Browsing by study line "Sosiaalityö"

I denna kandidatavhandling studeras det generationsöverskridande mönstret bland sociala problem ur socialarbetarnas synvinkel. Syftet för detta arbete är att undersöka hur sociala problem överförs mellan generationer samt hur socialarbetare inom barnskyddet arbetar för att bryta generationsöverskridande utsatthet i verksamheten. Jag använder teorin om det sociala arvet och anknytningsteorin som referensram där det generationsöverskridande mönstret diskuteras. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ induktiv ansats, det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. Denna kvalitativa intervjustudie besvarar följande forskningsfrågor: 1. Vilka faktorer ökar risken för social utsatthet som sträcker sig över flera generationer? 2. Hur arbetar socialarbetarna för att bryta generationsöverskridande social utsatthet? Materialet består av fyra intervjuer med socialarbetare som arbetar inom barnskyddet. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analysmetod. Resultaten visar att socialarbetarna inom barnskyddet inte har konkreta modeller för att bryta det generationsöverskridande mönstret i verksamheten. Orsakerna är att det finns för lite tid på jobbet för att bekämpa den sorts problematik. De faktorer som socialarbetarna anser öka risken för att social utsatthet stäcker sig över fler generationer, är familjernas brist på insikt eller förståelse för barnets eller familjens problem, brist på vilja att samarbeta, brist på transparens eller ärlighet, undanhållande av information, avsaknad av känslomässig närhet eller otrygg anknytning. Det framkommer även i intervjuerna att missbruksproblem och våld i hemmet anses ha negativa effekter på kommande generationer.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att forska hur Covid-19 har påverkat papperslösa. Forskningen är en empirisk intervjustudie där tre socialarbetare har blivit intervjuade. Papperslösa är en väldigt marginaliserad grupp och har svårt att integrera sig i samhället. I denna kandidatavhandling kommer det fram flera olika faktorer som visar hur pandemin har påverkat papperslösa. Jag har delat upp resultatdelen i fyra olika underrubriker där det kommer fram olika faktorer som tyder på vilket sätt Covid-19 har påverkat papperslösas vardag.

I denna uppsats undersöker jag hur barn påverkas av att bevittna våld i familjen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Bevittnandet av familjevåld är en form av våld som ofta åsidosätts i diskussionen om våldsutsatthet och följderna av att bevittna våld kan vara väldigt allvarliga och långvariga. Jag tar mig an ämnet genom en kvalitativ litteraturöversikt och materialet analyseras genom en induktiv innehållsanalys. Materialet som utgör denna uppsats är sju studier som handlar om barn som har bevittnat våld i hemmet och dessa artiklar analyseras med anknytningsteori som grund. Anknytningsteorin har således en central roll i denna uppsats. Analysen av materialet lyfter fram sex olika teman. Dessa teman är våldsamhet och ilska, omvårdande beteende av den våldsutsatta föräldern, traumatiska reaktioner, psykisk ohälsa, svårigheter med känsloreglering och sociala relationer samt rädsla. I diskussionen granskar jag resultaten av analysen i ljuset av anknytningsteorin. Utgående från anknytningsteorin går det att skapa förståelse för hur framtiden för utsatta barn kan påverkas av att barnet bevittnat våld. Ett barn som har knutit an otryggt till sin omsorgsperson på grund av det utsatts för att bevittna våld kan möta utmaningar i framtiden. Anknytningsteorin erbjuder användbara verktyg för att förstå dessa.

Kvinnor är en utsatt grupp när det kommer till risken att utsättas för våld. Vid 15-års åldern har en av tre kvinnor utsatts för någon form av våld. Den här kandidatuppsatsen undersöker ifall kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för någon form av våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Medan våld mot kvinnor som ämne i allmänhet har börjat lyftas fram alltmer, är våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar fortfarande ett område där det lider brist på forskning och där statistiken varierar. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att skapa en överblick utifrån den kunskap vi har om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar idag, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Denna avhandling tar granskar den dubbla utsattheten, och försöker ta reda på ifall den verkligen är ett faktum. I denna avhandling har jag använt litteraturöversikt som metod för att besvara forskningsfrågan. Genom sökning i olika databaser har material samlats in med hjälp av sökord. Materialet som används i denna avhandling är publicerat mellan åren 2000 och 2019. Efter detta har materialet analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Denna kandidatavhandling indikerar utifrån resultaten att kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Sexuellt, fysiskt och emotionellt våld är de våldsformer det rapporteras mest om. Teorin om intersektionalitet stärks i och med att flera forskningsrapporter visar att en del av det våld som offren upplever kan kopplas till deras funktionsnedsättning. Man kan även konstatera att mer forskning behövs, då det lider brist på information om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur relationen mellan socialarbetaren och klienten inom barnskyddets eftervård kan främja den ungas välmående och stöda processen mot självständighet. Målsättningen med studien är att identifiera faktorer som påverkar utförandet av relationellt socialt arbete inom eftervården. Avhandlingen utforskar också hur socialarbetare upplever de förväntningar unga ställer på dem och ifall dessa kan besvaras i ett professionellt förhållande. Unga som blivit placerade utanför hemmet anses vara en speciellt utsatt grupp i samhället och har större risker för marginalisering. Barnskyddets eftervård har som uppgift att stöda dessa unga då de blivit myndiga och skall börja ett självständigt liv. Utöver ekonomiskt och psykosocialt stöd, behöver klienterna inom eftervården emotionellt stöd. Utgångspunkten för arbetet är en god relation mellan socialarbetaren och klienten, där den unga känner sig förstådd och är delaktig i beslut. En traumatisk bakgrund och avsaknad av eget stödnätverk kan dock ställa stora och ibland orealistiska krav på socialarbetaren. Tidigare forskning visar att unga har ett behov av en informell och vänskaplig relation till socialarbetaren, som sträcker sig utanför socialarbetarens handlingsutrymme. Den kvalitativa forskningens empiriska material samlades in genom semi-strukturella intervjuer med fyra socialarbetare som arbetar eller arbetat inom eftervården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Som forskningens teoretiska referensram användes relationellt socialt arbete, som poängterar ett holistiskt arbetssätt där individens personliga, interpersonella och systemiska faktorer tas i beaktan. Forskningens resultat tyder på att många faktorer påverkar skapandet av en god relation mellan socialarbetaren och klienten inom eftervården. Klientens traumatiska upplevelser försvårar skapandet av tillit. Målgruppen har ett starkt behov en trygg vuxen som erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd i vardagen. Stora klientmängder inom eftervården försvårar socialarbetarens möjligheter att vara tillgänglig och erbjuda ett långvarigt och heltäckande stöd. Socialarbetarna upplevde att arbetets strukturer lägger för stort fokus på administrativt arbete, som försvårar utövandet av relationellt socialt arbete. Eftervårdens och socialarbetarens roll är ofta oklar för den unga, som kan leda till orealistiska förväntningar och frustration hos den unga. Socialarbetarna upplevde också att klienterna ställer krav på socialarbetarens karaktär, dess kunskapsbas och personliga drag. En tydligare definition av eftervårdens roll i den ungas liv är väsentlig inte bara för den unga, men också socialarbetaren. Den nya livssituationen skapar behov av ekonomiskt, praktiskt stöd och emotionellt stöd, som bäst besvaras genom en meningsfull relation mellan socialarbetaren och klienten. Detta kräver mer resurser och ett skifte i arbetets innehåll. Vad en meningsfull relation innebär bör också definieras för att upprätthålla gränsen mellan det professionella och privata.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att undersöka mötet med våldsutsatta kvinnor inom socialt arbete ur ett feministiskt perspektiv, för att se hur våldet beaktas och påverkar besluten som fattas av socialarbetare. Det här görs för att se hur kvinnans ställning beaktas i en situation där hon är utsatt och maktlös. Tidigare forskning har visat att det finns brister inom det sociala arbetet i situationer där våld mot kvinnor förekommer, men att bemötandet i dessa situationer är mycket betydande för kvinnorna. I kandidatavhandlingen används kvalitativ innehållsanalys som analysmetod, och det är en induktiv forskningsöversikt av 9 olika vetenskapliga studier. Den teoretiska utgångspunkten är feministiskt socialt arbete samt naturligt även feminism och empowerment. I analysen av materialet bildades fem olika huvudkategorier som kan avläsas i texterna om det sociala arbetet med våldsutsatta kvinnor. Dessa kategorier är 1. Handlingarna är individuella 2. Syn på våld, normalisering och förminskning 3. Empowerment 4. Interventioner då det finns barn 5. Kritik mot socialarbetare. Den kategori som var starkast var 1. Det visade sig alltså att besluten som socialarbetare tar är mycket individuella samt att det är mycket oklart hur socialarbetarna handlar i bemötandet av våldsutsatta kvinnor.

Denna uppsats är en litteraturöversikt om rehabilitering av missbrukare av rusmedel med hjälp av narrativ terapi. Mitt syfte är att ta reda på hur missbruk kan avvärjas med hjälp av narrativ terapi, hur processen går till samt eventuella brister med denna inriktning. Narrativ terapi har sin teoretiska grogrund i narrativ teori, som i sin tur utforskar hur vi bildar vår verklighet genom ord, uttryck och berättelser som vi berättar om oss själva. En socialkonstruktionistisk referensram används som en bakomliggande metateoretisk utgångspunkt för att man ska kunna förstå artiklarnas innehåll i uppsatsen. Den tillämpade datainsamlingsmetoden är systematisk litteraturöversikt, medan analysmetoden är innehållsanalys. Orsaken bakom mitt val av ämne är att jag vill nå ökad kunskap om hur vi kan bekämpa missbruk och hjälpa missbrukare. Resultaten tyder på att processen är tidskrävande och innebär mycket externalisering och omskrivning. Ifall det är fråga om långvarigt missbruk kan lyckade utfall av rehabilitering till och med kräva ett helt nytt tankesätt om sig själv och i vissa fall en total identitetsförändring.

Det finländska välfärdssamhället står inför allt flera utmaningar, fattigdomen ökar, vi lever längre, segregationen växer, ekonomin sinar, vårdköerna drar ut och unga mår dåligt efter coronapandemin. För att kunna svara på behoven och nöden i vårt samhälle behövs många olika aktörer som kan utföra multiprofessionellt samarbete för att garantera att hjälpen når dem som är i behov av den. Mitt mål med denna avhandling är att belysa samarbete mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med diakoner och fått in två skriftliga svar på intervjufrågorna. Jag har i avhandlingen analyserat mitt material utifrån teorin om multiprofessionellt samarbete. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av mitt material. Av resultaten framgår det att ett sporadiskt samarbete existerar mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Samarbetet är inte organiserat på ett uttalat multiprofessionellt sätt. Ett mera aktivt samarbete och en ökad kännedom mellan diakoner och socialarbetare utlyses av respondenterna.

Skolfrånvaron har ökat under de senaste åren. Mitt syfte med denna studie är att framhäva en fördjupad kunskap om skolfrånvaroproblematik, med hänsyn till covid-19 pandemin och den förlängda läroplikten, samt föra fram en inblick i hur skolkuratorer uppfattar sitt arbete med skolfrånvaroproblematik. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre stycken skolkuratorer från svenskspråkiga gymnasier. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades efteråt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten angående skolfrånvaro tyder på att psykisk ohälsa/ångest är en mycket vanlig orsak till skolfrånvaro. Skolkuratorerna anser att den förlänga läroplikten inte skulle ha orsakat flera skolfrånvaron, men att skolfrånvaron möjligtvis ökat på grund av covid-19 pandemin. Resultaten angående skolkuratorns arbete med skolfrånvaroproblematik tyder på att arbetsuppgifterna blivit tydligare men att skolkuratorerna ändå uppfattar sig ha utmaningar i arbetet. Som utmaningar nämns exempelvis informationsgången mellan skolpersonal, för många klienter samt samarbete med föräldrar.

Syftet med denna kandidatavhandling är att skapa en tydligare uppfattning av socialarbetares roll och uppgifter är i arbetet på sjukhus med somatiska patienter. Detta för att skapa en klarare bild av vad arbetet innebär och hur det definieras, för att som följd kunna utreda vilka aspekter av arbetet som fungerar bra och vilka behöver utvecklas. Jag har valt att närma mig socialarbetet på sjukhus med mångprofessionellt arbete som teoretisk referensram för att se hurdan socialarbetarens roll är i förhållande till de andra yrkesgruppernas. Metoderna jag använder är litteraturöversikt och innehållsanalys. Litteraturen jag analyserar innefattar en bok, en artikel i en bok, två artiklar i vetenskapliga tidskrifter och sex magistersavhandlingar som är publicerade mellan år 2016 – 2021. Innehållsanalysen svarar på två olika frågeställningar: vad socialarbetarens roll är och vad deras arbetsuppgifter är. Utgående från resultaten delas socialarbetarens roll in i fem olika kategorier och uppgifterna i tre kategorier. Rollerna är stödperson, advokat, koordinator, team worker och sakkunnig. Uppgifterna är att stöda, att koordinera och att handleda. Socialarbetarna i de olika studierna analyserade i avhandlingen beskriver liknande uppgifter och roller i arbetet men det finns variation i vilka uppgifter de utför mera och mindre av. Resursbrist och dålig kommunikation lyfts fram som utmaningar i rollfördelning, uppgiftsfördelning och det mångprofessionella samarbetet i studierna. Även andra professionellas okunskap om socialarbetarna framhävs.