Browsing by discipline "Statskunskap med förvaltning"

Denna uppsats syftar till att klargöra huruvida det är sannolikt att anta att västvärldens demokratiideal går att implementera på en stat som under många hundra år präglats av ockupation och icke-demokratiskt styre. Jag har valt att belysa detta genom att studera Irak och den demokratiseringsprocess som inleddes genom en extern intervention ledd av USA. För att undersöka detta har jag ställt följande forskningsfråga: I vilken mån uppfyller Irak de demokratikriterier som karaktäriserar en demokratisk stat och vilka förändringar bör ske innan demokratin i landet kan konsolideras? För att besvara forskningsfrågan har jag valt att göra en fallstudie av Irak och demokratiseringsprocessen som pågått sedan år 2003. Med hjälp av Robert Dahls polyarkimodell inleder jag analysen genom att avgöra i vilken mån Irak kan anses uppfylla de villkor som enligt Dahls modell karaktäriserar ett demokratiskt system. När detta är avklarat fördjupar jag mig i förutsättningarna för demokratisk konsolidering genom att använda mig av Linz och Stephans teori om demokratisk konsolidering. Studiens resultat visar att trots att Iraks utveckling sedan år 2003 präglats av vissa starka demokratiska drag så förekommer fortfarande stora brister i förverkligandet av de demokratiska institutionerna. Jag kan därmed inte anse att landet uppfyller villkoren för en demokrati. Demokratisk konsolidering uppnås enligt Linz och Stephan då demokrati har blivit ”the only game in town”, och förutsätter samverkan av fem fungerande samhälleliga arenor. Studien visar på stora brister i samtliga samhälleliga arenor och speciellt korruption, etnisk och religiös splittring samt avsaknad av pro-demokratisk kultur förhindrar demokratisk utveckling och konsolidering.

Syftet är att undersöka om röstplikt har en effekt på partiidentifikation. Studien tar upp vad röstplikt är, vilka sanktioner som tillämpas, hur partiidentifikation uppstår och vilket samband partiidentifikation har med röstplikt. Röstpliktens effekt på partiidentifikation har undersökts tidigare, men då har man kommit fram till olika resultat. Därför är det intressant att undersöka med nyare datamaterial om det finns någon effekt. I studien undersöks länder utan röstplikt och länder med röstplikt och dessa delas in i kategorier beroende på hur starka sanktioner de tillämpar. Studien är komparativ och kvantitativ. Det visade sig att partiidentifikationen är starkast i länder som har röstplikt och starka sanktioner. Men däremot är partiidentifikationen svagare i länder som har röstplikt och svaga sanktioner eller inga sanktioner än i länder utan röstplikt. Resultatet av studien visar att det inte är endast röstplikt i sig som kan påverka parti-identifikation men även eventuellt graden av sanktioner som tillämpas.

Syftet med avhandlingen är att mäta om finlandssvenska ungas miljöattityder korrelerar med deras politiska deltagande. Unga i studien avgränsades till 18-29 åringar. Ur tidigare studier har framkommit hur ungas oro för klimatförändringen samt intresset för politiskt deltagande har stigit. Därför är det intressant att ta reda på om deras miljöattityder påverkar vilken deltagandeform de som värderar miljön högre väljer att delta genom. Som material används EVS Svenskfinland 2018 som är en värderingsstudie bland finlandssvenska unga i Finland. Frågor ur enkäten angående miljö och politiskt deltagande användes i analysen för att mäta om höga miljöattityder påverkade ungas politiska deltagande i form av bojkotter/köpbeslut, underskrift av namninsamlingar, deltagande i lagliga demonstrationer samt valdeltagande. Ur slutsatsen kan avläsas att höga miljöattityder endast korrelerade med alternativet att delta i bojkotter eller köpstrejker. I de övriga deltagandeformerna fanns det ingen signifikant skillnad mellan höga eller låga miljöattityder bland de unga. Dock är ungas miljöoro samt miljöattitydernas påverkan på politiskt deltagande komplexa fenomen som behöver ytterligare forskning.

Två- och flerspråkiga länder har blivit vanligare genom globaliseringen. De s.k. minoritetsspråken har sällan en likställd juridisk ställning med språket som talas av majoriteten av medborgarna. Denna uppsats är en jämförande studie av två länder, Finland och Kanada, som annars är relativt olika men har en likadan språklig särställning. Syfte är att med hjälp av valda analysdimensioner se på hur myndigheterna stöder de officiella språkliga minoriteternas rättigheter. I uppsatsen analyseras Finlands och Kanadas språklagstiftning och språkstrategier som publicerats av ländernas regeringar. Dessutom ger studien en kort inblick i ländernas historiska språkliga utveckling. Resultaten visar att båda länderna fastställer de officiella språken redan i grundlagen. Språklagstiftningen regleras vidare och mer djupgående i motsvarande språklagar. I språklagarna föreskrivs om medborgarnas rättigheter att få använda sitt eget språk, svenska eller finska respektive franska eller engelska, vid offentliga myndigheter. Slutsatsen är att språklagstiftningen i Finland och Kanada är väldigt liknande. Små skillnader finns bland annat när det gäller övervakningen och uppföljandet av språklagstiftningen. Jämförelsen av ländernas språkstrategier bevisar att Finland och Kanada även vidtagit liknande konkreta åtgärder som berör bl.a. utbildning och utvecklande nätverkstänkande på nationell och regional nivå. Resultaten av denna studie visar att Finlands och Kanadas myndigheter gör sitt bästa för att säkerställa tvåspråkighetens fortlevnad i samhället.

Diskussionen om jämställdhet började i Finland på 1960-talet och sedan dess har en aktiv jämställdhetspolitik förts i Finland. Trots detta finns det flera milstolpar som kan när det kommer till jämställdhet. För att nå dessa milstolpar krävs en effektiv jämställdhetspolitik som ämnar eliminera könsbundna orättvisor. Vart fjärde år får Finland en ny regering som består av olika partier. Varje parti har ideologiska synsätt och idéer, och dessa ska samspela med varandra i regeringen. Om partiernas ideologiska synsätt på frågor skiljer sig mycket kan konflikter och oenigheter uppstå. Jämställdhetsfrågor är inga undantag när det kommer till detta. Tidigare forskning visar att partier i andra nordiska länder har varierande syn på jämställdhetsfrågor och att ideologi används både som ett vapen och motivering i den politiska kampen när det kommer till jämställdhet. I min kandidatavhandling har jag studerat de finska partiernas sätt att tala om jämställdhetsfrågor i sina valprogram inför riksdagsvalet 2019. Sedan har jag jämfört partiernas sätt att se på jämställdhet med respektive partis politiska ideologis syn på jämställdhet för att se om det finns ett samband. Ett möjligt samband mellan ideologis och partis syn på jämställdhet skulle kunna vara en faktor som leder till oenigheter om jämställdhetsfrågor som i sin tur påverkar den finska jämställdhetspolitikens effektivitet och framgång.

Klimatförändringen är en mycket aktuell fråga och är konstant ett hett diskussionsämne hos dagens politiker. Frågan återstår vad vi ska göra för att sakta ner klimatförändringen, samt när och hur. Det är inte ett lätt ämne att komma överens om, vilket hör till karaktären av svårlösta problem. I den här studien är det svårlösta problemet klimatförändringen. Frågan lyder med hurdana typer av politiska metoder man kan hantera en sådan typ av problem? Syftet med studien är att hitta en lösning, en sorts metod, för att hantera klimatproblemet. Studien tar upp alternativa metoder för att sköta svårlösta problem, varefter dessa operationaliseras i konkreta problemområden. Förutom metoder för att sköta svårlösta problem, används i studien energi- och klimatstrategin fram till år 2030, utarbetad under Juha Sipiläs regering. I studien lyfts upp vilket av de politiska metoderna som går att implementera på energi- och klimatstrategin och därmed även möjligtvis på klimatproblemet. Metoder för att tämja problem syftar till att omformulera ett svårlöst problem, samt att minska problemet genom inramning, så att det blir lättare hanterbart. Problemlösningen ges i ansvar till intressenter, som har auktoritet att definiera problemet och hitta en lösning till det. I studien framstår att klimatproblemet är inramat i energi- och klimatstrategin, så att den har blivit mer lättförstådd för politiker. Det kan anses att metoder för att tämja problem lämpar sig bäst för att hantera klimatproblem. Härmed framstår problemlösningsprocessen inte som allt för svårförståelig eller krånglig.

Krigen I Irak är ett väl diskuterat ämne som av många anses vara kontroversiellt. Krigen anses likna varandra på flera sätt, huvudsakligen eftersom huvudaktörerna var de samma – USA och Irak. Trots detta finns det flera punkter där de två krigen skiljer sig mellan varandra. På grund av detta är dessa krig perfekta händelser för jämförelse och teoriprövning. Studien inleds med en grundläggande genomgång av händelseförloppen i första kriget i Irak (1990 – 1991) och det andra kriget i Irak (2003 – 2011). Även orsakerna, terminoligin samt aktörerna difinieras här. Denna information används senare som forskningsgrund för analysen. Teorin som används baserar sig i huvudsak på Baylis et. al. Globalizaiton of World Politics (2014). Analysen i denna studie går ut på en teoriprövninga av de fyra makroteorier inom världspolitisk forskning tillämpade på det krigen i Irak. Teorierna som används är realism, liberal-institutionalism, konstruktivism och marxism, eftersom de anses vara de ”fyra stora” teorierna imon värlspolitisk forskning. I och med denna analys kan man se ifall någon av teorierna är mer hållbar på just dessa händelser, samt om det finns några sammanhängande strukturer mellan krigen. Froskningsfrågan för denna studie är därmed: kan någon av teorierna kan förklara dessa krig på ett bättre sätt än andra? Hypotesen för denna forskningsfråga är att ingen av teorierna heltäckande kan beskriva orsakerna till dessa krig samt de olika aktörernas handlingar. Detta leder till att även den poststrukturalistiska teorin kan tillämpas på dessa krig. Den poststrukturaliska teorin inom världspolitiken hävdar att teorier ändast kan användas för analys av enskilda händelser inom världspolitiken, och inte för att förklara världsbilden i sin helhet. Denna teori kan dock inte förklara orsakerna till kriget, uten endast kritisera de övriga teorierna. Problematiken med världspolitiska teorier, som är ett cantralt ämne i denna studie, är att de forskare ser på världspolitiken endast ur en synvinkel samt genom en teori. Detta leder till att de inte kan använda sig av annan forskning än den inom den specifika teorin de anser vara rätt. Detta kan speciellt ses debatten mellan neorealism och neoliberalism (”neo-neo debatten”). Teorierna, tillämpade på Irakkrigen, jämförs både med deras för- och motargument, men också med en tillämpning av fyra centrala variabler inom världspolitiken. Dessa variabler är maktförhållanden, internationelt samarbete, sociala strukturer samt ekonomiska faktorer. I och med denna analys kan man se att teorierna förklarar dessa variabler på olika sätt, men vissa teorier klart är starkare på olika synpunkter. Efter en jämförelse av de fyra teorierna kan det konstateras att speciellt den realistiska- samt konstruktivistiska- teorin kan förklara dessa krig bättre än den liberalistiska och den marxistiska. Här måste man dock ta i beaktande att den realistiska teorin motiverar krig och ”power politics” som en orsak av ”anarkin” mellan stater, medan den liberalinstitutionalistiska anser att internationellt samarbete kan uppstå i denna sfär. Med detta som grund kan det konstateras att ingen av teorierna kan förklara händelserna eller aktörernas handlingar helt vattentätt. Detta är ett starkt argument för den poststrukturalistika teorin.

Forskning har bevisat att kvinnors deltagande i fredsprocessen förbättrar utsikterna för varaktig fred. Som svar på detta godkände FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Huvudmålet för resolutionen är att förstärka kvinnors roll och beslutanderätt vid konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, samt att betydligt öka kvinnors säkerhet och de faktorer som påverkar den. Över femton år senare är fortfarande endast 4 procent av undertecknarna av fredsavtal kvinnor. Dessutom är endast 8 procent av fredsförhandlarna kvinnor. Vad har hänt med implementeringen? Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har utvecklats i Finland. I denna studie hänvisar man till de nationella handlingsplanerna då man talar om implementering. Med hjälp av 17 kriterier har innehållet i Finlands tre nationella handlingsprogram undersökts. Resultaten har sedan jämförts med varandra för att se om det skett en förändring i implementeringen. Studiens hypotes är att implementeringen blir mer konkret och specifik i och med att man får mer erfarenhet. Resultaten av innehållsanalyserna bevisar att alla tre handlingsprogram är ganska specifika. Därför är också förändringen av specificitet relativt liten. Den komparativa analysen bevisar också att det finns både skillnader och likheter mellan handlingsprogrammen. Resultaten bevisar att implementeringen av resolutionen har varit god och fortsätter att vara god i Finland. Men på grund av forskningens snäva forskningsmaterial, kan studien inte ge svar på hur väl resolutionen har implementerats i andra land eller på ett globalt plan. Studien tar inte heller i beaktande hur väl Finland har lyckats nå de mål och resultat som handlingsplanerna utarbetat p.g.a. studiens operationalisering av termen implementering.

I Finland har man tagit in nya demokratiska innovationer för att öka medborgarnas delaktighet i samhället. Valdeltagandet i Finland har under en längre tid varit lägre än medeltalet av de övriga OECD länderna. Därför studeras huruvida medborgarinitiativ är en demokratisk innovation eller illusion i denna avhandling. En av orsakerna till att medborgarinitiativ infördes är att intresset för politik bland medborgarna har sjunkit samt att valdeltagandet har gått nedåt. Medborgarinitiativ som innovation analyseras i denna avhandling utifrån fyra olika synvinklar vem är det som deltar, vad tycker folket, påverkar medborgarinitiativ den politiska dagordningen och kan medborgarinitiativ klassas som en demokratisk innovation? Det är i första hand yngre personer som tilltalas av deltagarformer som medborgarinitiativ. Medborgarna i Finland är positivt inställda till medborgarinitiativ och 83 % anser att medborgarinitiativ helt eller delvis har främjat demokratin. Medborgarinitiativ kan även anses vara en plattform för medborgarna att påverka den politiska dagordningen från. Enligt de teorier som presenteras i avhandlingen kan medborgarinitiativ klassas som en demokratisk innovation.

Abstract Syftet med denna uppsats är att granska ledarskapet inom den offentliga organiseringen i Finland. Studien tar avstamp i den förvaltningspolitiska reformvåg, New Public Management (NPM), som på flera plan kan sägas ha lagt grunden för utvecklingen av den offentliga organiseringen. I denna studie undersöks Nylands Närings, - trafik- och miljöcentral (NTM) genom att spegla såväl den formella regleringen som verksamhetsnivån mot två de renodlade ledarskapsstilarna, nätverksbaserat ledarskap samt hierarkiskt ledarskap. Även om det vid första anblick verkar finnas goda skäl att anta att ledarskapet blivit allt mer nätverksbetonat, tyder ändå en djupare analys av centralens resultatmål och verksamhetsberättelse på en viss grad av hierarki. NTM-centralerna verkar, trots höga ambitioner att leva upp till det moderna nätverkstänket, ändå vara relativt bundna till toppstyrda hierarkiska strukturer. Nylands NTM-central fungerar i denna studie som ett fall vars resultat, åtminstone till en viss grad, ska kunna generaliseras på övriga motsvarande offentliga institutioner.