Browsing by discipline "Sociologi"

Genom en litteraturöversikt av samtida studier undersöker denna avhandling hur köttets dominanta position i samhället reproduceras. Med denna analys som grund skildras även veg*anismens som en motrörelse eller utmanare av normen. Födans roll i konstruktionen av könstillhörighet diskuteras i avhandlingen utgående från samhällsvetenskapliga teorier och mediers roll i reproduktionen av könsstereotypa uppfattningar om veganismen undersöks genom en komparativ analys. Resultaten visar att köttätandet utgör en hegemonisk ideologi i det västerländska samhället. Hegemonin reproduceras genom legitimerande och positiva diskurser som bortser från köttätandets problematik. Veg*anismen möter däremot motstånd på grund av det symboliska hotet som livsstilen utgör mot köttätandet som norm. Avhandlingen visar att konstruktionen av femininitet går att koppla ihop med veg*anismen, som ofta associeras med hälsa och en smal kropp. Köttätandet har däremot ett samband med konstruktionen av maskulinitet och utgör ett sätt för en osäker maskulinitet att framhävas och åberopas. Avhandlingens resultat tyder även på att mediediskurser om veganism är präglade av sexism och könsstereotypier samt pekar ut likheter i medieskildringen av veganismen och feminismen. Slutsatsen kan dras att bägge rörelser genom en negativ medierepresentation har blivit uteslutna ur rådande maktstrukturer.

Internetaktivitet har blivit alltmer vardagligt, framförallt bland unga. Sociala relationer anknyter starkt till politiskt beteende. Det är därför viktigt att man undersöker de sociala relationer som bildas online med beaktande av hur vanligt nätaktivitet är bland unga. Internets kommunikativa egenskaper ger dessutom upphov till politiska diskussioner, men i hurdan grad hålls diskussioner online sakliga samt vilka grupper är benägna att bli utsatta för hatfulla kommentarer? Mitt syfte med avhandlingen är att utforska dessa frågor för att belysa hur miljön på internet kan gynna skapandet av socialt kapital och ifall politiska samtal uppfyller kraven för den deliberativa demokratimodellens ideal för politiska diskussioner. Resultaten visar att nätaktivitet befrämjar skapandet av svaga relationer varigenom individer kan erhålla ett överbryggande socialt kapital, men samtidigt finns det också risk för att det sammanbindande kapital som bildas inom likasinnade nätverk bildar åsiktsbubblor eller ekokammare. Resultaten visar ytterligare att unga känner sig osäkra och undviker att delta i politiska diskussioner på nätet på grund av den upplevda polariseringen online och att unga känner sig okvalificerade att delta i diskussioner.

Modeindustrin idag sysselsätter 300 miljoner människor världen över. Kläder produceras, köps och kasseras snabbare än någonsin förr – till ett pris som inte tidigare skådats. Industrin måste bli mer hållbar, och syftet med denna avhandling är att belysa praxisteorins relevans i denna process. Via en litteraturöversikt förstärker jag mitt påstående om att tidigare åtgärder för att förändra industrin, har ett alltför snävt och konsumentcentrerat förhållningssätt till social förändring. Tack vare praxisteorins holistiska karaktär har denna studie bevisat att förändring måste ske på flera plan – såsom inom traditionell modedesign, inom hållbar modedesign, hos konsumenter, hos återförsäljare samt hos producenter – för att en förändring mot en hållbarare modeindustri kunde möjliggöras. Studien har även med hjälp av praxisteorin bevisat att ifall hållbara modedesigners fokuserar på estetiska plagg, har de en större chans att nå även dem som vanligtvis inhandlar sina kläder hos traditionella fast fashion-kedjor. Att nå ytterom den hållbara modebubblan, är hållbara modedesigners mål.

Millenniegenerationens kvinnor ses som högpresterande på universiteten och i arbetslivet samtidigt som de i allt större utsträckning är utbrända samt lider av prestationsångest. Mitt syfte med avhandlingen är att ur ett sociologiskt perspektiv granska millenniegenerationens kvinnor med fokus på prestationskrav och arbetsliv. Millenniegenerationens kvinnor diskuteras i relation till såväl möjligheter som utmaningar i arbetslivet med hjälp av bland annat generationstillhörighet, normativ femininitet och sociala maktstrukturer. Motstridigheter i hur millenniegenerationens kvinnor uppfattas i arbetslivet påverkar kvinnors upplevelser av sina prestationer och av att räcka till, vilket synliggörs i det så kallade duktig flicka fenomenet. Genom att koppla ihop medias förhållningssätt med den rådande samhällsdiskussionen och den vetenskapliga debatten framställs en komplex bild av millenniegenerationens kvinnor i arbetslivet. De beskrivs som vinnare, offer, framgångsrika karriärkvinnor och utbrända prestationsprinsessor.

Enligt Befolkningsförbundets senaste undersökningar har barnlösheten drastiskt ökat i Finland och allt fler kvinnor funderar på att inte skaffa barn. Samtidigt visar studier att stigmatiseringen kring barnfria fortsätter och till och med ökar i samhället. I min avhandling inleder jag med att fundera kring möjliga orsaker och motiv till barnfrihet ur ett sociologiskt och samhälleligt perspektiv. Jag diskuterar även hur förhållningssättet och stigmatiseringen gentemot frivilligt barnlösa kvinnor ser ut i det nordiska, extremt barnvänliga samhället. Därefter tar jag upp diskurser kring kvinnokroppen och genusidentifikation som är starkt förknippade med bilden av kvinnan som modern. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att barnfrihet är något som fortfarande utmanar det traditionella och rådande samhällssystemet. Det finns en stark önskan att förändra gamla normer om kvinnan, familjen och barnaskaffandet. Kärnfamiljen luckras upp an efter an och nya familjeformer uppstår som ifrågasätter gamla familjemönster och kvinnoideal. Den ökade individualiseringen och valfriheten har berett vägen för kvinnlig frigörelse och uppfattningen om att en kvinna kan definieras på andra sätt än genom barnaskaffande har slagit rot.

Mobiltelefonen har kommit att få en central roll i dagens samhälle. Det har blivit en norm i samhället att äga en mobiltelefon och vara tillgänglig för kontakt nästan vilken tid på dygnet som helst. Utgående från sociologiska och samhällsvetenskapliga teorier diskuterar jag bland annat vilka sociala konsekvenser mobiltelefonen bidragit med samt hur denna form av teknologi fått ett starkt fäste i samhället. I min avhandling diskuterar jag bland annat mobiltelefonens roll i vardagen och hur den har förändrat hur vi kommunicerar med andra. Jag diskuterar bakomliggande samhälleliga fenomen som lett till denna personifierade kommunikationsteknologi och hur den kan ses som ett resultat från tidigare former av kommunikationsverktyg. Mobiltelefonen har förändrat sociala strukturer i samhället, bland annat hur vi manövrerar förhållandet mellan tid och rum. I min avhandling förklarar jag dessa förändringar och dess konsekvenser för samhället och individen. Jag diskuterar även sociala medier i min avhandling eftersom en betydande del av mobilanvändning går åt till olika applikationer där man antingen kommunicerar med en eller flera personer. En betydande orsak till varför mobiltelefonteknologin har blivit så central i dagens samhälle är på grund av nätverkssamhället och informationssamhället. Dessa två begrepp förklarar den höga informationstillgången och mängden kontakter i dagens samhälle. I min avhandling undersöker jag hur mobiltelefonen har påverkat och förändrat vår socialitet samt förhållningssätt till andra. Detta kommunikationsverktyg har trängt sig inpå vardagens sociala situationer och har radikalt förändrat hur vi kommunicerar med andra.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att diskutera fenomenet pengar ur ett sociologiskt perspektiv med hjälp av sociologins klassiker och modernare forskning. Avhandlingen tar avstamp i de grundläggande frågorna kring pengar; varför de uppstod, vilket behov de fyller och hur de får sitt värde. Ytligt sett genomgår pengarna en ständig förändring och metamorfos, men pengarnas funktion och det behov de svarar mot, är oförändrat över tid och i olika samhällsstrukturer och kulturer. Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys. Sociologin har sitt eget perspektiv på pengar, men sociologin nöjer sig inte bara med att analysera det ekonomiska systemet ur samma perspektiv som ekonomer gör, det vill säga med utgångspunkt i att människors handlande bygger på rationella val och strävan efter vinst- och nyttomaximering, utan sociologin söker sina svar på drivkrafterna bakom individens ekonomiska handlande, och den sociala betydelsen av pengar samt avsaknaden av dem. När det gäller den sociala betydelsen av pengar, så är det ett stort område i sig, som har nära koppling till flera andra av sociologins delområden och centrala begrepp, och hänger också ihop med fördelningen av pengar. Åtminstone om man ser till mera utvecklade samhällen, är det svårt att komma undan pengarnas påverkan eller det faktum att de i stor utsträckning inverkar mycket på våra liv. Lesley Murdin (2012, 87) uttrycker det kort och koncist så att ”pengar gör oss både till herre och till slav”. De slutsatser man kan dra är att pengar är ett komplext begrepp, som både är praktiskt och konkret men samtidigt också till stor del immateriellt och förknippat med mycket symbolik. Pengar är något som vi som lever i utvecklade samhällen inte kan komma ifrån, och de styr mycket centrala delar av våra liv. På grund av hur komplext fenomenet pengar är, kan man inte förstå fenomenet i sin helhet enbart genom att närma sig från några enskilda begränsade perspektiv.

Den allt mer ökande urbaniseringen har lett till att nya former av social kontroll uppkommit och således nya grunder för exkludering. Detta i samband med kapitalismens framväxt har lett till utvecklingen av en ny norm för hur man ska konsumera. Här avgör individens konsumtionskraft ifall individen klassas som normal eller avvikande. Individers konsumtionskraft utgör alltså grunden för ifall de kan anses som värdiga att ta del i samhällets gemenskap, men är också avgörande för huruvida deras vistelse i det offentliga rummet betraktas som negativt eller inte. I avhandlingen granskar jag hur staden reproducerar de kapitalistiska maktförhållandena samt upprätthåller den sociala sammanhållningen genom arkitektur och design, samt hur dessa används som strategier för exkludering av marginaliserade. Genom att uppdela strategierna i psykologiska och fysiska strategier har jag granskat de negativa samhällskonsekvenserna och effekterna strategierna får. Utgående från mina resonemang har jag kommit fram till att användning av design och arkitektur som strategier för social kontroll, oftast medför endast marginella fördelar till majoriteten av befolkningen. De marginaliserade i sin tur fråntas även de mest grundliga rättigheterna. Arkitektur och design som medel för social kontroll resulterar i ytterligare utanförskap och erbjuder inga lösningar till sociala problem utan bidrar endast till omlokaliseringen av dem.

De västerländska kapitalistiska samhällena har övergått till en ny fas sedan 1970-talet och arbetet och produktionen har genomgått strukturella förändringar. Det har skett en övergång från det fordistiska industrisamhället, som karaktäriserades av massproduktion i stora fabriker och stabila arbetsförhållanden till postfordism som karaktäriseras av osäkerhet, instabilitet, föränderlighet och temporalitet. Målet med mitt arbete är att presentera olika teoretiska tolkningar och perspektiv som kan förklara dessa förändringar och granska hur förhållandet mellan kapitalet och arbete har fått nya former. Jag börjar min forskning med att presentera teorier som betonar ekonomiska och teknologiska faktorer i övergången till postfordism. Dessa är regleringsperspektivet, flexibel specialisering och nyschumpeterianism. Sedan presenterar jag teorier som analyserar hur kulturella och sociala faktorer har spelat en stor roll i kapitalismens förändringar. Här utgår jag från Michael Hardt och Antonio Negris nymarxistiska teorier i verket Imperiet. I det andra kapitlet granskar jag informationaliseringen av kapitalismen. Hur förändras kultur, idéer och information till ekonomiskt värde inom postfordismen? Jag presenterar Karl Marx värdeteori från verket Kapitalet och hans teori om det allmänna intellektet från verket Grundrisse och beskriver hur dessa teorier har inspirerat nymarxistiska teorier och begrepp som försöker förklara den förändrade kapitalistiska produktionen. Mitt mål är att skapa en bild av den mångsidiga debatten gällande postfordism. Till sist beskriver jag nya fenomen i arbetslivet såsom prekarisering, uberisering och performativt arbete Hurdana nya krav uppstår för arbetarna i den nya produktionen? På vilka sätt formas individers subjektivitet så att de är kreativa och produktiva arbetare? På vilket sätt har värdeskapandet spridit sig utanför arbetsplatsen och arbetstiden och hur har arbetslivets krav börjat omfatta alla livsområden? Dessa frågor försöker jag besvara med utgångspunkt i nymarxistiska teorier och speciellt Eetu Virens , Jussi Vähämäkis och Maurizio Lazzaratos forskning kring ämnet. Kapitalismens strukturförändring har skett både på grund av kapitalets krav för ökad tillväxt och arbetarnas egna behov för mer autonomi och flexibilitet inom arbete. Arbetet har blivit mer demokratiskt och mindre hierarkiskt, men samtidigt kan man påstå att den kapitalistiska värdeackumulationens logik har genomsyrat allt flera sfärer av människolivet och därmed har autonomin för subjekten som sociala aktörer minskat. Förhållandet mellan kapitalet och arbetet är dynamiskt, vilket betyder att produktionen förändras kontinuerligt. Det behövs en pluralitet av mångsidiga teorier då man granskar nya former av produktion. Produktionen av värde inom den informationella kapitalismen sker i hela samhället och en stor del av arbetet är obetalt. Eftersom den konkreta arbetstiden slutar att fungera som mått för värde, så behövs det nya former för kompensering av arbetarnas produktiva insats. Den förändrade kapitalismen kräver nya politiska lösningar som ifrågasätter lönearbetets centrala position i samhället.

Utbrändhet kan granskas som symptom på eller följd av missgynnsamma samhällsstrukturer. Den här avhandlingen sätter fokus på de strukturer vi lever i och koncentrerar sig på utbrändhet som ett socialt fenomen. Den börjar med att syna utbrändhet, hälsa och ohälsa från ett idéhistoriskt perspektiv på basis av Karin Johannisson (2001, 2006 & 2008). Johannisson uppfattar utbrändhet som en social konstruktion, eller en kultursjukdom, och gör en historisk överblick över fenomenet. Den diskuterar utbrändhet med hjälp av samhällsfilosofens Byung-Chul Hans (2015) analys av ett prestationssamhälle som genererar utbrända individer. Avhandlingen redogör också för Marx begrepp alienation och hur ofullbordat arbete kan tänkas höra samman med utbrändhet. Dessutom tar den upp hur alienation påverkar mänskliga relationer, kroppen och sinnet. Till sist behandlar avhandlingen hur arbetets strukturer skapar utbrändhet hos individer. Den diskuterar hur individualisering av risk och ett osäkert arbetsliv relaterar till utbrändhet.