Browsing by study line "Valtio-oppi ja hallinto"

The Organization of Anti-racist Activities in Swedish Speaking Schools in Helsinki a bachelor’s thesis in political science that aims to investigate how anti-racist activity is being implemented in Swedish speaking schools of basic education in Helsinki. Many reports show that anti-racism has not been implemented in the Finnish education system and that school staff lacks tools for identifying and dismantling racism in their everyday life. Who takes the responsibility for distributing information about racism and how it can be prevented through anti-racist work in Finnish schools? Did the activities that have been offered to the school have any impact on the school practices and values? The method is a quantitative analysis of 13 responses from a survey that was sent out to the management team in every school. The survey consisted of questions about anti-racist activity that has been organized in the school during the school year 2021. The theoretical perspectives of this study are anti-racist discourse, non-performative anti-racism as well as theory of organization and the hybridization of organizations. Some of the most important results of this study are following; The activity that has been arranged in the schools of this study was not accessible for everybody. There was especially a lack of activity directed to students. The anti-racist events that were taking place were mostly organized in collaboration with external actors such as the City of Helsinki, experts from Helsinki University and non-governmental organizations. There was no impact on the school culture, procedures, and values as a result from the anti-racist activities that had been organized. This study suggests continued research within this field.

År 2018 skolkande den svenska 15-åringen Greta Thunberg skolan på fredagar med skylten “skolstrejk för klimatet”. Thunbergs handling inspirerade miljontals unga att skolka på fredagar. Detta skedde i protest mot hur makthavarna och den politiska eliten prioriterade och skötte de klimatåtgärder som fastställts att följa i klimatavtalet år 2015, för en tryggad framtid. Klimatrörelsen fick namnet Fridays For Future och är idag en klimatrörelse som mobiliserar flest unga runt om i världen. År 2019 ordnade Fridays For Future fyra stora globala demonstrationer, som skedde samtidigt runt om i världen. Dessa fick namnet ‘Global Climate Strikes’. Den enorma mobiliseringen, av speciellt barn och unga som demonstrationerna sammankallade har lett till ett ökat intresse för forskning i dagens demonstranter. Detta ledde till att ett internationellt forskningsprojekt påbörjades. Projektets syfte var att ta reda på vilka och vem det var som demonstrerade under dessa tillfällen. Forskningsprojektet samlade information om demonstranterna runt om i Europa. Min avhandling bygger på det insamlade datat från de finländska demonstranterna som samlades in under den tredje globala klimatstrejken, som ägde rum den 27 september 2019. Den internationella rörelsen Fridays For Future är ett exempel på hur unga idag uttrycker sig och deltar politiskt. Detta är en illustration av hur unga i post-industrialistiska länder frångår det traditionella sätten att delta politiskt, såsom att rösta i val. Forskning visar att de yngre generationerna idag är mer individualiserade och postmaterialistiska i sina värderingar. Som lett till att teorier framställts om att unga idag är mer så kallade kritiska medborgare, som deltar genom okonventionella metoder genom kollektiva konfrontationer, såsom demonstrationer. Frågan som min avhandling bygger på är om de unga som deltog i Fridays For Future demonstrationen i Finland har den politiska profilen som kritiska medborgare har. Vilket därmed anses leda till fortsatt mobilisering genom kollektiva konfrontationer. Frågor som, om de unga finländarna som deltog i demonstrationen har ett lågt politiskt förtroende, eller om den stora mobiliseringen berodde på den andra faktorer, såsom personifiering av klimatfrågan, kommer analyseras i min avhandling.

Artificiell intelligens blir en allt större del av vår vardag och kommer nu också att tas i bruk inom den offentliga förvaltningen i Finland. Användningen av ny teknologi kan ha en stor inverkan på statens verksamhet. För att se till att den förvaltningen också i framtiden lever upp till den goda förvaltningens principer som beskrivs i grundlagen och i den statsvetenskapliga litteraturen, bör man noggrant granska tillämpningarna av AI som används i den offentliga sektorn. I den här avhandlingen analyserar jag den finska statens AI-program, AuroraAI, ur tre olika synvinklar. Jag granskar de förberedande dokumenten som finns till allmänhetens förfogande för att ta reda på hur och om man i programmet tagit upp frågor gällande effektivitet, säkerhet och samarbete, tre viktiga teman vad gäller offentlig förvaltning. Dessa delområden av god förvaltning behandlas alla i någon mån i programmet, men det finns fortfarande oklarheter om hur man planerar att ta itu med vissa problem i praktiken. I framtiden kommer användningen av artificiell intelligens inom förvaltningen att öka och det behövs vidare forskning kring de risker som kan uppkomma.

I denna avhandling undersöks hurdan roll samarbete mellan den offentliga- och icke-offentliga sektorn har i Finlands offentliga internationella klimatfinansiering. Detta undersöks utgående ifrån en teoretisk referensram för styrning och organisering inom området. Genom samarbete kan man samla resurser från alla sektorer, både i form av kapital och kunskap. Det här är viktigt för att man effektivt ska kunna bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, som är ett pressande och lömskt problem. Det finns ingen tid att förlora så det är viktigt att klimatfinansieringen genast utformas på bästa möjliga sätt. Man har alltmer börjat poängtera samarbetsmodeller för att bland annat mobilisera privat kapital men det finns ännu inte mycket bevis på hur bra dessa modeller faktiskt lyckas uppnå klimat- och utvecklingsmål. Därför undersöks också hurdana risker det finns med ökat samarbete samt hur dessa möjligen syns i Finlands internationella klimatfinansiering. I forskning beskriver man att styrningen inom internationell klimatfinansiering har gått från en interstatlig regim mot ett polycentriskt system där formella samarbeten med också icke-offentliga aktörer är framträdande. I Finlands långsiktiga plan för internationell klimatfinansiering framkommer globala, interstatliga aspekter tydligt. Fastän samarbete nämns i olika sammanhang ser det ut som om man kunde göra mycket mer på området. I Finlands plan identifierades flera potentiella utmaningar med ökat samarbete. Fastän det framkommer att samarbetsformer är attraktiva för klimatfinansieringen så finns det inte en lösning som passar alla situationer utan ibland kan det finnas lämpligare former för klimatfinansiering än samarbetsmodeller som har som mål att mobilisera privat kapital. Hur dessa samarbetsformer utformas och styrs blir också viktigt.

Avhandlingen behandlar temat politisk kampanj i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen granskar skillnader mellan det politiska partiet Sannfinländarna och de övriga riksdagspartierna i valkampanjen i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen använder sig av ett teoretiskt ramverk utformat av Baringhorst et al. (2017). Ramverket kategoriserar tre typer av kampanjmetoder: förmodern, modern och postmodern kampanj. Avhandlingen jämför Sannfinländarna och övriga politiska partier baserat på data från en valundersökning sammanställd av Kestilä-Kekkonen & Von Schoultz (2020). Avhandlingens syfte är att på basis av denna data svara på frågan om Sannfinländarna skiljer sig från övriga partier i användningen av förmoderna, moderna och postmoderna kampanjmetoder. Avhandlingen jämför särskilt Sannfinländarnas och övriga partiers användning av sociala medier som kampanjmetod i valkampanjen 2019.

Denna avhandling analyserar arbetsprocessen kring Finlands nya öppenhetsregister. Öppenhetsregistret är av intresse eftersom det är ett konkret och tydligt sätt att reglera och synliggöra lobbning inom politiken. Lobbning i sig är också en mycket viktig del av politisk påverkan eftersom det är ofta via lobbning som företag och andra organisationer påverkar politiken. Materialet i avhandlingen baserar sig på mötesprotokoll och andra dokument som har publicerats om arbetsprocessen. Metoden för analysen är en deduktivt kvalitativ innehållsanalys som fokuserar på de specifika variablerna informationsdelning och inkludering samt deras inverkan på transparensen. Avhandlingens resultat är att informationsdelning har en stark koppling till transparensen och en stor betydelse för hur hög grad av transparens öppenhetsregistret kommer att ha i allmänhet. Inkluderingen har en stor roll i registret i allmänhet men dess koppling direkt till transparensen är betydligt svagare.

Den invandrade befolkningen i Finland har ökat markant under de senaste 10 åren. Deras deltagande i den finländska demokratin har däremot inte ökat i samma takt. Det finns ett konstaterat demokratiunderskott hos den invandrade befolkningen i Finland. Den invandrade befolkningen röstar mindre aktivt och är starkt underrepresenterad bland kandidaterna. Att en allt större samhällsgrupp inte känner sig inkluderad i beslutsfattandet kan ha stora konsekvenser för samhället, bland annat genom utbredd marginalisering. Denna avhandling undersöker vilka bakgrundsfaktorer som har påverkat beslutet att ställa upp hos förstagångskandidater med invandrarbakgrund. Detta utförs genom en statistisk analys med hjälp av data från kommunalvalet 2017. För att identifiera de faktorer som är särskilt viktiga för specifikt förstagångskandidater med invandrarbakgrund jämförs deras svar med svaren från förstagångskandidater utan invandrarbakgrund. Resultaten kan ge redskap för att utveckla stödmekanismer som är särskilt riktade mot personer av invandrarbakgrund, i processen av att ställa upp i val, och sänker tröskeln till deltagande. Förstagångskandidaternas väg till kandidatur är ett ämne som inte har behandlats uttömmande i tidigare forskning. Även forskningen kring kandidater med invandrarbakgrund i Finland har vuxit fram ordentligt först under de senaste åren. Av dessa orsaker är avhandlingens teoretiska referensram skapad av teorier på en mer allmän nivå, med rekryteringsteorin som främsta teoretiska sammanhang. De resurserna som analyseras i avhandlingen är kandidaternas stödnätverk och uppmuntran, motivationer samt organisatoriska bakgrund. Dessa faktorer har härletts från avhandlingens teoretiska referensram, rekryteringsteorin. Analysen visar att det finns skillnader i bakgrundsfaktorerna för kandidatur mellan förstagångskandidater med och utan invandrarbakgrund. De med invandrarbakgrund betonar särskilt betydelsen av personliga nätverk och uppmuntran från närstående. Deras motivation för kandidaturen innefattar också oftare en önskan att få personlig nytta av kandidaturen och det eventuella förtroendeuppdraget än hos jämförelsegruppen. De med invandrarbakgrund upplever att partiorganisationen inte spelade en betydande roll i deras kandidatur, vilket skiljer sig markant från förstagångskandidaterna utan invandrarbakgrund, som värderar partiets betydelse högt. Att förstagångskandidater med invandrarbakgrund känner att de personliga nätverken och kandidatens närstående spelar en betydande roll i beslutet att ställa upp visar vikten av att stödja den politiska kunskapen och förståelsen för det finländska politiska systemet hos invandrade. Både partierna och myndigheterna borde satsa på ökad flerspråkig och lättillgänglig information för att göra beslutsfattandet mera inkluderande.

As whistleblowing becomes an increasingly global phenomenon, states rally to gather a coherent set of whistleblower legislation and to put guardrails in place and protect those involved in the process. Being a whistleblower requires immense courage, and the people who decide to blow the whistle, are often the target of some measure of repercussion, either from their organization or colleagues. A lot of research has been conducted into whistleblowing from different angles, but this is often limited to countries where whistleblowing has been a culturally established phenomenon for longer periods of time. This text explores the situation within Swedish governmental branches by analyzing the results of the study TYST STAT (silent state). The emphasis here will be on the overarching holistic attitude for and towards whistleblowing within the government branches, as well as the perceived acceptance of directing criticism towards organization operations. In the frame of this text, results will be viewed and woven into the theoretical concepts of loyalty and previously established research. The results showed that there are many indeed within governmental organizations that feel like reporting irregularities or directing criticism towards their organization is not acceptable, and from a loyalty perspective the causes showed proof of voluntary and involuntary relations, moving vertical as well as horizontal.