Browsing by study line "Oikeustiede"
Now showing items 21-24 of 24
-
(2023)The purpose of international law is what is made of it. Due to its indeterminacy, law can be argued in multiple, even contradictory, ways. Law in itself is not as such intrinsically valuable, but rather the value of a particular law comes from the belief in the project or, in other words, the political views that the person who asks the question holds. International law can, regardless and perhaps because of its indeterminacy, and maybe even should, justify and criticize international behaviour through discussions regarding core normative issues within the field. This is a hopeful essay, on the power of law and an argument for the expansion of the discipline to consider normative questions such as those regarding problems of order and justice. International law is tied to some of the greatest abstract problems of our time for international thought. Therefore, it is of utmost relevance that the separation of disciplines such as world politics and international law do not limit the critical inquiry by international legal scholars into foundational thought within international law.
-
(2023)Användning av tidsbegränsade anställningar är inte alltid problemfritt, särskilt då sådana används upprepat i följd på varandra. Tidsbegränsade arbetsavtal regleras främst i arbetsavtalslagens 1 kap. 3 §, som under åren genomgått en del förändringar särskilt som följd av rådets direktiv om ramavtalet om visstidsarbete (1999/40/EG). Avhandlingen granskar hur upprepad användning av tidsbegränsade arbetsavtal regleras i arbetsavtalslagen genom att speciellt undersöka arbetsavtalslagens 1 kap. 3 § och dess utveckling. Avhandlingen diskuterar även hur arbetstagarens rättigheter särskilt med tanke på uppsägningsskyddet tryggas genom lag. Även om avhandlingen i första hand granskar arbetsavtalslagen och således regleringen av arbetsavtalsförhållanden, uppmärksammas även tidsbegränsade tjänsteförhållanden och den reglering som finns kring dem. För att möjliggöra en mer kritisk syn på den finska lagstiftningen, inkluderar avhandlingen även en jämförelse mellan finsk och svensk rätt vilken främst uppmärksammar hur Sverige jämfört med Finland infört EU-direktivet om ramavtalet om visstidsarbete. I avhandlingen tillämpas främst den rättsdogmatiska metoden men även inslag av den komparativa metoden förekommer i och med jämförelsen mellan finsk och svensk rätt. Mitt syfte med avhandlingen är att skapa en uppfattning om hurdan lagstiftning det finns gällande upprepad användning av visstidsavtal, i vilken utsträckning lagen tillåter sådan användning och hur arbetstagarens rättigheter beaktas vid sådana anställningar.
-
(2023)Gärningar som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan skada dennas tillförlitlighet och leda till åtgärder från den statliga eller kommunala arbetsgivaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka under vilka omständigheter brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid leder till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållandet. Uppsägning och hävning av arbetsavtalsförhållande behandlas också då detta jämförs med uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Syftet med jämförelsen är att undersöka om omständigheterna som leder till avslutandet av ett tjänsteförhållande och ett arbetsavtalsförhållande skiljer sig från varandra. I avhandlingen undersöker jag svaret till en rättslig fråga med hjälp av de allmänt accepterade rättskällorna, och därmed används den rättsdogmatiska metoden för att tolka lagen och övrig gällande rätt i förhållande till forskningsfrågan. Utgångspunkten för avhandlingen är statstjänstemannalagen (750/1994), lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Utöver detta används finsk rättslig litteratur och rättspraxis, eftersom den konkret belyser under vilka omständigheter en tjänstemans och tjänsteinnehavares gärningar som skett under fritid kan leda till avslutande av ett tjänsteförhållande. Lagstiftningen uttrycker inte direkt att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår på sin fritid kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Rättspraxisen indikerar dock att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan leda till avslutandet av tjänsteförhållandet, och att det i varje fall krävs en helhetsbedömning för avgörandet av fallet. Rättspraxisen visar även att omständigheterna som kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning har att göra med brottets art och tjänsteförhållandets karaktär.
-
(2023)Inom Finlands gränser genomgår hundratals personer varje år könskorrigerande procedurer, och i Europa konstateras kring en och en halv miljon individer inte känna tillhörighet med det kön de tillskrevs vid födseln. Trots detta är lagstiftningen gällande transrättigheter fortfarande bristfällig i majoriteten av Europas länder, och Finland inkluderades upp till nyligen i denna kategori. 6 § i Finlands grundlag konstaterar att ingen utan godtagbara skäl får särbehandlas på grunder som har att göra med ”kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person”. Det lagstadgade kravet på sterilisering av transpersoner för att lagligen få korrigera det juridiska könet har konstaterats bryta mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den sista behandlingen av den nya translagen gick av stapeln den 31 januari 2023 inför omröstningen den 1 februari. Bakom translagens förnyelse ligger stora mängder av såväl nationell som internationell kritik gentemot Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet från år 2003, både från andra länder och från olika människorättsorganisationer. Syftet med arbetet är att granska Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (hädanefter EMK som förkortning av Europeiska människorättskonventionen), och utifrån detta dra slutsatser gällande huruvida den finska Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet stämmer överens med bestämmelserna konstaterade EMK. Dessa slutsatser kommer vidare jämföras med bestämmelserna i den nya Lagen om könsfastställelse.
Now showing items 21-24 of 24