Browsing by study line "Journalism and Communication"
Now showing items 21-31 of 31
-
(2023)I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.
-
Säg mig vem som vackrast är? –Diskursanalys av hur Miss Finland-tävlingen framställs i Ilta-Sanomat (2022)Journalistiken har ett stort ansvar för hur olika teman presenteras och beskrivs i medier. När det gäller konstruktionen av genus blir det relevant hurdana beskrivningar som görs av könen i medietexter. Den ensidiga rapporteringen av kvinnor i medier är ett välkänt problem inom forskningen (Siivonen, Kjellman & Mannila 2021 s. 1) och därmed finns det skäl att noggrannare undersöka nyhetsteman där kvinnor framträder som nyhetssubjekt. I min kandidatavhandling är syftet att undersöka hur Miss Finland-tävlingen som kan anses vara en kvinnodominerad händelse, gestaltas i medier ur ett genusperspektiv. Materialet som analyseras är tre webbtexter från kvällstidningen Ilta-Sanomat. Texterna analyseras utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är hurdan diskursen kring tävlingen är, hur segern i tävlingen gestaltas samt huruvida kritiska röster som ifrågasätter tävlingen ingår. Av analysen framgår det att Ilta-Sanomat gestaltar tävlingen som en positivt laddad händelse som förväntas väcka positiva reaktioner. Artiklarna normaliserar utgångspunkten där kvinnor tävlar sinsemellan om vem som är allra vackrast och lämpar sig bäst att bli krönt till Miss Finland. Förutom iakttagelserna om hur tävlingen beskrivs är det också värt att notera att artiklarna dels upprätthåller stereotypier som enligt tidigare forskning förekommer i mediers kvinnorapportering.
-
(2024)Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka retoriska redskap som används i videor på Tiktok som uppmanar till bojkott. Jag har valt att analysera två videor på Tiktok som belyser snabbmodeföretaget Sheins oetiska handlingssätt. I analysen tar jag fasta på kreatörens roll, redigeringssätt och argument. Jag fokuserar på de retoriska medel som används av videokreatörerna för att få fram sina budskap och övertyga publiken om att inte handla kläder från Shein. Jag jämför också de två videorna sinsemellan och tar fasta på dess likheter i användningen av retoriska medel. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om bojkotter, sociala medier och Tiktok som ett redskap för aktivism. Jag tar också upp forskning om konsumentaktivism och definierar begreppet snabbmode. I min retoriska analys har jag gjort en egen analysapparat där jag själv avvägt vilka medel jag kommer använda mig av. Fokuset ligger på ethos, pathos och logos. I min sammanfattning behandlar jag också evidentia samt videornas latenta och manifesta budskap. Genom min analys av de två videorna kom jag fram till att multimodala inslag är förekommande då videorna jag analyserade innehåller bilder, ljud, text och musik. Speciellt bilder förekommer ofta, och används som både ethos- och logosapeller i videorna. Bilderna kan tolkas som evidentia, bevis på en situation. Det visade sig också att andra sociala medier, speciellt Instagram, används som stöd för argumenten som tas upp i videorna. Förutom visuella element så innehåller videorna också latent retorik. Båda videorna jag analyserar är gjorda av företag, men företagets roll är väldigt osynlig i videon. Vidare forskning kunde göras angående företags politiska ställningstaganden på sociala medier och smygreklam som döljs bakom aktivism. En sådan forskning kunde göras med hjälp av en kvalitativ analys av politiska inlägg på sociala medier uppladdade av företag.
-
(2022)Redaktioner har under de senaste åren börjat skapa innehåll på video-plattformen Tiktok och allt fler konsumerar också nyheter på plattformen. Tiktok når i nuläget en fjärdedel av alla under 35 år. (Newman et al. 2021). I den här avhandlingen analyserar jag hur det redaktionella innehållet tar form på plattformen. Det här gör jag genom att göra en kvalitativ analys av narrativet i två olika nyhetsvideor skapade av två redaktioner som gör innehåll på sina officiella Tiktok-konton. Mitt syfte är att se hur redaktionerna anpassar journalistiskt innehåll till plattformen och hur de försöker nå ut till Tiktoks målgrupp som i nuläget till mestadels består av under 25-åringar (Newman et al. 2021, sid. 51). I analysen reflekterar jag kring hur narrativet är uppbyggt och vilka verbala, icke-verbala och visuella sätt redaktörerna använder i berättandet. Utifrån min kvalitativa analys har jag identifierat att redaktionerna tar avstånd från ett traditionellt nyhetsberättande. Informationen, nyheten, framförs på ett sätt som är unikt för Tiktok. Redaktionerna försöker på olika sätt föra nyheten närmare tittaren, de försöker göra berättelsen relaterbar för målgruppen. Det intressanta är sätten som redaktionerna kombinerar sketcher, slang och sminkvideor med nyhetsberättandet. Analysen ger en djupare förståelse för sätt som redaktörer försöker närma sig unga med nyheter. Den här studien är kvalitativ textanalys som endast tar i beaktande två material, vilket inte ger en fullständig bild av hur redaktioner anpassar sig till Tiktok. I fortsatta studier kunde man i högre grad undersöka helhetsbilden med hjälp av att kombinera kvalitativa och kvantitativa analysmetoder.
-
(2022)Klimatförändringen är ett abstrakt koncept som inte går att fotografera, alltså har de bilder som representerar klimatförändringen vuxit fram i takt med ökad politisering och polarisering av miljöjournalistiken. Klimatförändringen visualiseras mest typiskt i dag av bilder på isbjörnar och andra djur, smältande is och glaciärer, extrema väderförhållanden, jordglobar och politiker. Tidigare forskning visar att avsaknaden av mänskliga berättelser i bilder minskar på anknytning till ämnet och på engagemang. Tidningen The Guardian är en av de få medierna som har valt att hålla sig till riktlinjer om hur de visualiserar klimatförändringen så att visualiseringen överensstämmer med deras mål. Svenska Yle har inga riktlinjer för hur de visualiserar klimatförändringen. Jag har därför analyserat 103 bilder som publicerats i artiklar som handlar om klimatförändringen, klimatbilder, av Svenska Yle och kategoriserat bilderna med metoden bildanalys och innehållsanalys samt gestaltningsteori som teoretisk ram för att svara på vad klimatbilder på Svenska Yle föreställer. Genom analysen har jag kommit fram till att de största kategorierna är politiker och experter samt natur, och de minsta kategorierna är orsaker och lösningar. En avsaknad av människor syns tydligt i materialet. Människor förekommer främst i kategorierna politiker och experter, samt demonstration. Bilderna i kategorin politiker, experter framför inte mänskliga berättelser utan är oftast stela och iscensatta. Bilder på demonstrationer väcker likaså, enligt tidigare forskning, främst negativa känslor hos den som iakttar bilden. Politiker, experter och demonstranter är enligt resultaten onekligen klimatförändringens ansikte utåt, men de här bilderna väcker inte enligt tidigare forskning engagemang i klimatförändringen hos iakttagaren. Bilder på natur väcker inte heller engagemang. Nästan inga människor framkommer i kategorin konsekvenser och de minsta kategorierna orsaker och lösningar. Människans roll i klimatförändringen uteblir och istället gestaltas naturen som bland annat den utsatta. Jag har diskuterat resultaten ur ett gestaltningsteoretiskt perspektiv, speglat resultaten mot tidigare forskning och kommit fram till att bilderna i materialet i stora drag inte väcker engagemang och anknytning till klimatförändringen.
-
(2022)Den här kandidatavhandlingen är en kritisk diskursanalys av Svenska Yles rapportering om finländska kvinnor i IS-lägret i al-Hol i Syrien. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hur Svenska Yle kan ha bidragit till debatten om de så kallade "IS-kvinnorna" i Svenskfinland och se om rapporteringen följt ett visst mönster. Avhandlingen svarar på den övergripande forskningsfrågan: Hur omtalas de finländska kvinnorna i IS-lägret i al Hol i Svenska Yles rapportering? I uppsatsen analyseras hur kvinnorna beskrivs, deras omtal och vem som hörs i rapporteringen. I den här undersökningen analyseras tre artiklar publicerade på svenska.yle.fi mellan datumen 6 mars 2019 och 23 augusti 2019. Som sökord på svenska.yle.fi har jag använt al-Hol, IS-kvinnor, IS och islamisk. De valda artiklarna har varierande rubriker och olika skribenter, för att analysen ska behandla så varierande texter som möjligt. Huvudfokus i analysen ligger på rubricering, text och eventuella visuella data som kompletterar artikeln. Det har inte forskats mycket om kvinnor och terrorism. De utgör uppskattningsvis 20–30 procent av terrorister i terroristgrupper. Det förekommer ofta könsdiskriminering (eng. gender bias) då medier rapporterar om kvinnliga terrorister. Den här könsdiskrimineringen liknar de inramningar som medier ofta använder då de rapporterar om kvinnliga politiker. Hur världen ser terrorister varierar. Många har en bild av terrorister som psykiskt sjuka individer, men faktum är att merparten terrorister är helt rationella. Vi skapar en bild av de här psykiskt sjuka individerna eftersom det är svårt för oss att förstå eller rättfärdiga de våldsdåd de utför. Medier följer ofta samma diskurs. Men Svenska Yles rapportering om de kvinnliga finländarna i al-Hol bryter mot mönstret. Svenska Yles rapportering om finländarna i lägret i al-Hol i Syrien förändras under den period som artiklarna omfattar. I början omtalas kvinnorna som mammor, fruar och familjemedlemmar. Några månader senare står det skrivet om kvinnor, säkerhetshot och personer med terroristkopplingar. Inramningarna följer samma mönster som ordvalen. I början av nyhetsrapporteringen grupperas kvinnor och barn ihop som en enda kollektiv grupp. Den passiva gruppen kvinnor och barn utvecklas sedan till kvinnor (aktiva aktörer) som radikaliserar barn (offren, de passiva) och utsätter dem för hemskheter. Fastän kvinnorna utvecklas till att agera antagonister i nyhetsrapporteringen kallas de inte terrorister rakt ut. Det antyds i citat och mellan raderna, men det omnämns inte. Kvinnorna i de analyserade artiklarna omtalas allt mindre mänskligt ju längre tiden går och rapporteringen rör sig längre ifrån läsaren. Man kan anta att läsaren får allt svårare att känna sympati för kvinnorna i lägret och mera empati för barnen.
-
(2024)Den här avhandlingen undersökte via en kvalitativ innehållsanalys tecken på true crime-narrativ i finska kvällspressens brottsrapportering av tonårsmordet i Forsby 2020. I början av 2024 tillämpades journalistreglerna för första gången på true crime-genren i Finland. Eftersom det innebar att material som skapats för den underhållande true crime-genren för första gången klassificerats som journalistik, undersökte jag också journalistreglernas betydelse för traditionell journalistik. I analysens resultat kunde man se att det fanns en del beskrivningar i kvällspressens rapportering av Forsby-fallet som stämde överens med hur narrativet i true crime-genren brukar se ut. Journalistreglerna tillämpades också sedan på analysens resultat, och det visade att det tenderar bli svårare att följa journalistreglerna ju fler detaljer i form av ett narrativ som rapporteringen innehåller. Den traditionella journalistiken har sedan 1800-talet, bland annat genom uppkomsten av journalistreglerna, utvecklats till att bli objektiv, trovärdig, oberoende och seriös. I och med att material från true crime-genren som gjorts med syfte att underhålla börjat räknas som journalistik, kan det medföra en ny utveckling av den traditionella journalistiken.
-
(2023)En man attackerade studerande och personal vid ett yrkesinstitut i Kuopio i Finland år 2019. Efter en skolattack tenderar massmedier att försöka förklara skolattacker, men ofta genom få och förenklade faktorer. Genom att framföra våldet som okaraktäristiskt och gärningsmännen som offer för mobbning, internet och social utstötthet, vilket lett till mental sjukdom och till slut till grovt våld. Över lag porträtteras vita män som utför massvåld ofta genom diskurser om mental sjukdom. Syftet för denna kandidatavhandling är att analysera Svenska Yles sätt att rapportera om gärningsmannen av skolattacken i Kuopio. Fokus ligger på artiklar från de två första dagarna efter attacken, eftersom jag vill se på den första reaktionen. Materialet består av tre artiklar från Svenska Yles nätnyheter på svenska.yle.fi. I tidigare skolattacker i Finland blev gärningsmännen till ett av huvudteman i medier och också en central aktör. Denna kandidatavhandling tar hjälp av Raittila et al.:s (2009) kategorier av porträtteringar av gärningsmannen vid Kauhajoki skolskjutning år 2008: kriminell, offer, hjälte och vanlig ung man. Metoden för analysen är kritisk diskursanalys. Med kritisk diskursanalys ser en på hur en text genom olika lexikala val skapar och uppehåller olika diskurser. Vad anses neutralt och objektivt och hur kunde texten se annorlunda ut? Med diskurs menas de verklighetsuppfattningar som skapas och uppehålls genom språkbruk. I studien framkommer att gärningsmannen ges roller som kriminell, offer och vanlig ung man, och att orsaker till våldet till en viss del försöker hittas. Under den första dagen omtalas mannen genom brottsbenämningar medan han under den andra dagen börjar beskrivas med olika personlighetsdrag och hans bakgrund tas fasta på. En diskurs om mental sjukdom kan också hittas.
-
(2023)Den här kandidatavhandlingen analyserar Li Anderssons och Sebastian Tynkkynens användning av ethos, pathos och logos i sina Facebookinlägg där de nämner partier som de själva inte hör till. Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att ta reda på vilka retoriska medel som unga riksdagsledamöter använder mest när de kommunicerar på Facebook om andra partier, och i förlängningen sina politiska meningsmotståndare. Metoden i kandidatavhandlingen är kvalitativ textanalys och närmare bestämt retorisk analys. Först presenteras bakgrund om hur internet och sociala medier har påverkat politiskt engagemang och deltagande. Sedan presenteras Li Andersson och Sebastian Tynkkynen som politiker och orsaken till att deras Facebookinlägg analyseras. Analysen behandlar Anderssons och Tynkkynens användning av ethos, pathos och logos i Facebookinläggen. Tre inlägg av Andersson och Tynkkynen analyseras. Sammanlagt analyseras 6 Facebookinlägg. Analysen visade att både Andersson och Tynkkynen mest använde pathos då de nämnde partier som de inte hör till i sina Facebookinlägg, men att fördelningen mellan ethos, pathos och logos inte såg likadan ut för Andersson och Tynkkynen. Både Andersson och Tynkkynen använde minst logos i inlägg där de nämnde partier som de inte hör till. Det här stämmer överens med tidigare forskning som har gjorts på liknande sätt, där man har kommit fram till att politiker främst använder pathos då de publicerar innehåll på Facebook. Till slut diskuterades styrkorna och svagheterna med att analysera Facebookinlägg med retorisk analys. Den främsta styrkan konstaterades vara att man får en bra inblick i den retorik som unga politiker i dagens samhällsklimat använder på plattformar som används av miljontals finländare. Den främsta svagheten konstaterades vara den begränsade insyn som metoden ger till den retorik som förs bland alla politiskt engagerade personer på det finländska politiska fältet. Vidare forskning kunde göras om hur politiska partier förhåller sig till varandra retoriskt i det moderna finländska politiska samhällsklimatet. Sådan här forskning kunde göras både kvantitativt och kvalitativt.
-
(2022)Den här studien tar reda på hur representationen mellan män och kvinnor ser ut på Svenska Yles utrikesredaktion. Den redaktion som granskas är Svenskfinlands enda huvudsakliga utrikesredaktion, därför är det motiverat att granska den eftersom den i praktiken har monopolstatus. Yle har en lagstadgad uppgift att värna om att sanningsenligt spegla det som sker i samhället samt jämlikhet. Kvinnor är historiskt sett underrepresenterade i nyhetsrapporteringen, både som experter och som civila röster. Den trenden har hållit i sig ända sedan dylika undersökningar började göras år 1995 i och med projektet Global Media Monitoring Project. Än i dag är en tredjedel av alla som hörs i nyheterna kvinnor. Genom en kvantitativ innehållsanalys genomförd under en konstruerad nyhetsvecka kan det slås fast att Svenska Yles utrikesrapportering inte ännu är fullt jämställd, men nog har gjort framsteg – om än rätt små. Resultatet visar att Svenska Yle placerar sig över det nationella medeltalet för antalet kvinnor i medieprodukterna. Det går också att skönja en uppgång i antalet kvinnliga experter, som de facto visar sig vara fler än antalet kvinnor som hörs i andra roller.
-
(2024)Mitt syfte med den här studien är att undersöka hur personer som arbetar inom vårdbranschen porträtteras i finlandssvenska nyhetsmedier. Studien görs som en kvalitativ textanalys där jag med stöd av den hermeneutiska teoritraditionen försöker ta reda på om det finns samband mellan hur vårdare tenderar att beskrivas i nyhetsmedia och hur de porträtteras i artiklar som behandlar social- och hälsovård. De analytiska verktyg jag utgår från i analysen är tilltal, representation, vilka formuleringar skribenten använder sig av och vilka latenta betydelser språkanvändningen kan ha för texternas budskap. För att avgränsa behandlar artiklarna frågor som rör respektive välfärdsområde som orterna där tidningarna ges ut hör till. De andra kriterierna för texterna är att de måste vara skrivna av skribenter som är anställda vid mediehusen och innehålla direkta eller indirekta citat från intervjupersoner. De här kraven ställer jag för att kunna studera representation – vilka grupper som kommer till tals i media när frågor som rör välfärdsområden behandlas – och för att se vilka mönster som kan synas i materialet trots att texten inte är argumenterande. Resultaten från analysen visar att det finns liknande mönster i den finlandssvenska medierapporteringen om vårdfrågor som tidigare forskning om vårdares roll i media visat. Det mest framträdande mönstret är att vårdare, här i avseendet sjukskötare, sällan intervjuas i nyhetsartiklar som rör vårdfrågor. Utöver det visar resultaten att vårdarnas arbetsvardag och syn på framtiden inom vårdbranschen har blivit mer oviss i samband med de förändringar som övergången till välfärdsområdena inneburit. Ännu ett gemensamt drag för artiklarna är att skribenterna använder sig av språkliga metaforer för att beskriva situationen inom välfärdsområdena. Skribentens formuleringar och de underliggande budskap som de kan signalera både upprätthåller och bidrar till det rådande samtalsklimatet om vården och välfärdsområdena inom media och i samhället överlag.
Now showing items 21-31 of 31