategier försäkrar sig paren om förhållandets fortlevnad. En tro på idealet om rena relationer räcker i sig inte för att skapa rena relationer, eftersom förhållanden inte är frånkopplade samhället de existerar i. Jag argumenterar för att Giddens teori om rena relationer frånser förhållandens materiella villkor och heterosexualitetens historia av ojämlikhet.

Klimatförändringen har uppmärksammats allt mer runt om i världen och det har skapats ambitiösa program och riktlinjer som har som uppgift att motverka dess effekter. Trots detta visar forskning på att dessa policyer inte lett till önskat utfall och att klimatförändringen blir värre och värre. Detta antyder att programmen råkar ut för problem i implementeringsskedet, och för att säkerställa att policyimplementeringen sker effektivt bör problemen i implementeringen lösas. Syftet med denna avhandling är att analysera vilka fallgropar och faror den gröna given potentiellt kan möta då den verkställs, och därmed bidra med synpunkter till dess förutsättningar för framgång. Eftersom den gröna given är ett väldigt stort program har jag valt att fokusera på implementeringen av energimålen i Finland. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys av Finlands integrerade energi- och klimatplan. Jag redogör för implementeringsteori, och identifierar de betydande faktorerna som har en inverkan på implementeringen: otydlighet, byråkratisk tröghet/stigberoende, policykonflikt och styrmedlens karaktär. Dessa kategorier söks sedan efter i det valda dokumentet Finlands integrerade energi- och klimatplan, som är ett av EU:s främsta verktyg för att genomföra den gröna givens energimål. Resultaten antyder att Finlands integrerade energi- och klimatplan är utförligt förberedd, och att det inte finns bevis för att planen skulle möta problem i implementeringsskedet. Implementering har visat sig vara en svår sak att analysera inom ramarna för en kandidatavhandling. Det finns en hel del variabler och faktorer som påverkar implementeringen, vilket gör det svårt att identifiera de avgörande och viktigaste faktorerna. Resultatens generaliserbarhet kan även diskuteras, då det är svårt att dra slutsatser av den gröna givens förutsättningar bara genom att se på en medlemsstats planer för att implementera ett av delmålen.

Finland är indelat i kommuner vars förvaltning ska basera sig på självstyrelseprincipen för kommunernas invånare. Syftet med min avhandling är att ta reda på vilken inverkan den kommunala självstyrelsen har på ändringar i kommunindelningen och kommunstrukturen, främst när det kommer till ändringar mot kommunernas vilja. Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden och har främst tolkat Finlands grundlag och kommunstrukturlagen, men även andra författningar som rör mitt område. Annat material jag har använt är främst förarbeten till lagarna, grundlagsskottsutlåtanden, regeringspropositioner, rättspraxis och litteratur som behandlar mitt ämne. Grundlagen tryggar självstyrelse för kommunernas invånare men innehåller inte några bestämmelser över hur kommunstorleken och kommunstrukturen skall se ut. Grunderna för kommunindelningen bestäms istället genom vanlig lag, vilket idag regleras i kommunstrukturlagen. Kommunstrukturlagen innehåller bestämmelser som möjliggör både tvångssammanslagningar av kommuner och tvångsöverföringar av områden under utsatta förutsättningar. Den kommunala självstyrelsen har inte ansetts ge enskilda kommuner skydd för deras område och kan därför inte helt skydda kommunerna från ändringar av deras område, även när ändringarna sker mot kommunens vilja.

Avhandlingen förklarar begreppet kulturpolitik, ser på olika kulturpolitiska modeller och armlängds avstånd gällande kulturpolitik i de nordiska länderna. Den övergripande frågeställningen i avhandling är: Vilka likheter och skillnader finns det mellan de nordiska länderna beträffande kulturpolitisk styrning?

Delaktighet och självbestämmande är centrala punkter inom funktionshinderservicen. Ett fungerande samarbete mellan klienten, socialarbetaren och det mångprofessionella nätverket inom serviceprocessen är en förutsättning för att klienten ska kunna vara delaktig i ärenden som berör klienten själv. Den finländska välfärdsstatens olika hjälpapparater ska vara hjälpande och stödjande. Inom socialt arbete ska klientens självbestämmanderätt och den egna förmågan att fatta beslut stödjas i alla fall. Klienterna ska ha möjlighet att aktivt delta i både planering och förverkligande av den servicen som berör dem. Här är önskemål och åsikter angående utförandet viktigt för att delaktigheten ska vara så hög som möjligt. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att öka förståelsen i hur självbestämmande och delaktighet ser ut när det gäller funktionshinderservice i kontexten maktförhållanden. Denna kandidatavhandling kan bidra till ett kritiskt perspektiv till hur maktförhållanden möjligtvis kan påverka delaktighet och självbestämmande inom funktionshinderservicen. Avhandlingen utgår från en beskrivande litteraturöversikt. Som forskningsmaterial analyseras 10 artiklar i en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingens resultat visar att stödandet av självbestämmandet och delaktigheten behöver förstärkas ytterligare. Socialarbetarens position och tillgång till kunskap kan ses som en ojämn maktposition i jämförelse till klienten. De förändringsbehov som kom fram i materialet var inte så mycket fokuserad på relationen mellan socialarbetaren och klienten. Det som framgick av materialet var att förändringar behövs på organisationsnivå. Även mera omfattande samhälls- och välfärdspolitiska lösningar krävs för att ytterligare öka självbestämmandet och delaktigheten.

Idag är det relevant att begrunda hur vi kan bli mera hållbara i våra samhällen eftersom klimatkrisen gör sig allt mera påmind för varje år som går. Sociologin är ett vetenskapsområde som mycket väl kan hjälpa till med teoretisering i denna fråga och i den här avhandlingen belyses därför hållbar matkonsumtion med sociala praktikteorier. Praktikteorierna presenteras som ett mera holistiskt alternativ till aktörs- och strukturperspektiven för att ge en inblick i hur sociologiska teorier kan bistå en mera hållbar framtida samhällsutveckling. Genom ett fokus på matkonsumtion exemplifieras praktikteorierna genom ett område som alla berörs av i sin vardag. Utifrån praktikteoretisk teoretisering av konsumtion och hållbarhet av sociologerna Alan Warde och Elisabeth Shove, föreslås praktikteorierna kunna erbjuda ett alternativt teoretiskt verktyg för att på en samhällelig nivå politiskt kunna förändra våra matpraktiker till förmån för ett hållbart livsmedelssystem. Det individuella dietvalet som karakteriserar dagens ätande har lett till att ansvaret för ett mera hållbart ätande närmast ligger på individens diet- och konsumtionsval. Avhandlingen betonar att vårt ätande dock inte är ett konsumtionsval utan en komplex social praktik som är svår att förändra genom att enbart fokusera på strategier som ska hjälpa individen att förändra sitt beteende. En applicering av de sociala praktikteorierna på konsumtion och hållbarhet är således värdefull eftersom den understryker behovet av en omdirigering av ansvaret för en utbredd hållbarhetsmässig utveckling från individen till samhället.