Browsing by discipline "Socialpsykologi"

Globaliseringen, avregleringen och de ekonomiska kriserna har resulterat i fortgående omstruktureringar i organisationer, där ledaren sätts i fokus för att öka effektivitet och engagemang på arbetsplatsen. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning studera engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. I avhandlingen presenteras relevanta forskningsresultat från forskningsområdet. I avhandlingens tillämpas Kahns trekomponents modell, som beskriver utvecklingen av personligt arbetsengagemang. Utöver detta belyses sociala utbytesteorin, som har som avsikt att fungera som en teoretisk förklaringsgrund till engagemang. Eftersom engagemang är ett mångfacetterat begrepp, som anses samverka med flera organisationsbeteenden, ligger fokus i denna avhandling på de främst förekommande organisationsbeteenden som anses både ha samband med engagemang och intern kommunikation. Dessa är arbetsförpliktelse, organisatoriskt medlemskap, arbetstillfredsställelse samt förtroende för organisationen. I avhandlingen behandlas därmed engagemang både på individ- och organisationsnivå. Majoriteten av den befintliga forskningen inom intern kommunikation fokuserar sig på ett ledarskapsperspektiv, där fokus ligger på kommunikationen mellan ledningen och anställda. Därmed behandlas intern kommunikation i denna avhandling främst på organisationsnivå. Eftersom anställdas perspektiv inte i samma utsträckning har beaktats i den befintliga forskningen, framhävs ett kritiskt perspektiv mot det snäva forskningsperspektivet. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie, där forskningsresultat från tidigare forskning från forskningsområdet presenteras. Resultaten visar att engagemang är ett mångfasetterat fenomen där känslor av meningsfullhet, säkerhet och tillgänglighet anses vara nödvändiga för att personligt engagemang skall utvecklas. Resultaten tyder på ett positivt samband mellan engagemang och effektiv intern kommunikation. Effektiv intern kommunikation stöds av faktorer så som positiv organisationskultur, uppåtriktad kommunikation samt personlig kommunikation. Dessa anses ha positiva samband med de ovannämnda organisationsbeteendena. Därmed bidrar denna avhandling med en sammanställning av engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. För att säkerställa att anställdas behov på arbetsplatsen blir bemötta, behöver man kunskap om intern kommunikation ur anställdas perspektiv. Därmed kunde förslag till fortsatt forskning vara att studera intern kommunikation på individnivå och dess samband med engagemang på arbetsplatsen.

Att vara populär ses som någonting eftersträvansvärt av många skolungdomar. Forskning visar dock att det också finns negativa konsekvenser av popularitet. De som inte är populära i en skola påverkas negativt av att de som försöker bli eller är populära kan använda våld och mobbning för att uppnå eller bevara sin statusposition. De som strävar efter att bli populära kanske inte inser hur illa de beter sig eller vilka långsiktiga konsekvenser deras inlärda sätt att bete sig kan ha. Syftet med studien var att granska de negativa aspekterna, främst konsekvenser, av popularitet bland skolungdomar. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och fokuserar på Cillessens (2011) definition av popularitet istället för äldre studier om att vara omtyckt, även kallad sociometrisk popularitet. Studien kom fram till att popularitet har en del negativa konsekvenser både för de populära och för de omkring dem. Åtgärdsprogram som inriktar sig på skolungdomars välmående borde ta i beaktande hur skolungdomarna själva upplever den statushierarki som de befinner sig i och hjälpa dem att bygga en statushierarki som fördömer våld och mobbning istället för att belöna den, och att personer med en högre status har ett ansvar som rollmodeller.

I nuläget är över 65 miljoner människor på flykt från sina hem, varav hälften är barn under 18 år. Många av barnen reser ensamma eller separeras från sina familjer under flykten. Ensamkommande flyktingbarn definieras som personer under 18 år som anländer utan sina föräldrar. Till Europa anlände år 2015 runt 80 000 ensamkommande flyktingbarn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare studier beskriva förekomsten av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn och identifiera risk-och skyddsfaktorer som påverkar deras psykiska hälsa. Denna avhandling genomförs som en litteraturstudie. Resultatet visar att de vanligaste psykiska symtomen hos ensamkommande flyktingbarn är relaterade till ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Tre centrala riskfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa identifierades: traumatiska upplevelser, social isolering och samhälleliga faktorer. Traumatiska upplevelser var den faktor som i högsta grad ökar risken för psykisk ohälsa men även migrationsprocessen i det nya landet hade stor inverkan. Vidare identifierades tre skyddsfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa: socialt stöd, skolan och individuella copingstrategier. Det sociala stödet kunde komma från familj, vänner eller professionella. Individuella copingstrategier, som positiv attityd och tron har även visat sig ha stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Det är viktigt att vuxna som kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn har kunskap om barnens situation och psykiska hälsa för att kunna förebygga psykisk ohälsa. Det skulle även vara viktigt med ett bättre samarbete mellan olika instanser, eftersom många av barnen uppger att de känner sig ensamma trots att de är omgivna av många stödpersoner.

De senaste sextio åren har både samhällsvetare och ekonomer varit intresserade av att undersöka etnisk diskriminering. Tidigare forskning tyder starkt på att etnisk diskriminering fortfarande genomsyrar den västerländska arbetsmarknaden och personer med etnisk bakgrund har betydligt sämre chanser att bli anställda. Då den tidigare forskningen för det mesta fokuserat på regionalt avgränsade områden, finns det skäl att skapa en bättre förståelse över hur och varför etnisk diskriminering på arbetsmarknaden sker i en större skala. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för hur och varför etnisk diskriminering tar form i OECD-länderna samt hur det går att rekrytera utan att diskriminera. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på vetenskapliga journaler, nationella och internationella lagar samt rapporter. Avhandlingen använder som utgångspunkt både ekonomiska och socialpsykologiska teorier för att beskriva varför etnisk diskriminering sker, samt ett flertal undersökningar som utförts med hjälp av korrespondenstest. Resultaten tyder på att etnisk diskriminering sker så gott som på varje sektor och i varje organisation som rekryterar personer. Diskrimineringen kan bero på rekryterares fördomar och stereotypier som leder till ojämlik behandling mellan arbetssökande, men orsaken till diskrimineringen kan även bero på den ofullständiga informationsmängden rekryteraren får tillhands av arbetssökande. Trots att både nya lagar på nationell och internationell nivå har grundats och arbetsmarknaden i ökande takt blir allt mer mångkulturell, minskar inte mängden etnisk diskriminering. Resultatet av det diskriminerande förfarandet kan leda till att den arbetskraft som finns inte utnyttjas optimalt och leder till en försämrad prestationsförmåga hos organisationer. Utöver denna problematik som forskning tyder på, finns det fortfarande oförklarade faktorer som orsakar diskriminerande agerande hos arbetsgivare. Etniska minoriteters sociala kapital och kompetens i en västerländsk kontext samt åtgärder mot etnisk diskriminering på organisationsnivå är något som framtida forskning kunde fokusera på.

Socioekonomisk status [SES] inverkar på flera delområden i våra liv, således även vår språkutveckling. Tidigare studier har visat att barn i familjer med låg SES ligger efter i språkutvecklingen då man jämför med barn i familjer med hög SES. De primära källorna som använts i den här avhandlingen består av artiklar som behandlar SES inverkan på barnets språkutveckling. Syftet med avhandlingen är att besvara frågan om socioekonomisk status påverkar språkutvecklingen och genom vilka sociala processer. De sociala faktorer som påverkas av SES och har en inverkan på barnets språkutveckling verkar vara föräldrarnas utbildningsnivå och kunskap om barnets utveckling, kvaliteten på föräldrarnas sensitivitet och språk, föräldrarnas intresse för lek och läsning och föräldrarnas välmående. SES påverkar alltså indirekt språkutvecklingen och barn i familjer med högre SES har ett mer utvecklat språk och ett bredare ordförråd. Forskning har främst gjorts i USA så resultatet berättar inte hur situationen ser ut i Norden, vilket skulle vara ett intressant ämne att forska vidare i.

Syftet med denna avhandling är att utreda hur skillnader i föräldrarnas föräldraskapsstilar, förälderns kön och olika kombinationer av föräldraskapsstilar formar barnets utveckling. Föräldraskapsstilar granskas med utgångspunkt i Baumrinds klassiska indelning av föräldraskapsstilar i auktoritativ, auktoritär, tillåtande och försummande. Föräldraskapsstilar anses vara en av de viktigaste faktorerna som formar barnets sociala och psykologiska utveckling. En stor brist i forskningen om hur föräldrarnas föräldraskapsstilar formar barnets utveckling är dock att forskningen så gott som exklusivt fokuserat på endast mammans föräldraskapsstil. I denna avhandling lyfts därför pappans roll för barnets utveckling upp, samt vikten av att se på föräldraskapsstilar som något skilt för vardera föräldern. Dessutom behandlas betydelsen av att beakta samspelet mellan föräldrarna, där föräldraskapsstilarna utvecklas. Avhandlingen är en litteraturöversikt som besvarar följande forskningsfrågor: 1) På vilket sätt formar skillnader i föräldrarnas föräldraskapsstilar barnets utveckling? 2) Har förälderns kön en inverkan på hur de olika föräldraskapsstilarna inverkar på barnets utveckling? 3) Hur inverkar olika kombinationer av föräldraskapsstilar på barnets utveckling? Resultaten tyder på att skillnader i föräldrarnas föräldraskapsstilar har en negativ inverkan på barnets utveckling, och att det inte nödvändigtvis behöver vara fråga om faktiska skillnader, utan även upplevda skillnader spelar en stor roll. Forskningen om könsskillnader i föräldraskapsstilar antyder att det tenderar finnas könsbaserade skillnader och att associationen mellan föräldraskapsstil och barnets utveckling skulle variera beroende på förälderns kön. Då det kommer till hur olika kombinationer av föräldraskapsstilar inverkar på barnets utveckling, antyder resultaten att vissa kombinationer av föräldraskapsstilar kan forma barnets utveckling på positivare respektive negativare sätt jämfört med andra kombinationer. Som slutsats kan man på basis av resultaten konstatera att det är ytterst viktigt att se på föräldraskapsstilar separat för vardera föräldern, eftersom man får en inkomplett och i värsta fall förvrängd bild av hur föräldraskapsstilar formar barnets utveckling om man endast beaktar ena förälderns föräldraskapsstil och synpunkt. Avslutningsvis bör ännu påpekas att forskningen ofta fått motstridiga resultat, vilket gör det svårt att dra entydiga slutsatser om hur skillnader i föräldraskapsstilar, förälderns kön och olika kombinationer av föräldraskapsstilar formar barnets utveckling. Sambandet mellan mammans och pappans föräldraskapsstilar och barnets utveckling är således komplext och beroende av flera faktorer.

Ungas (12–19 år) fysiska inaktivitet är ett hälsoproblem i Finland och hela världen. Därför är det av stort intresse att undersöka vad som påverkar motionsbeteende och hur man kan främja motionsvanorna. Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att utgående från tidigare vetenskaplig forskning klargöra hur socialt stöd från familj, vänner och jämnåriga samt andra vuxna kan inverka på ungas fysiska aktivitet och motionsvanor. Motion kan definieras som all kroppslig rörelse som förbrukar energi och innebär både vardagsmotion och deltagande i organiserad idrottsverksamhet. Socialt stöd kan definieras som att två individer utbyter resurser som givaren eller mottagaren upplever främja mottagarens välbefinnande, eller har intentionen att göra det. Socialt stöd kan anta olika former och delas in i flera olika typer. Resultaten visar att motionsbeteende allmänt kan möjligtvis påverkas av många olika faktorer, däribland motivationsrelaterade samt socialkognitiva faktorer, exempelvis nivån av självbestämmande och självförmåga, hur man planerar sitt beteende och om man har (inre eller yttre) motivation. Socialt stöd visade sig ha inflytande på ungas motionsbeteende, dels genom att påverka just de motivationsrelaterade och socialkognitiva faktorerna, och stödet kan komma från vänner, familjen och andra vuxna, som gymnastiklärare och tränare. Familjens, vännernas och jämnårigas samt andra vuxnas stöd kan påverka motionsbeteendet med dels samma mekanismer, dels med olika. Olika sätt på vilka socialt stöd kan inverka på motionsbeteende är att det kan höja på självförmåga, ändra attityder, motivera, möjliggöra deltagandet i motionsaktiviteter samt förbättra motionsprestationer som i sin tur kan aktivera unga mera till att motionera. Slutsatser som man kan dra är således att socialt stöd kan påverka motionsbeteende på många olika sätt, men det är inte helt klart till vilken nivå det påverkar och om någon form av socialt stöd påverkar motionsbeteende mera än någon annan. Olika personer kan också reagera på olika sätt på stödet. I framtida forskning vore det intressant att ta reda på kausaliteter, ifall det är någon form av stöd som har större inflytande, hur intentionen till att motionera påverkar motionsbeteendet samt hurdana motionsfrämjande interventioner, som skulle fungera.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan Tekijä – Författare – Author Joel Ramón Åke Sjögren Työn nimi – Arbetets titel – Title Frivilligarbete – varför ställer individer upp för andra? Oppiaine – Läroämne – Subject Socialpsykologi och psykologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year Okt 2017 Tiivistelmä – Referat – Abstract Frivilligarbete har blivit en viktig del av samhället, speciellt inom tredje sektorn. Tidigare studier har försökt förklara frivilligbeteende med en enda bakomliggande orsak till att en individ engagerar sig. Få studier har tagit i betraktande vad som inverkar på beslutandeprocessen hos individer och hur dessa sammanhang kan förstås. Studier tyder däremot på att den sociala miljö som individen befinner sig i är av stor betydelse för frivilligbeteendet, och respondenter understryker att de kontribuerar p.g.a. flera olika motiv. Frivilligbeteendet är alltså komplext då människor i ett alltmer individualistiskt samhälle fortfarande beslutar att ägna sig åt kollektivistiskt frivilligarbete. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning kritiskt granska de främsta motiven till att personer utför frivilligarbete. De primära källorna utgörs av internationella tidskrifter som behandlar frivilligbeteendet. Resultaten tyder på att övervägandet av för- och nackdelar, sociala resurser, situationsbundenhet, ålder, rollidentitet, socioekonomisk status och altruistiska tendenser tillsammans förklarar frivilligbeteendet utförligast. Befrämjande av karriär, enskilda jobbmöjligheter samt uppbyggande av identitet är centrala bakomliggande motiv. Enskilda orsaker kan inte förklara heltäckande varför individer utför volontärarbete. Sammanfattningsvis kan en ökad förståelse för fenomenet bidra till frivilligorganisationers utveckling samt bemötandet av volontärarbetarnas intressen, för att ge bästa möjliga utgång för bägge parterna. Ytterligare bidrar avhandlingen till att avveckla stereotypier som råder kring frivilligarbete och på det viset till att problematisera den allmänna uppfattningen om volontärarbetare som en del av kollektivet. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Frivilligarbete, volontärarbete, motiv, rollidentitet, Den sociala utbytesteorin

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland har nyligen uppdaterats. I de nya grunderna för läroplanen finns ett större fokus på jämlikhet än tidigare. Därför är det viktigt att förstå hur genus konstrueras i skolmiljön. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur genus konstrueras bland barn och unga i skolan. Denna litteraturöversikt baserar sig på socialkonstruktionistisk forskning. Barn och unga konstrueras ofta som antingen feminina eller maskulina. De kan positionera sig på olika sätt, bland annat genom sitt utseende, kroppsspråk, vilka sorters lekar de leker och vilka intressen de ägnar sig åt. Romantik och akademisk framgång ses som feminint, medan att vara aktiv och bruka våld ses som maskulint. Elever kan ibland rätta varandra på olika sätt så att andra skulle bete sig i enlighet med de rådande normerna. Individers subjektspositioner är inte förutbestämda och kan variera beroende på sammanhang. Det finns olika typer av maskuliniteter och femininiteter och barn och ungas genuspositioner påverkas även av andra sociala kategorier, som till exempel klass och etnicitet. Resultaten visar att genus konstrueras bland barn och unga i skolan när de intar positioner som antingen maskulina eller feminina. Flickor och pojkar antas vara varandras motsatser, och som pojke intar man ofta en mer maktfull position än flickor. Många elever begränsas av de rådande genusnormerna. Ifall skolan är medveten om hur genus konstrueras kan den jobba för att erbjuda elever alternativa subjektspositioner och stöda dem i deras identitetsskapande.

Begreppet glastaket syftar på de hinder som står i vägen för kvinnor som vill nå det högsta skiktet av chefspositioner. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka glastaket, för att utreda varför könsfördelningen på toppen fortfarande är så mansdominerad. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Hur konstrueras och upprätthålls glastaket? Därutöver diskuteras det hur glastaket kan motverkas. Resultatet av litteraturgenomgången visar att genus är en djupt integrerad del av alla sociala processer på samhällets alla nivåer. Grunden till glastaket ligger i de förutfattade uppfattningar som finns gällande kvinnor, män och ledarskap. Dessa skapar ojämlika processer i samhället och organisationer, samt allvarliga konsekvenser för den enskilda kvinnan. Idéer om hur glastaket kunde krossas finns, men huruvida de är effektiva eller inte är relativt outforskat. Normaliseringen av det maskulina inom arbete och organisationer framställs som en av de större orsakerna till att glastaket fortfarande existerar och förändring på detta efterlyses.