Browsing by study line "Journalistik och kommunikation"

Rolling Stone har varit ett av de mest intresseväckande musikmagasinen genom historien. Tidningen grundades 1967 i San Francisco av Jann Wenner. Tidningen som handlat om kontroversiella intervjuer och artiklar om musik fick en mer politisk riktning i början av 1970-talet. Sedan dess har Rolling Stone starkt tagit plats i politiska debatter och öppet tagit ställning till diverse politiska händelser. Syftet med den här kandidatavhandlingen är att forska i hur en musiktidning som Rolling Stone skriver om två politiska händelser och huruvida tidningen själv utnyttjar en eventuell politisk ställning för att påverka läsare. I avhandlingen analyserar jag en artikel från 1970 som handlar om massakern på Kent State där demonstrerande studenter blev dödade av det amerikanska nationalgardet. För att få en bredare förståelse kring hur Rolling Stone utvecklats genom historien analyserar jag även en artikel från 2020 som handlar om Black Lives Matter-rörelsen som tog ny fart efter mordet på den svarta mannen George Floyd som begicks av en vit polisman. Artiklarna är publicerade med 50 års mellanrum och de politiska händelserna liknar varandra till sin natur. Metoderna som används är kvalitativ textanalys och underkategorin retorisk textanalys. Jag använder mig av textanalysen för att få en bredare uppfattning om vad som påstås i artikeln och retorisk textanalys för att ta reda på hur artikeln försöker påverka läsaren. Slutligen har jag jämfört artiklarna med varandra i kontext med dess genre, historisk tidpunkt, retoriska medel och innebörd. Slutsatsen är att Rolling Stone är starkt politisk fastän tidningen inte har en uttalad politisk ställning. De skriver ur en liberal synvinkel och ofta kritiserar republikanska politiker. Båda artiklarna tar ställning till de politiska händelserna, artikeln från 1970 på ett mer indirekt sätt medan artikeln från 2020 tydligt uppmanar läsaren att agera. Texten från 2020 är mer personlig och det politiska syftet är tydligt. Texten från 1970 håller sig mer till det klassiska reportagets ramar och vill mer vara underhållande än väcka agerande. Rolling Stones historia visar tydligt tidningens ståndpunkt och artiklarna från 1970 och 2020 fungerar som demonstrerande exempel. Den retoriska analysen visar att journalisterna har olika sätt att jobba på för att påverka läsaren och väcka känslor. Texten från 2020 använder mer direkta konkreta medel medan den från 1970 använder sig av indirekta stilistiska medel för att påverka läsaren.

Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskar kandidatavhandlingen hur väl rubrikerna i tidningen Helsingin Sanomats artiklar, som baserar sig på opinionsmätningar, motsvarar den statistik som presenteras i samband med artikeln. Studien grundar sig på 15 artiklar från året 2018, som innehåller data från opinionsundersökningar som Helsingin Sanomat beställt och betalat för. Syftet med avhandlingen är att avgöra hur ofta journalister begår fel då de rapporterar utgående från statistik, i detta fall specifikt opinionsundersökningar. Den kvantitativa mätningen visar att det i en tredjedel av sampelartiklarna förekom vilseledande rubricering. Däremot förekom inga direkta fel i rubriceringarna. Med hjälp av den kvalitativa analysen granskas exempel från materialet för att i detalj öppna upp hurdana problem det kan handla om då rubriker är vilseledande. 3 Tidigare forskning visar att läsare ibland endast läser rubriker. Forskning visar också att det individen tror om den allmänna opinionen påverkar individens egen opinion. Utgående från detta är det oroväckande att vilseledande rubriceringar förekom så ofta i samplet, eftersom en vilseledande rubrik kan leda till att individer formar opinioner om samhälleliga frågor utgående från vilseledande eller till och med felaktig information. Materialet i avhandlingen är begränsat så att det lämpar sig för kandidatnivå, men resultatet ger upphov till vidare forskning. Att tillämpa samma forskningsfråga på ett större material som eventuellt skulle inkludera flera mediehus skulle ge ett statistisk mer pålitligt resultat, där man eventuellt också skulle ha möjlighet att identifiera trender och tendenser som uteblivit i omfattningen av denna avhandling.

I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.

Denna avhandling behandlar personligt varumärkesbyggande inom radio och varför profilarbete är av så stor vikt då det kommer till att profilera sig i mediebranschen. Materialet består av tolv bildinlägg från det sociala mediet Instagram – sex av dem är från radiokanalen YleX programledare Jenni Poikelus flöde och de resterande sex från Radio Aaltos programledare Sami Kuronens flöde. Genom semiotisk bildanalys kommer jag att forska i deras personliga varumärken samt hur varumärket kommer fram i de bilder de lagt ut på Instagram. Ämnet valde jag eftersom jag redan tidigare funnit ett stort intresse för personligt varumärkesbyggande och bland annat undersökt hur personligt varumärkesbyggande kan ge ett mervärde åt en radiokanal. För att forska vidare i ämnet ville jag analysera två av de största radioprofilerna i Finland, för att se ifall de använder sig av ett medvetet personligt varumärkesbyggande även på Instagram. Mina forskningsfrågor är: Vad är personligt varumärkesbyggande? Hur upprätthålls det? Går det att tyda en radioprofils personliga varumärke genom att endast se hens bilder på sociala medier och vad berättar bilder om radioprofilers personliga varumärken? I mitt arbete använder jag mig främst av den kvalitativa metoden semiotisk bildanalys. Mitt syfte med arbetet är att skapa en större förståelse för själva begreppet personligt varumärkesbyggande och hur man kan arbeta med sitt personliga varumärke – men också att visa hur viktigt det kan vara att det personliga varumärket är det samma, oberoende av plattform. Till mina viktigaste referenser kan nämnas Graham (2012), Rampersad (2015) och Geller (2011) samt en handbok i personligt varumärkesbyggande (Kortesuo 2011) och analyser av Jenni Poikelus och Sami Kuronens Instagramflöden. De resultat jag fick visar att det går att analysera en radioprofils personliga varumärke endast genom att se hens bilder på sociala medier, även om det till viss del går att få en mer omfattande bild genom att lägga till flera komponenter i analysem. För att forska vidare i ämnet och nå ett ännu mer heltäckande resultat kunde jag inkludera en analys av Poikelus och Kuronens prestationer även inom tv, video eller audio.

Mordet på den sista ryska tsarfamiljen är en mytomspunnen händelse på många plan; historiskt, politiskt och i detta fall journalistiskt. Mordet skedde i en tid då massmedia började utvecklas och det är en av de främsta orsakerna till att det finns ett stort material av tidningsartiklar. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man i Finland rapporterade om mordet på den sista tsarfamiljen. Ryssland spelar en viktig roll i Finlands historia och i och med denna avhandling undersöks även informationsförmedlingen länderna emellan. Med hjälp av en kvalitativ textanalys önskas få svar på frågorna: När skedde rapporteringen av mordet? Nämns någon av de andra familjemedlemmarna? Finns det någon källa till det påstådda? Hur beskrevs mordet i tidningen i stort? I analysen används elva artiklar som har blivit framsållade från tidningen Wiborgs Nyheter under en period på sex månader efter mordet. I resultatet av analysen framgår det att man i tidningen Wiborgs Nyheter rapporterade relativt effektivt om mordet på tsarfamiljen. Man använder sig alltid av källor i tidningen, om än i form av telegram från andra tidningar. I majoriteten av artiklarna nämns den övriga familjen. Beskrivningen av mordet är i vissa fall väldigt detaljrik men tidningen berättar ofta för läsaren att källorna inte är bekräftade.

Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka retoriska redskap som används i videor på Tiktok som uppmanar till bojkott. Jag har valt att analysera två videor på Tiktok som belyser snabbmodeföretaget Sheins oetiska handlingssätt. I analysen tar jag fasta på kreatörens roll, redigeringssätt och argument. Jag fokuserar på de retoriska medel som används av videokreatörerna för att få fram sina budskap och övertyga publiken om att inte handla kläder från Shein. Jag jämför också de två videorna sinsemellan och tar fasta på dess likheter i användningen av retoriska medel. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om bojkotter, sociala medier och Tiktok som ett redskap för aktivism. Jag tar också upp forskning om konsumentaktivism och definierar begreppet snabbmode. I min retoriska analys har jag gjort en egen analysapparat där jag själv avvägt vilka medel jag kommer använda mig av. Fokuset ligger på ethos, pathos och logos. I min sammanfattning behandlar jag också evidentia samt videornas latenta och manifesta budskap. Genom min analys av de två videorna kom jag fram till att multimodala inslag är förekommande då videorna jag analyserade innehåller bilder, ljud, text och musik. Speciellt bilder förekommer ofta, och används som både ethos- och logosapeller i videorna. Bilderna kan tolkas som evidentia, bevis på en situation. Det visade sig också att andra sociala medier, speciellt Instagram, används som stöd för argumenten som tas upp i videorna. Förutom visuella element så innehåller videorna också latent retorik. Båda videorna jag analyserar är gjorda av företag, men företagets roll är väldigt osynlig i videon. Vidare forskning kunde göras angående företags politiska ställningstaganden på sociala medier och smygreklam som döljs bakom aktivism. En sådan forskning kunde göras med hjälp av en kvalitativ analys av politiska inlägg på sociala medier uppladdade av företag.

Medier bär upp och existerar genom språket. Samtidigt utvecklar de också språket. För många språkliga minoriteter har det här stor betydelse. Begreppet institutionell och funktionell fullständighet kan användas för att mäta minoritetsmediers omfattning. Graden av den institutionella och funktionella fullständigheten har nämligen en inverkan på medieanvändningen. Då medieutbudet på minoritetsspråket ofta är begränsat vänder sig många personer inom de språkliga minoriteterna till medier på majoritetsspråket för att komplettera det som saknas på minoritetsspråket. Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga språkanvändarnas tankar kring det existerande medieutbudet på finlandssvenskt teckenspråk. Forskningsfrågan i sin tur är vad finlandssvenska teckenspråkiga anser om Yle:s programproduktioner på finlandssvenskt teckenspråk. Anser de att satsningarna är tillräckliga och riktas rätt? Metoden som används för den här uppsatsen är fokusgruppintervjuer. Fem finlandssvenska teckenspråkiga ingår i den här gruppen. Resultatet visar att finlandssvenska teckenspråkiga har en kompletterande medieanvändning. Den låga institutionella fullständigheten och den kompletterande medieanvändningen leder i sin tur till en låg funktionell fullständighet. Dock finns fler orsaker till den låga funktionella fullständigheten, inte enbart av det smala medieutbudet. Till exempel har finlandssvenska teckenspråkiga tillgång till få språkliga domäner. Resultatet visar också att finlandssvenska teckenspråkiga önskar sig ett större utbud i olika genrer. De motiverar behovet med att bristen är stor och att finlandssvenska teckenspråkiga också ska få tillgång till information på sitt modersmål. De motiverar även behovet med att det finlandssvenska teckenspråket är utrotningshotat och behöver stöd för att inte ytterligare krympa. Program riktade till barn och unga samt nyheter på finlandssvenskt är något som de önskar sig. Program i stil med Svenska Yle:s Närbild är även något som de önskade sig. Gällande förinspelade eller direktsända program samt längd och format på programmen anser de att vad som helst fungerar. Huvudsaken är enligt dem att man börjar med något. De anser också att det finns skillnader mellan teckenspråkstolkade program och program på teckenspråk. Teckenspråkstolkning är lätt att ordna samt sker på hörandes villkor. Teckenspråkiga program däremot är riktade till teckenspråkiga och sker på dövas villkor, inte hörandes. De säger att de av den orsaken väljer i första hand en teckenspråksaktör framom en teckenspråkstolk. Kvalitén på språket blir också bättre med teckenspråksaktörer. Dock är en teckenspråkstolk bättre än ingenting.

Den här kandidatavhandlingen är en kritisk diskursanalys av Svenska Yles rapportering om finländska kvinnor i IS-lägret i al-Hol i Syrien. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hur Svenska Yle kan ha bidragit till debatten om de så kallade "IS-kvinnorna" i Svenskfinland och se om rapporteringen följt ett visst mönster. Avhandlingen svarar på den övergripande forskningsfrågan: Hur omtalas de finländska kvinnorna i IS-lägret i al Hol i Svenska Yles rapportering? I uppsatsen analyseras hur kvinnorna beskrivs, deras omtal och vem som hörs i rapporteringen. I den här undersökningen analyseras tre artiklar publicerade på svenska.yle.fi mellan datumen 6 mars 2019 och 23 augusti 2019. Som sökord på svenska.yle.fi har jag använt al-Hol, IS-kvinnor, IS och islamisk. De valda artiklarna har varierande rubriker och olika skribenter, för att analysen ska behandla så varierande texter som möjligt. Huvudfokus i analysen ligger på rubricering, text och eventuella visuella data som kompletterar artikeln. Det har inte forskats mycket om kvinnor och terrorism. De utgör uppskattningsvis 20–30 procent av terrorister i terroristgrupper. Det förekommer ofta könsdiskriminering (eng. gender bias) då medier rapporterar om kvinnliga terrorister. Den här könsdiskrimineringen liknar de inramningar som medier ofta använder då de rapporterar om kvinnliga politiker. Hur världen ser terrorister varierar. Många har en bild av terrorister som psykiskt sjuka individer, men faktum är att merparten terrorister är helt rationella. Vi skapar en bild av de här psykiskt sjuka individerna eftersom det är svårt för oss att förstå eller rättfärdiga de våldsdåd de utför. Medier följer ofta samma diskurs. Men Svenska Yles rapportering om de kvinnliga finländarna i al-Hol bryter mot mönstret. Svenska Yles rapportering om finländarna i lägret i al-Hol i Syrien förändras under den period som artiklarna omfattar. I början omtalas kvinnorna som mammor, fruar och familjemedlemmar. Några månader senare står det skrivet om kvinnor, säkerhetshot och personer med terroristkopplingar. Inramningarna följer samma mönster som ordvalen. I början av nyhetsrapporteringen grupperas kvinnor och barn ihop som en enda kollektiv grupp. Den passiva gruppen kvinnor och barn utvecklas sedan till kvinnor (aktiva aktörer) som radikaliserar barn (offren, de passiva) och utsätter dem för hemskheter. Fastän kvinnorna utvecklas till att agera antagonister i nyhetsrapporteringen kallas de inte terrorister rakt ut. Det antyds i citat och mellan raderna, men det omnämns inte. Kvinnorna i de analyserade artiklarna omtalas allt mindre mänskligt ju längre tiden går och rapporteringen rör sig längre ifrån läsaren. Man kan anta att läsaren får allt svårare att känna sympati för kvinnorna i lägret och mera empati för barnen.

En man attackerade studerande och personal vid ett yrkesinstitut i Kuopio i Finland år 2019. Efter en skolattack tenderar massmedier att försöka förklara skolattacker, men ofta genom få och förenklade faktorer. Genom att framföra våldet som okaraktäristiskt och gärningsmännen som offer för mobbning, internet och social utstötthet, vilket lett till mental sjukdom och till slut till grovt våld. Över lag porträtteras vita män som utför massvåld ofta genom diskurser om mental sjukdom. Syftet för denna kandidatavhandling är att analysera Svenska Yles sätt att rapportera om gärningsmannen av skolattacken i Kuopio. Fokus ligger på artiklar från de två första dagarna efter attacken, eftersom jag vill se på den första reaktionen. Materialet består av tre artiklar från Svenska Yles nätnyheter på svenska.yle.fi. I tidigare skolattacker i Finland blev gärningsmännen till ett av huvudteman i medier och också en central aktör. Denna kandidatavhandling tar hjälp av Raittila et al.:s (2009) kategorier av porträtteringar av gärningsmannen vid Kauhajoki skolskjutning år 2008: kriminell, offer, hjälte och vanlig ung man. Metoden för analysen är kritisk diskursanalys. Med kritisk diskursanalys ser en på hur en text genom olika lexikala val skapar och uppehåller olika diskurser. Vad anses neutralt och objektivt och hur kunde texten se annorlunda ut? Med diskurs menas de verklighetsuppfattningar som skapas och uppehålls genom språkbruk. I studien framkommer att gärningsmannen ges roller som kriminell, offer och vanlig ung man, och att orsaker till våldet till en viss del försöker hittas. Under den första dagen omtalas mannen genom brottsbenämningar medan han under den andra dagen börjar beskrivas med olika personlighetsdrag och hans bakgrund tas fasta på. En diskurs om mental sjukdom kan också hittas.

Den här studien tar reda på hur representationen mellan män och kvinnor ser ut på Svenska Yles utrikesredaktion. Den redaktion som granskas är Svenskfinlands enda huvudsakliga utrikesredaktion, därför är det motiverat att granska den eftersom den i praktiken har monopolstatus. Yle har en lagstadgad uppgift att värna om att sanningsenligt spegla det som sker i samhället samt jämlikhet. Kvinnor är historiskt sett underrepresenterade i nyhetsrapporteringen, både som experter och som civila röster. Den trenden har hållit i sig ända sedan dylika undersökningar började göras år 1995 i och med projektet Global Media Monitoring Project. Än i dag är en tredjedel av alla som hörs i nyheterna kvinnor. Genom en kvantitativ innehållsanalys genomförd under en konstruerad nyhetsvecka kan det slås fast att Svenska Yles utrikesrapportering inte ännu är fullt jämställd, men nog har gjort framsteg – om än rätt små. Resultatet visar att Svenska Yle placerar sig över det nationella medeltalet för antalet kvinnor i medieprodukterna. Det går också att skönja en uppgång i antalet kvinnliga experter, som de facto visar sig vara fler än antalet kvinnor som hörs i andra roller.