Browsing by study line "Class Teacher (in Swedish)"

Mål. Syftet med studien var att undersöka hur gruppindelning enligt kön påverkar gymnastikundervisningen, samt vilka för- och nackdelar det finns med samundervisning i gymnastikämnet. Gruppindelningar i gymnastikämnet har varit ett aktuellt tema redan en längre tid, med fokus på hur man kan göra gymnastikundervisningen så jämställd som möjligt. Vikten av jämställdhet har ökat under de senaste åren vilket syns också i den nuvarande läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). Tidigare studier har visat att trots den nuvarande läroplanens starka fokus på jämställdhet finns det en del problem att lösa än idag. Tidigare studier har också visat att samundervisning enbart för sig inte är en lösning för jämställdhetsproblemen, utan att vidare åtgärder krävs. Metoder. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie. Informationen och materialet som använts i studien har jag samlat från digitala databaser och urvalet har gjorts med studiens syfte i åtanke. Artiklarna som använts i studien är från Finland, Sverige, Storbritannien och Spanien, och är publicerade under åren 1996–2020. Vid analysen av materialet har jag systematisk granskat artiklarna för att finna relevant information som stöder min studie. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att gruppindelningen kan ha en stor påverkan på gymnastikundervisningen, speciellt gällande hur elever upplever den. Pojkar och flickor har visat olika motivations- och aktivitetsnivåer beroende på om undervisningsgruppen varit homogen eller heterogen. Klimatet under lektionerna har också visat sig bero på gruppens könsdelning. Samundervisning i gymnastik har visat fördelar i att utmana elever på ett sätt som särundervisning inte kan. Resultaten visade att samundervisning är ett ypperligt sätt att lära de olika könen att fungera tillsammans och lära sig respektera varandra. Däremot visade det sig att samundervisning kan öka diskriminering och försämra elevers motivations- och aktivitetsnivåer, speciellt då det gällde flickor.

I’m interested in the positive effects that reading aloud offers for children and the teacher’s role in it. Along with new technology new forms of the traditional read alouds has emerged. In this study I will treat the concept digital tools within focus on reading aloud and it will be based on the Finnish preschool (2016) and school (2014) curriculum. The aim of this study is to investigate the importance of reading aloud for young children in preschool and for children in school. This is a qualitative study that highlights thoughts and experiences about read alouds. I’ve used relevant literature and interviewed three competent preschool teachers who works or has worked at a preschool in Finland. The interviews have been conducted through an electronical questionnaire. The result is based on the literature and on the interviews and how these support each other. The result shows that reading aloud has a positive effect on the child’s development and why it is important to include it in activities in school. The teachers tell that they use digital tools such as audiobooks but prefer traditional read alouds to enhance the feeling of togetherness. The teachers agree that the aim of read alouds is to support children’s language skills but also mention other areas of development through read alouds.

Mål. Enligt tidigare forskningar samt rapporter om barns och ungas psykiska hälsa har den psykiska ohälsan ökat. Den psykiska hälsan påverkar livets alla delområden, också det fysiska och sociala, och bör tas hand om. Ökningen av psykisk ohälsa hos elever leder bland annat till att skolprestationer försämras eller till och med att skolfrånvaron ökar. Syftet i denna studie är att få fram faktorer, som enligt forskningsresultat i olika slags studier, visat sig befrämja barns psykiska hälsa. Målet är att dra slutsatser om, med kunskapen av dessa faktorer, hur klasslärare kan stöda elevers psykiska hälsa i klassrummet och skolan. Metoder. Studien är gjord som en beskrivande litteraturöversikt som utförts enligt tematisk analys. I studien har åtta tidigare studier analyserats och utifrån deras resultat har fyra teman kategoriserats. Studierna är alla publicerade i Finland eller i Sverige mellan åren 2000-2022. Resultat och slutsatser. Resultaten bevisade att det finns flera olika faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Från resultaten identifierades fyra teman som fick rubrikerna; sociala relationer, individuella styrkor och resurser, meningsfullhet och hanterbarhet i skolvardagen samt klassrum och skola. Inom dessa teman kategoriserades olika sorters faktorer som visats sig vara betydelsefulla för psykiska hälsan. Dessa teman fokuserade på individuella, sociala och fysiska faktorer som klassläraren och skolan bör vara medvetna om och som påverkar den psykiska hälsan hos eleverna. I diskussionsdelen diskuteras avhandlingens resultat med inriktning hur klasslärare kan främja och stöda elevernas psykiska hälsa.

Särskilt begåvade elever är en resurs som vi inte har råd att försumma. Enligt Grunderna för läro-planen för den grundläggande utbildningen 2014 ska varje elev få uppmuntran och stimulering så att hen kan utveckla sitt lärande. Rätt sorts stöd och stimulans hjälper eleven att utvecklas till sin fulla potential. Enligt Lev Vygotskys teori om elevens proximala utvecklingszon gäller det att hitta den yttersta gränsen för vad eleven kan behärska. Den proximala utvecklingszonen syftar till den nivåskillnad som eleven kan lära sig på egen hand och vad hen kan lära sig tillsammans med en pedagog. Syftet med avhandlingen var att utreda hur klasslärarna upplever stödandet och stimulerandet av särskilt begåvade elever. För att uppnå syftet formulerades forskningsfrågorna till följande: - Hur identifierar klassläraren en särskilt begåvad elev? - Hur stöder och stimulerar klassläraren en särskilt begåvad elev? - Hur upplever klassläraren sina möjligheter att stöda och stimulera särskilt begåvade ele-ver? Avhandlingen var en kvalitativ undersökning och materialinsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog tre klasslärare. Den tematiska analysen användes för att analysera datamaterialet. Avhandlingens resultat visar att vare sig läroplanen eller skolan kommer med riktlinjer, ramar eller verktyg för att identifiera, stöda och stimulera särskilt begåvade elever. Resultatet berättar även att temat inte behandlas i klasslärarutbildningen. Därför tyr sig respondenterna till sin arbetserfarenhet och sina observationer i skolvardagen samt söker kunskap om temat i form av fortbildning.

Mål. I denna forskning studerar jag inkluderingbegreppets utveckling samt konsekvenserna som utvecklingen har medfört. Tidigare forskning visar att orsaken varför lönsamheten av principen om inkludering väcker diskussion kan vara en konsekvens av splittrad förståelse för begreppet. Olika uppfattningar för inkluderingsbegreppet kan bidra till hur inkluderingsprincipen bemöts och verkställs i den grundläggande undervisningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera inkluderingsbegreppet och dess utveckling samt redogöra varför det är viktigt att skapa en gemensam förståelse. Metoder. Denna studie är en kvalitativ forskning i formen av narrativ litteraturöversikt. Forskningsmaterialet för denna studie består av referensgranskade artiklar, föreskrifter och böcker som undersöker och beskriver inkluderingsbegreppet och dess utveckling. Forsk-ningsresultatet tolkades genom induktiv innehållsanalys med tematiskt intryck. Resultat och slutsatser. De största frågorna som uppstår i anknytning med inkluderingsprincipen i den grundläggande undervisningen är vad inkluderingsbegreppet innebär, vilka elever inkludering berör och hur inkluderingsprincipen ska verkställas. Alla dessa frågor kan kopplas till en splittrad förståelse för inkluderingsbegreppet. För att inkluderingsprincipen ska kunna fullgöras bör vi känna igen inkluderingsbegreppet, dess bakgrund samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid missförstånd.

Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Mål. Målet med den här avhandlingen är att få syn på hur inre motivation och kreativitet kan påverka elevers lärande och inställningen till lärandet, samt hitta sådana faktorer i undervisning-en som påverkar utvecklingen av inre motivation och kreativitet. De akademiska förväntningar-na stiger och skolplikten har förlängts, samtidigt som elevernas skolmotivation sjunker och skoltrötthet ökar. Kombinationen skapar ett hot mot utvecklingen av livslångt lärande. Tidigare forskning har visat att inre motivation och kreativitet gynnar lärandet. Inre motivation, kreativi-tet och livslångt lärande finns också inskrivna i läroplanen, men försvinner där lätt bakom det övriga, mätbara. Forskningen söker efter en förståelse, som kunde integreras i undervisningen och där fungera som en förebyggande stödåtgärd för elevers lärande och motverka en negativ inställning till skolan. Metod. Avhandlingen är en litteraturöversikt med ett fenomenologiskt perspektiv. 12 artiklar, utgivna mellan 2000–2020, analyserades för att hitta svar på forskningsfrågorna: 1. Vilka fördelar kan inre motivation och kreativitet ha på lärandet och inställningar till det? 2. Vilka faktorer påverkar elevers upplevelser av inre motivation och kreativitet? Analys. Forskningen är en tematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt perspektiv, där materialet analyserades för att förutom svaren på frågorna också få syn på elevens upplevelser i skolan och sådana omständigheter som påverkar eller påverkas av dem. Resultat och slutsatser. Inre motivation och kreativitet kan ha en positiv inverkan på elevers lärande samt deras inställningar till sitt lärande. Därtill kan det också ha fördelar för omgivningen, till exempel stärker motiverade elever lärarens engagemang gentemot sitt arbete. Faktorer som påverkar inre motivation och kreativitet är bland annat positiva känslor, autonomi, differentiering och lärarens arbetssätt. Faktorer som påverkar kreativiteten är möjligheter att använda fantasi, problemlösning, kontroll över sitt lärande, dialog och samarbete. De skiljer sig från varandra, men gemensamt för dem är att majoriteten av dem kontrolleras av läraren eller omgivningen, och elevens handlingskraft kan främjas eller hämmas av dem. Resultaten av undersökningen skapar en bild av obalans mellan förväntningarna på elever och deras möjligheter till kontroll över sitt lärande och sin handlingsförmåga i skolan. Resultaten kan bidra till att väcka medvetenhet kring i makten och möjligheterna i undervisningen, och hur de fördelas.

En stor del av klasslärarstuderanden känner sig obekväma med tanken att undervisa musik som blivande klasslärare. Musikundervisningens del under klasslärarstudierna är väldigt liten, och många studerande anser att de inte får tillräckligt med musikundervisning under studietiden. Syftet med denna avhandling är att beskriva, analysera och studera hurudana musikaliska färdigheter klasslärarstuderanden har, och hurudan inställning klasslärarstuderanden har att undervisa musik i den grundläggande utbildningens årskurser 1 – 6. Denna studie är en beskrivande litteraturöversikt. Materialet bestod av 7 finländska studier som var publicerade mellan åren 2003 och 2019. Materialet behandlade klasslärarstuderandes musikaliska färdigheter att undervisa musik i den grundläggande utbildningens årskurser 1 – 6, och klasslärarstuderandes inställningar att undervisa musik. För att analysera mitt material använde jag mig av tematisk analys som metod. Resultaten i studien visade att klasslärarstuderandes musikaliska färdigheter inte motsvarade de kunskapsmål som de själva ansåg höra till klasslärarens yrkeskunskaper. Brister i de musikaliska färdigheterna syntes i klasslärarstuderandes instrumentanvändning, kännedom av musikteori och musikterminologi och kännedom av olika musikstilar. Största delen av klasslärarstuderanden ansåg sig inte ha tillräckliga musikaliska färdigheter att undervisa musik, och många upplevde att de skulle känna sig obekväma att spela och sjunga framför klassen. Inställningen att undervisa musik i den grundläggande utbildningens årskurser 1 – 6 visades också vara negativ för en hel del klasslärarstuderanden. Många faktorer ytterom klasslärarutbildningens musikundervisning påverkade också både klasslärarnas musikaliska färdigheter och inställningar. För att uppnå en mer jämnställd musikundervisning under klasslärarutbildningen bör en förändring och utveckling ske. Mer forskning om ämnet behövs, och åtgärder i musikundervisningens roll i klasslärarutbildningen behövs.

Arbetets mål är att klargöra hurudan en genusmedveten undervisning i musikämnet är. Tidigare studieresultat har visat att elevens kön har en inverkan på hur skolgången utformas och att jämställdhetsfrågor är relevanta i musikämnet. De finländska läroplansgrunderna från år 2014 lägger också större fokus på jämställdhet än tidigare läroplaner. Studiens forskningsuppgift är att identifiera könsstereotypier och könsnormer i musik som påverkar musikundervisning och söka svar på hur läraren kan utmana dessa och på så sätt arbeta genusmedvetet. Studien utfördes som en integrativ litteraturöversikt. Jag sökte information på digitala databaser och valde ut åtta artiklar för analys. Artiklarna är publicerade i USA, Storbritannien, Sverige, Nya Zeeland och Australien under åren 2010–2020 och de analyserades med innehållsanalys. Resultaten har delats in i teman enligt den forskningsfråga de svarar på. Resultaten visade att pojkar allmänt upplevde en pinsamhet och negativ attityd mot att sjunga. De kände press att passa in i gruppen och var också beroende av stödet från en pojkgrupp under ungdomsåren. Flickor påverkades negativt av stereotyper om instrument och normer om vad en kvinna borde göra inom musikbranschen. De upplevde också allmänt en lägre nivå av självsäkerhet i jämförelse med pojkar. Den ideala musikklassen är en sådan där alla får både sjunga och spela, och där olika former av musi- cerande inte ifrågasätts utan accepteras. På lärarens ansvar är att arbeta med klassens sammanhållning och dynamik, tänka på gruppindelning, repertoar och differentiering och att erbjuda rollmodeller som stöder alla elevers utveckling och en positiv framtidssyn.

Mål. Målet för denna undersökning var att skapa en aktuell kartläggning av vilken roll lärarens relationella kompetens och lärar-elevrelationen har i att förebygga problematisk skolfrånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett paraplybegrepp som beskriver olika typer av skolfrånvaro som är oroväckande. Det är ett komplext problem som berör elever, vårdnadshavare och skolpersonal. På lång sikt kan problematisk skolfrånvaro ha allvarliga konsekvenser för eleven, och därmed är det viktigt att kartlägga de faktorer som förebygger sådan. Undersökningen är en analys av aktuella forskningsartiklar och syftet är att skapa en kartläggning av den kunskap som finns om hur lärarens relationella kompetens bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro. Metoder. Studien utförs som en allmän integrerad litteraturöversikt med innehållsanalys. I studien analyseras fem artiklar, publicerade mellan 2012 och 2022. I analysen besvaras forskningsfrågorna med stöd av den teoretiska bakgrunden om problematisk skolfrånvaro och relationell pedagogik. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att lärarens relationella kompetens och förmåga att etablera positiva relationer till sina elever genom flera funktioner har en förebyggande effekt på problematisk skolfrånvaro. Lärare som lyckas etablera relationer som bygger på respekt och tillit, stödjer elever i deras sociala samspel med andra och bidrar till positiv självbild bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro. En lärare som känner sina elever märker också förändringar i elevens mående och kan därför ingripa tidigare.

Mål. I läroplanen för gymnastik (2014) anges endast riktlinjer för hur gymnastikundervisningen ska se ut. Genomförandet av läroplanen är upp till lärarens ansvar. Dans är en gren som lätt glöms bort eller som upplevs svår att genomföra. Målet med denna forskning är att ta reda på hurdana erfarenheter lärare har av att undervisa dans i lågklasserna 1-6. Forskningsfrågorna jag ställer är: 1.Hur ser undervisningen ut i dans inom skolgymnastik? 2. Vad anser lärare att dansundervisningen kan erbjuda? 3. Hur ser lärare på att utveckla dansens roll i skolgymnastiken? Metoder. Jag valde att göra en intervjustudie med en kvalitativ ansats. Jag intervjuade 4 lärare som har undervisat i gymnastik i klasserna 1-6. Intervjupersonerna är antingen klasslärare eller ämneslärare i gymnastik. Inför intervjun fick lärarna några preliminära frågor. Jag analyserade mitt insamlade material genom en induktiv tematisk analys. Resultat och slutsatser. Resultatet visar att lärare, som har haft dans som hobby, känner sig mera bekväma med att hålla dans i gymnastikundervisningen. Dansundervisningen genomförs på olika sätt i skolorna men alla lärare berättade att de har pardanser med i undervisningen. Lärarna upplevde att eleverna, genom dansundervisning, utvecklas fysiskt mera mångsidigt och de lär sig att samarbeta med andra.