Browsing by study line "Social Psychology"

Detta är en litteraturöversikt med syftet att sammanställa forskning kring individualism i västvärlden och öka kunskapen om dess implikationer på psykisk ohälsa. Med individualism avses personliga mål, prioriteringar och rättigheter och till att människorna är löst sammanbundna och alla förväntas endast att ta hand om sig själva och sin familj. De flesta studier som avhandlingen baseras på använder sig av Hofstedes teori om individualism eller Triandis och Gelfands vidareutveckling av teorin. Eftersom Hofstedes teori är mycket kritiserad, kan en del av den tvärkulturella forskningen inom området ifrågasättas. Triandis och Gelfands skala om individualism är mindre kritiserad och använd i majoriteten av studierna som är gjord på individnivå i avhandlingen. Tvärkulturell forskning inom området har visat varierande resultat när det gäller sambandet mellan individualism och psykisk ohälsa, och det finns ingen tydlig konsensus. Däremot indikerar forskning på individnivå att individualism korrelerar med olika aspekter av psykisk ohälsa. Det framkom olika orsaker till vad i individualism som leder till ökad psykisk ohälsa; sämre sociala relationer, mindre engagemang i samhället och överdriven jämförande mellan individer. Dessa orsaker bekräftar tidigare forskning om faktorer till psykisk ohälsa. Avhandlingen lyfter fokus från en individorienterad syn på orsaker till psykisk ohälsa mot samhälleliga faktorer och deras roll i förståelsen av psykisk ohälsa

Individen lever i vissa delar i världen idag i en konsumentkultur som har blivit en kraftfull kontext där individen kan konstruera sin identitet. Med anledning av att konsumtionen i många delar av världen har ökat så till den grad att individer lever i masskonsumtionssamhällen, där många konsumerar utöver sina behov, är det av intresse att undersöka relationen mellan individen och varor. Mitt syfte med den här avhandlingen är att med hjälp av tidigare forskning undersöka konsumtionens betydelse för individens själv och identitetskonstruktion samt att se på implikationerna av konsumtion för välbefinnande. Med utgångspunkt i spänningen mellan att materiella ägodelar kan göra individen lycklig och på samma gång även olycklig undersöks konsumtion och identitetskonstruktion. Litteraturgenomgången visade att konsumtion i sig varken inverkar negativt eller positivt på individens välbefinnande och att det snarare handlar om individens motiv till att konsumera och förhållningssätt till det vad hen konsumerar som har implikationer för välbefinnande. Dock ses en stark negativ korrelation mellan materialism och välbefinnande vilket innebär att materialistiska individer mår sämre än mindre materialistiska individer. Därtill ses positiva fördelar med upplevelsemässig konsumtion kopplat till dess självkännedomsvärde. Resultaten diskuteras bland annat med anledning av den publikationsbias som kunnat påvisas i anknytning till den upplevelsemässiga konsumtionens fördelar.

Mitt syfte med denna avhandling är att utifrån tidigare forskning redogöra för 1) hur kreativitetsprocessen ser ut i teamarbete, 2) faktorer som verkar hämmande på denna kreativitetsprocess och 3) faktorer som verkar gynnande på denna sociala kreativitetsprocess i team. I dag genomgår såväl arbetslivet som marknaden en snabb förändring. Kreativitet är centralt för att organisationen ska kunna anpassa sig till omgivningar och marknader i förändring och för att organisationen genom kreativitet kan uppnå innovation och framgång. Kreativt arbete genomförs ofta i team. En litteraturgenomgång har visat att kreativitet i teamarbete är ett mångfacetterat fenomen som inte har en entydig definition. Med kreativitet i organisationskontext avses ett fenomen där ett team eller en arbetstagare utvecklar en för organisationen användbar och lämplig metod, idé eller produkt. Det finns vissa specifika faktorer som verkar hämmande på idégenereringsprocessen i teamarbete. Bland de centrala hämmande faktorerna är individens brist på inre motivation för kreativ idégenerering och hens oförmåga att kunna beakta andra teammedlemmars perspektiv och idéer. En brist på stöd och feedback från organisationen och ledarskapet verkar även negativt på kreativitetsprocessen i teamarbete. Däremot verkar en stark inre motivation för kreativt arbete, en mångfald av perspektiv hos teammedlemmarna och en god förmåga att kunna beakta dessa andra perspektiv främjande på kreativitetsprocessen i teamarbete. Teamet bör ha tillräckligt med handlingsfrihet i processen och en uppfattning om att kreativitet kommer att uppskattas inom organisationen. Ledarskap som betonar relationerna i organisationen stärker personligt initiativtagande och därmed också kreativiteten bland arbetstagarna. Fortsatta studier om hur processen och kommunikationen ser ut i teamarbete under kreativ idégenerering skulle behövas för att man ska kunna skapa en fördjupad uppfattning om de hämmande faktorerna och om hur dessa kan elimineras.

Inom arbetslivet har mångfalden ökat samtidigt som användningen av olika grupper ökat. Mångfaldens inverkan på gruppdynamiken är ett komplext fenomen som fått mycket uppmärksamhet tvärvetenskapligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att beskriva följderna utgående från perspektivet av social kategorisering och information-beslutsfattningsperspektivet. Syftet med denna avhandling är att redogöra för vad mångfald på arbetsplatser är och vilka konsekvenser det har på gruppdynamiken i arbetsgruppen ur socialpsykologiskt perspektiv. Resultaten indikerar att mångfald påverkar grupper både positivt och negativt men påverkas av flertal faktorer. Det mest centrala för positiva konsekvenser är gruppers förmåga att bearbeta den unika information som finns inom mångfaldiga grupper. Medan negativa konsekvenser ofta kan härledas till social kategorisering som bidrar till fördomar och stereotypier. För att grupper ska gynnas av mångfald krävs såväl individers som organisationens insatser. Med hjälp av ökad förståelse för komplexiteten av mångfaldens inverkan på gruppdynamiken kan bättre interventioner skapas för att främja positiva konsekvenser och förebygga negativa konsekvenser för att främja gruppers prestation och samarbete.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Klimatförändringens konsekvenser blir alltmer påtagliga. Tidigare forskning har lagt stort fokus på hur miljökriser i olika skalor påverkar människan och enskilda miljöfrämjande handlingar på individnivå, men allt fler forskare anser att den rådande situationen kräver miljöfrämjande handlingar på kollektiv nivå. Mitt syfte med den här avhandlingen är således att genom en litteraturöversikt redogöra för hur relevant socialpsykologisk forskning behandlar miljöfrämjande kollektiva handlingar. Dessa handlingar kan variera från signering av namninsamlingar, till sociala protester, och det råder ingen övergripande konsensus om hur begreppet ska begränsas. Det här dilemmat lyfts fram i avhandlingen och de miljöfrämjande kollektiva handlingarna som arbetet diskuterar tydliggörs. Avhandlingens fokus ligger på kollektiva handlingar i miljöfrämjande syfte, och därmed har jag avgränsat materialet genom att inte redogöra för faktorer som kan påverka klimatskepticisim eller handlingar på individnivå. Resultaten indikerar att två huvudsakliga teman kan identifieras, social identitet och emotioner. Specifikt det sociala identitetsperspektivet tillämpas i hög grad inom forskningen om miljöfrämjade kollektiva handlingar och två centrala modeller som ämnar förklara fenomenet identifieras. Dessa modeller är den sociala identitetsmodellen för kollektiva handlingar och den sociala identitetsmodellen för miljöfrämjande handlingar. Det andra temat, emotioner med koppling till miljöfrämjande kollektiva handlingar, är av växande intresse inom det här forskningsområdet. Forskningen visar att olika emotioner kan ha olika effekt på handlingar, och bland annat kollektiv skuldkänsla, ilska och rädsla har visat sig vara relevanta. Dock råder det motstridighet om vilken känsla som är av störst signifikans för kollektiva handlingar i den här kontexten.

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka de socialpsykologiska mekanismer som bidrar till moraliskt disengagemang och hur de fungerar i samband med skolmobbning. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse om mobbning i skolor som socialpsykologiskt fenomen genom att undersöka skolbarns förmåga till att använda moralisk kunskap. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt över forskning om mobbning i allmänhet och presenterar sedan Albert Banduras socio-kognitiva teori om moraliskt disengagemang och de åtta mekanismer som opererar inom det. Detta belyser hur skolelever som nog vet att mobbning är fel ändå kan falla in i det moraliskt tveksamma beteendet. Genom en kognitiv omstrukturering, minimering av den egna aktiva rollen, minimering eller omskrivning av konsekvenser och att ge offret skulden undviks de negativa känslorna av skuld och skam som mobbningen genererar. Avhandlingen visar att det finns ett samband mellan högre nivå av moraliskt disengagemang och mobbningsbeteende. Sambandet finns både individuellt och kollektivt och påverkas av kontextuella faktorer som det sociala klimatet i skolan och i klassen tillsammans med lärarnas agerande som moraliska förebilder. En lägre nivå av moraliskt disengagemang kan också kopplas ihop med försvararbeteende i mobbningssituationer. Forskningen antyder att skolelevers empatiska förmågor ser ut att motverka moraliskt disengagemang. Resultaten visar att skolelevers förmåga och möjligheter att utnyttja sin moraliska kunskap är en dynamisk helhet i samverkan med den sociala kontexten och denna bör tas på allvar i planering av interventioner mot skolmobbning. Ett pro-socialt skolklimat och främjande av empati är avgörande för att undvika moraliskt disengagemang bland skolelever. Avhandlingen påpekar brister i forskningen om skolmobbning och moraliskt disengagemang där skolor behandlas som vakuumförpackade enheter istället för att betrakta dem som resultat av sin samhälleliga kontext. Mera kvalitativ forskning om skolmobbning skulle behövas för att bredda förståelsen om skolmobbning som socialspykologiskt fenomen och forskare borde följa med enskilda skolor över längre tider för att skapa sig en uppfattning om deras specifika sociala kontext.

Syftet med kandidatavhandlingen var att genom en litteraturstudie skapa förståelse av följarskapet till destruktivt ledarskap, d.v.s. det mottagliga följarskapet i organisationer och titta på dess olika konstruktioner och praktiker samt utreda orsaker och socialpsykologiska mekanismer som anses bidra till följarskapet. Litteraturgenomgången visade på att synen på destruktivt ledarskap förändrats från ett helt ledarcentrerat perspektiv med fokus på ledarens personegenskaper och skadliga beteenden till att betrakta fenomenet som en grupprocess och interaktion mellan destruktiva ledare, mottagliga följare och en gynnsam miljö. Följarskapsteorin utgår ifrån att ledarskap förutom ledare kräver följare som accepterar ledaren och låter sig ledas. De mottagliga följarna anses därför ha en central roll i etablering och upprätt-hållande av destruktivt ledarskap. Mottagliga följare definieras som medarbetare som genom sitt agerande möjliggör den destruktiva ledarens verksamhet i organisationen. Initialt betraktades följarskapet genom strukturer och s.k. färdiga följarroller där medfödda dispositioner och värderingar hos medarbetaren styrde vilken följarroll som hen tog. De mottagliga följarna indelades i två huvudkategorier. De passiva konformisterna anses bekräfta och anpassa sig till den destruktiva ledaren p.g.a. låg självkänsla och rädsla. Konspiratörerna stöder och bidrar mer aktivt till destruktiva handlingar i organisationen p.g.a. egoism, egenvinning eller delad värdegrund med den destruktiva ledaren. Inom den senaste forskningen anses mottagligt följarskap inte basera sig på medfödda dispositioner utan anses socialt konstrueras som dynamiska roller samt genom växelverkan mellan ledare och följare. Uppfattningar, erfarenheter, mentala bilder och symbolik om ledarskap, följarskap och den egna identiteten skapar olika subjektspositioner som påverkar hurudana följarroller som konstrueras. I konstruktionen betonas agentskap framom aktörskap. Liknande dimensioner av passivitet och aktivitet, lydnadsbenägenhet och motståndbenägenhet hos de mottagliga följarna har genom den senaste socialkonstruktionistiska forskningen konstateras. En djupare förståelse för uppfattningar och orsakerna bakom bidrar till en mer pragmatisk och nyanserad bild av fenomenet. Det mottagliga följarskapet anses påverkas av olika självförstärkande socialpsykologiska mekanismer hos följaren som exempelvis social identitet, engagerat följarskap och lydnad. Psykodynamiska och psykokognitiva mekanismer som exempelvis längtan till tryggheten genom den starka ledaren och illusionerna kring denna anses ytterligare bidra till det mottagliga följarskapet. Resultatet visar på ett komplext fenomen.

Våld i intima parförhållanden är ett globalt hälsoproblem som kan förekomma i alla parförhållanden oberoende partnernas kön, sexuella inriktning eller ålder. Partnervåld drabbar oftast kvinnor och forskning hittills har därför haft fokus på intima olikkönade parförhållanden där kvinnan är offret och mannen förövaren. Syftet med denna litteraturöversikt är att utgående från tidigare forskning och litteratur granska orsaker bakom partnervåld, lyfta fram skillnader i partnervåld mellan samkönade och olikkönade parförhållanden och vilka konsekvenser våldet har. Resultaten tyder på att trots att man i tidigare undersökningar fokuserat på våld mot kvinnor av en manlig partner, finns det studier som argumenterar att partnervåld förekommer oftare i samkönade förhållanden. Speciellt bisexuella kvinnor befinner sig i den största riskzonen för att bli utsatt för partnervåld. Orsaker bakom partnervåld varierar på mellan sam- och olikkönade förhållanden. I samkönade parförhållanden är orsaker bland annat minoritetstress, internaliserad homofobi och fusion. I olikkönade parförhållanden är orsaker däremot bland annat skillnader i inkomst- och utbildningsnivåer, alkoholmissbruk och ojämlika maktpositioner i förhållandet. Allmänna orsaker för partnervåld är normer, internaliserade könsroller och våld i familjen i barndomen. Konsekvenserna kan placeras på både en individuell och samhällelig nivå, hälsoriskerna kan vara både kort- och långvariga psykiska eller fysiska skador. De flesta organisationer som arbetar för att hjälpa offer riktar sig endast mot kvinnor som blivit offer för våld i ett olikkönat parförhållande. Mer information och forskning behövs om män som offer för partnervåld och våld som förekommer i samkönade parförhållanden, speciellt förhållanden mellan två män, för att förstå dynamiken i förhållandet och ge offren den hjälp de behöver.

Syftet med denna kandidatavhandling är att klargöra effekterna av trauma på barnets sociala utveckling ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Traumatiska upplevelser är stressorer, negativa händelser som kan påverka utveckling och välbefinnande på flera olika sätt. Social utveckling är ett brett begrepp som innefattar många olika delområden. Anknytningsteorin är en central del av den sociala utvecklingen under barndomen. Teorin om anknytningsstilar och system utvecklades av John Bowlby 1969, för att sedan vidareutvecklas av Mary Ainsworth 1978. På grund av anknytningens centrala roll i den sociala utvecklingen kommer denna avhandling att granska effekter av trauma på barnets sociala utveckling ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Flera studier har granskat effekter av trauma under barndomen på barnets sociala relationer i vuxenålder. Dock finns det färre studier som granskar effekterna på utveckling under barndomen, vilket är orsaken till att utvecklingen under barndomen är avhandlingens huvudfokus. Metoden som används i avhandlingen är litteraturöversikt. Källorna består främst av socialpsykologiska och psykologiska journaler om barndomens psykosociala och trauma. Resultaten från litteraturgenomgången tyder på att trauma har en negativ påverkan på barnets sociala utveckling. Resultaten visar också att otrygga anknytningsstilar, vilket kan utvecklas till följd av trauma, kan vara en förklaring till sociala problem hos barn som genomgått trauma. Till dessa problem hör gränslöshet, externaliserade beteenden som exempelvis aggression, samt brister i förmågor till prosocialt beteende. Forskning inom området visar även att dessa problem kan synas i barnets mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Resultaten tyder även på att trygga anknytningsrelationer kan fungera som en skyddsfaktor mot de negativa effekterna av traumatiska upplevelser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att trauma påverkar barnets sociala utveckling på flera olika sätt, och att anknytning kan både fungera som en förklaring till de sociala problemen, samt som en skyddsfaktor mot dessa. Det krävs ytterligare forskning om vilka interventionsmetoder som kan användas för att hjälpa barn som genomgått trauma, och hur man kan motverka de negativa sociala effekter det kan medföra.