Browsing by department "Swedish School of Social Science"

Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att redogöra hur processen med att lämna en sluten religiös rörelse kan se ut. Detta sker genom att granska vilka orsakerna bakom beslutet kan vara, hur processen i praktik sker från beslutsfattande till fysiskt utträde, samt vilka konsekvenser denna process som helhet kan ha för individen. Fokuset ligger på de sociala och psykiska processer som sker under utträdet. Arbetet är en litteraturstudie som granskar hur tidigare forskning har tillämpat till sin natur väldigt olika socialpsykologiska teorier och analys för att framställa och studera fenomenet. Dessa teorier är bland annat Tajfels (1982) sociala identitetsteori, Eriksons (1968) psykosociala identitetsteori och Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans. Arbetet har avgränsats till att fokusera på de individer som själva gör valet att lämna sin grupp. Avhandlingen behandlar inte en specifik religiös rörelse, utan granskar fenomenet genom en överblick av litteratur om New Religious Movements (Barker, 2015). Denna litteraturstudie framställer först möjliga orsaker bakom beslutet att utträda, sedan hur processen går till praktiskt och därefter vilka konsekvenser allt detta kan ha på individen. Resultaten av studien visar att utträde ur en sluten religiös rörelse ofta är en lång och omfattande process med konsekvenser både på det sociala och personliga planet i individens liv. Denna process kräver kognitiv förmåga att överväga konfliktfylld information samt kunskap att reflektera över de känslor som denna process ger upphov till. Sammanfattningsvis konstateras det att om man vill förebygga psykisk ohälsa hos de berörda individerna är det av intresse att man förstår den individuella upplevelsen av att utträda ur en sluten grupp med stark koherens.

Förhållandet mellan läkare och patient har förändrats mycket under de senaste decennierna. Så sent som på 1960-talet var det ännu vanligt att läkare fullständigt undanhöll en cancerdiagnos från patienten. Idag uppmuntras istället patientcentrering och patientmedverkan både då diagnosen presenteras och en vårdplan läggs upp. Hur läkare implementerar det varierar och påverkar patientens erfarenhet av vårdförhållandet. I min avhandling presenterar jag allmänna begrepp som är relevanta i diskussionen kring förhållandet mellan läkare och patient vid tillfället för diagnostisering. Jag fördjupar mig sedan i cancervård för att granska hur läkare bemöter sina patienter då de presenterar diagnosen och hur det påverkar patientens upplevelse av den känsliga situationen. Uppsatsen behandlar bland annat läkare–patientförhållandets symmetri eller asymmetri, konkordans, patientcentrering och strategier läkare och patienter använder sig av och konkluderar vilka faktorer som är mest betydelsefulla för vårdförhållandet ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Till dessa hör bland annat patientens behov av att känna sig hörd och erbjudas emotionellt stöd och möjlighet att delta i diskussionen kring vårdalternativ.

Tiivistelmä – Referat – Abstract En ökad internationell invandring har en naturlig inverkan på samhällets attityder till de icke-medborgare som bosätter sig i landet. Med en växande andel av befolkning med utländsk bakgrund är det intressant att undersöka hurudan majoritetsbefolkningens attityd till dessa individer är. Syftet med studien är att i stora drag få en bild av vad som driver majoritetsbefolkningens attityd till invandrare och attityd till vem som ska anses vara finländsk i Finland. Attityder förändras över tid bland annat då minoritetsgruppens storlek växer, precis som den under de senaste åren har gjort i Finland. Attityderna har en stor betydelse både för invandrarnas kulturella integration och hur den finländska politiken utformas. I studien undersöks den finländska befolkningens attityd till invandrare med hjälp av en kvantitativ metod. Materialet utgörs av data ifrån enkätundersökningen EVS Svenskfinland som analyseras statistiskt med SPSS. Attityder undersöks utgående ifrån frågan om vem som kan anses som äkta finländsk och på vilka grunder. Studien testar etnisk konkurrensteori som fungerar som ramverk för två centrala teorier: realistisk gruppkonfliktteori och social identitetsteori . Tillsammans fungerar dessa för att förklara attityd till invandrare enligt Scheepers et al. (2002). Studien fokuserar på två centrala delar av teorierna. Dessa delar är hur ekonomiska respektive kulturella hot utgör en grund för attityder till invandrare. Resultaten av analysen tyder på att attityden till invandrare bland svarspersonerna bekräftar hypoteserna i studien. Både ekonomiska och kulturella hot påverkar attityder till invandrare enligt undersökningen. På basis av resultaten av attitydmätningen kan man även konstatera att majoritetsbefolkningen är villig att godkänna någon som finländsk, trots att personen är av utländsk bakgrund, så länge hen anpassar sig till den finländska kulturen.

Att passa in eller inte passa in i skola. För socialarbetare eller kurator är det viktigt att ha kunskaper kring det sociala livet i skolan. Normer finns över allt och är outtalade regler som styr handlingar, beteenden och den sociala interaktionen. Normalitetskonstruktionen ger människan riktlinjerna för hur de skall vara i olika sammanhang. Avhandlingens syfte är att undersöka pojkars upplevelser av normer under skolgången. Studien svara på hur pojkar passar in i skolan och skolans sociala sammanhang. Studien behandlar normer, med tyngdpunkten på könsspecifika normer, kring det manliga genuset men tar även upp medverkande sociala roller, konformitet och grupptryck. I studien undersöks om pojkar var busar och gjorde hyss eller om de var plugghästar som inte ville utmana ödet. Var det viktigt för det sociala livet att vara högljudd och rebellisk eller kanske duktig och ordentlig? Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra stycken unga män som intervjudeltagare. Intervjuerna är först transkriberade och sedan analyserade genom metoden innehållsanalys. Med hjälp av intervjuerna i studien urskiljs alltså sociala normer i skolan och hur pojkarna upplevde dem. Den viktigaste slutsatsen i studien är att resultatet är i strömlinje med normernas existens i skolan. Som pojke får man inte vara flickig och man skall helst bete sig som alla andra alltså på ett busigt, pojkaktigt sätt. Resultatet visar även att pojkar inte får vara annorlunda på fel sätt, på ett sätt som inte är coolt. Normer kan vara inkluderande men även exkluderande och kan till och med leda till mobbing. Det finns människor som medvetet bryter mot dessa normalitetskonstruktioner och vill ifrågasätta normer.

Tiivistelmä - Referat - Abstract Det har pågått en diskussion om avkriminalisering av cannabis i offentligheten under de senaste åren. Politiker har uttalat sig i frågan, och ett lagförslag om avkriminalisering om cannabis nådde över 50 000 underskrifter i november 2019. Även antalet personer som uppger sig använda cannabis har ökat stadigt de senaste åren. I denna avhandling granskar jag hur socialarbetare upplever diskussionen och debatten om avkriminalisering av cannabis. Syftet med min avhandling är att generera ny kunskap om hur socialarbetare upplever diskussionen om avkriminalisering av cannabis, samt vilka aspekter relaterade till professionell identitet och yrkesfält som påverkar denna upplevelse. Mitt forskningsmaterial består av tre intervjuer utförda under hösten och vintern 2019. Materialet är analyserat med innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram är rollteori samt Karaseks och Theorells krav-stöd-kontroll-modell, som jag använt i tolkningen av materialet och i syntetiseringen av resultaten. Studien synliggör olika upplevelser av diskussionen av avkriminalisering av cannabis på sina arbetsplatser och i sina arbetsgemenskaper, samt hur diskussionen tangerar ens professionella roll. Det kommer även fram att det råder olika diskurser inom socialt arbete gällande avkriminalisering av cannabis och drogpolitik överlag, där det kan anses existera en tudelning mellan den juridiska diskursen och den liberala.

Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.

Lägret al-Hol är ett slutet läger som befinner sig i de nordöstra delarna av Syrien, ca 80 kilometer från gränsen till Turkiet. Enligt prognoser är över 65 000 människor som misstänks ha koppling till terrororganisationen ISIS gripna på lägret. 94 % av dessa människor som bor på lägret är barn och kvinnor, och mer än hälften av de barn som befinner sig på lägret kommer från andra länder än Syrien. Enligt den information som de finländska myndigheterna har befinner sig ca 40 finländare på lägret, varav ca 30 är barn och ca 10 kvinnor. Omständigheterna på lägret utgör en humanitär nödsituation. Syftet med denna avhandling är att ge perspektiv på varför situationen i al-Hol har varit en så svår och komplex fråga att den finländska staten och barnskyddsmyndigheterna inte lyckats lösa den inom en tidsram på mer än 12 månader. Det offentliga rummet har dominerats av en stark tudelning gällande hur man borde agera gällande barnen och deras mammor. Organisationer som arbetar inom säkerhetsfrågor och terrorismforskare närmar sig frågan genom säkerhetsperspektiv medan rättslärda, barnskyddsmyndigheter och representanter för människorättsorganisationer lyfter fram barnets rättigheter och barnkonventionen. Denna avhandling fokuserar på hur barnkonventionen tolkas i internationella barnskyddssammanhang och hurdana tolkningsramar man har om dessa barn inom olika discipliner och sektorer. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med materialnära innehållsanalys som analysmetod. Enligt denna studie upplever experter i barnskyddsfrågor att diskussionen kring dessa barns rätt till att repatrieras till Finland har säkerhetifierats och att en stigmatisering av personer på lägret påverkar den allmänna tolkningen av situationen. Därigenom pågår en maktkamp mellan de olika involverade fälten, där det interna säkerhetets fält och maktens fält har kommit åt att definiera frågan, vilket har lett till att barnskyddsfältet inte kunnat agera enligt barnskyddets normer och handlingssätt. Därutöver har denna avhandling ifrågasatt utmaningar i tillämpningen av FN:s barnkonvention i säkerhetifierade barnskyddsfall.

Denna avhandling presenterar resultaten av en kvalitativt intervjustudie vars syfte är att utforska barnskyddssocialarbetares roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Arbetets frågeställning lyder: Hur upplever socialarbetare sin roll vid fall av misstanke om sexuellt våld mot barn? Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med två socialarbetare som jobbar inom barnskydd med fokus på deras erfarenhet och perspektiv i fall av misstanke om sexuellt våld mot barn. Genom att använda principerna för kvalitativ innehållsanalys indelade jag barnskyddsocialarbetares upplevelser i fyra kategorier: Kompetens för att hantera fall som rör sexuellt våld mot barn, interaktion och samarbete med familjer, skapa förtroende till och kontakt med barn och samarbete med andra aktörer. I jämförelse med tidigare forskning har respondenterna i denna studie relativt positiva upplevelser av sin roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Resultaten tyder på att utbildningen i sexuellt våld mot barn är begränsad och att det ofta faller på socialarbetarnas axlar att själva fördjupa sig i ämnet. Resultaten visar även att socialarbetarna anser att det inte enbart är utredningsprocessen som är av betydelse utan även socialarbetarnas arbete med att hitta rätt vård och stöd för barn och familjer. Nyckelord: sexuellt våld mot barn, barnskydd, psykodynamiska riskfaktorer.

Barn till föräldrar som lider av en psykisk sjukdom har en förhöjd risk för en skadlig utveckling och psykisk ohälsa. Det är viktigt att man identifierar barnens behov i ett tidigt skede och kartlägger skyddande faktorer, för att optimera en gynnsam utveckling hos barnen. Tidigare forskning har främst fokuserat på riskerna för barn till psykiskt sjuka föräldrar, men på senare tid har intresset för att stöda och stärka dessa barns psykiska hälsa vuxit fram inom såväl forskning som praktik. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning utreda hur relationer och relationsbaserade interventioner kan stöda barn med psykiskt sjuka föräldrar och därmed skydda barnen från skadliga konsekvenser. Avhandlingen är en litteraturstudie som huvudsakligen baserar sig på vetenskapliga journaler inriktade på skyddande faktorer för barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Resultaten tyder på att välfungerande relationer inom och utanför familjen fungerar som skyddande faktorer. Relationer inom familjen innefattar föräldra-barn-relationer, syskonrelationer och relationen till den friska föräldern, medan relationer utanför familjen främst handlar om relationer till jämnåriga, anhöriga och professionella. Barnens och föräldrarnas deltagande i barn- och familjefokuserade interventioner stöder även barnen. Det visar sig att skyddande relationer främst baserar sig på tillit, öppen kommunikation, kunskap om och förståelse för föräldrarnas psykiska sjukdom, samt barnens förmåga att uttrycka och hantera sina känslor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det krävs aktivt samarbete mellan instanser som är involverade i den psykiskt sjuka förälderns, barnens och hela familjens liv, för att man ska kunna optimera möjligheterna att identifiera och stöda barnen. Dessutom bör professionella som arbetar med familjen främja en positiv och stödjande atmosfär, och inte undervärdera föräldrarnas föräldrakapacitet.

Denna kandidatavhandling utforskar sambandet mellan objektivitetsprincipen och valbarhetskriterierna för kommunala förtroendevalda och deras skyldighet att anmäla om sina bindningar. Med valbarhet menas inom kommunalförvaltning de kriterier som måste uppfyllas för att en person kan bli vald till ett förtroendeuppdrag. Dessa kriterier styrs genom regleringar inom kommunallagen 2015/410. Mitt syfte med avhandlingen är att granska hur objektivitetsprincipen förhåller sig till kriterierna och hur dessa påverkar de förtroendevaldas uppdrag. Valbarhetskriterierna begränsar dels rätten att delta i kommunal påverkan samtidigt som kriterierna tryggar objektiviteten och funktionaliteten i den kommunala förvaltningen. Begränsningarna av valbarheten ska tolkas på ett sådant sätt, att det inte begränsar rätten till deltagandet i lokalt beslutsfattande i allt för hög grad. Samtidigt har valbarhetskriterierna betydelse för att garantera tilltron till och objektiviteten i förvaltningen. Anmälan om bindningar för de förtroendevalda togs in i kommunallagen 2015/410. I denna avhandling har en granskning av kommunala register över bindningarna utförts för att undersöka hur väl principen tillämpas som en del av den nuvarande kommunala förvaltningen samt att se samband mellan kommunalt påverkande och bindningar till näringsliv eller betydelsefulla ekonomiska tillgångar. Båda dessa kriterier ska garantera att den kommunala förvaltningen styrs av objektivitet och öka tilltron till kommunal förvaltning. Forskningsfrågan behandlas genom den rättsdogmatiska metoden, i vilken forskningsfrågan granskas mot bakgrunden av juridisk litteratur, rättspraxis, förarbeten och annan relevant litteratur. För anmälan om bindningar utvidgar jag granskningen av forskningsfrågan genom en komparativ studie mellan tre finländska kommuner och deras register för anmälan om bindningar. De förtroendevaldas deltagande har påverkats av valbarhetskriterierna speciellt i sådana fall där de förtroendevalda har en ledande ställning i företag och bolag som kan ha väsentlig fördel eller lida skada av kommunalt beslutsfattande. Även tjänsteförhållanden under de kommunala organen kan begränsa valbarheten. Förhållandet mellan den förtroendevaldas uppdrag och ställning i företag har ibland blivit föremål för tolkning av högsta förvaltningsdomstolen. Genom domstolsavgöranden och kommunallagens förarbeten har kriterierna för begränsning av valbarheten tydliggjorts. Granskningen av de kommuner som valts för denna avhandling visar på att anmälan om bindningar har en märkbar betydelse och ökat synligheten av sådana bindningar, som gäller de förtroendevaldas ledande ställningar i företag och sammanslutningar samt ägandet av jord- och markområden. Denna granskning lyfter fram att anmälan om de förtroendevaldas bindningar uppfyller till största delen de lagstadgade kraven. Brister framkommer i registreringen av enskilda förtroendevalda, vissa kommunala organ och framförallt inom uppdateringen av registren. Betydelsen av de fullmäktigas anmälan är en ökad tilltro till förvaltningens objektivitet och till öppenheten i sådana bindningar som speciellt gäller byggande och detaljplanering i kommunen.