Browsing by discipline "Socialpsykologi"

Gruppsammanhållning har under en lång tid varit föremål för både socialpsykologisk forskning och organisationsforskning. Detta eftersom stark gruppsammanhållning antagits medföra, och även genom forskning sammankopplats med positiva konsekvenser för arbetsteamet och organisationen, som teamet är en del av. De negativa aspekterna har inte belysts på samma sätt, och det blir således relevant att undersöka gruppsammanhållningens mörka sida. Syftet för denna litteraturgranskning är att förklara hur gruppsammanhållning studeras, samt vilka negativa konsekvenser stark gruppsammanhållning kan leda till. Resultatet för denna litteraturgranskning visar att gruppsammanhållning främst har studerats genom följande begrepp: kohesion, identifikation, engagemang och solidaritet. Litteraturgranskningen kommer att redogöra för hur dessa begrepp liknar och skiljer sig ifrån varandra samt hur dessa olika begrepp används inom forskningen för gruppsammanhållning. Resultatet beträffande gruppsammanhållningen negativa konsekvenser kommer att visa att stark gruppsammanhållning kan leda till en rad av olika negativa konsekvenser både beträffande teamets verksamhet samt teammedlemmarnas identitetskonstruktion. Det kommer att belysas hur teamets inre struktur samt organisationens vilja att upprätthålla ett klimat av konformitet och homogenitet, kan agera som bakgrundsorsaker till att dessa negativa konsekvenser förekommer. Avhandlingen avslutas med en diskussion beträffade hur detta kan tänkas påverka individen i organisationen, samt förslag för fortsatt forskning.

Inom socialpsykologin hänvisas ofta till konceptet kultur som en nationell konstruktion samtidigt som en tydlig definition av konceptets innebörd ibland helt utelämnas. Konstruktionen av kultur som koncept har inom vetenskapen förändrats alltsedan intresset för kultur som forskningsområde växte fram i början på 1900-talet. Sedan 1980-talet har en existentiell debatt om kulturens värde och framtid som koncept pågått inom antropologin som följd av bland annat en utbredd samhällelig fokus på kulturella skillnader i motsats till likheter. Även inom socialpsykologin kan en diskussion kring hur konceptet kultur används bidra till en vidare förståelse för hur konceptet konstrueras och används. Mitt huvudsakliga syfte med avhandlingen är att analysera hur kultur som koncept konstrueras och används i akademiska socialpsykologiska artiklar. Jag är speciellt intresserad av hur ett essentialistiskt- respektive ett relativistiskt förhållningssätt begränsar och/eller utvecklar konstruktionen av kultur inom socialpsykologin. Samtidigt som en essentialistisk konstruktion av konceptet kultur har kommit att dominera en nutida samhällelig-/politisk kontext så har konceptet inom en akademisk kontext utvecklats i en motsatt relativistisk riktning till att inbegripa allt fler faktorer och möjliga avgränsningar. Två centrala teman urskiljs i denna litteraturöversikt; ett enhetligt och förenklat förhållningssätt till kultur samt en mer komplex och föränderlig helhetsförståelse av samma koncept. Efter analys av det material som ligger till grund för avhandlingen kan konstateras att konceptet kultur inom socialpsykologin i stor utsträckning konstrueras som nationell och i vissa fall även inom ramen av sociala system som likväl hänvisar till en nationell konstruktion. Med tiden har användningen av konceptet kultur inom socialpsykologin utvecklats, från att konstrueras som relativt enhetlig och likriktad, till att inbegripa fler och mer varierande faktorer som epistemiska motiv, strategier, scheman, supra-individuella kulturfenomen, direkt sociokulturell omgivning samt historia. Dessutom bör en tidsenlig definition av konceptet kultur enligt vissa forskare formuleras med hänsyn till kontext, kulturella system, sociala system, sociala strukturer, institutioner, handlingar, regler, mening, normer och värden. Avhandlingens resultat tyder på en kontinuerlig utveckling av hur konceptet kultur konstrueras och används inom socialpsykologin mot en mer nyanserad och föränderlig helhet. Kultur används även i socialpsykologisk forskning som något specifikt territoriellt bundet och statisk när den ska mätas, tolkas och generaliseras. Eftersom konstruktionen av ett så pass viktigt och återkommande koncept som kultur saknar en objektiv definition och varierar inom socialpsykologin är det viktigt att konstruktionen av konceptet och vad den får för konsekvenser fortsatt diskuteras.

Interaktionsstilen mellan en person i en auktoritetsroll och en underordnad, som till exempel i förhållandet mellan en tränare och en idrottare eller mellan en förälder och ett barn, har en stor betydelse för den underordnades välmående och motivation. Självbestämmandeteorin är en forskningsinriktning som har tillämpats inom bland annat lärande, föräldraskap och tränarskap för att studera motiverande interaktionsstilar, dvs. den autonomistödande och kontrollerande interaktionsstilen, och deras inverkan på välmående. En tränare som använder sig av en autonomistödande interaktionsstil med idrottare kommer mer sannolikt att bidra till idrottarnas motivation och välmående än en tränare som använder en kontrollerande interaktionsstil. För att få en tränare att anamma en autonomistödande interaktionsstil är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna till tränarens interaktionsstil. Syftet med denna avhandling är att 1) med hjälp av den nyaste forskningen redogöra för faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar, 2) jämföra faktorerna med en tidigare litteraturgenomgång i samma forskningsområde, och 3) diskutera resultaten i ett träningssammanhang. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturgenomgång av den nyaste forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar med grund i självbestämmandeteorin. Den nyaste forskningen inom området bestod av studier inom lärande, föräldraskap och träning. För att kategorisera de identifierade faktorerna användes den motiverande modellen mellan tränare och idrottare, som använts tidigare i liknande sammanhang. Resultaten visar att den nyaste forskningen har fokuserat mer på lärande och föräldraskap än på träningssammanhang. Nya faktorer identifierades inom alla kategorier i den motiverande modellen mellan tränare och idrottare: kontextuella faktorer, faktorer som relaterade till uppfattning av andras motivation och beteende och personliga faktorer. Mest nya faktorer uppstod i kategorin personliga faktorer, och inom den kategorin identifierades även mest stöd för redan i tidigare forskning funna faktorer. Från ett träningsperspektiv har under de senaste fem åren identifierats flera nya faktorer, främst i relation till hur man uppfattar andras beteende och motivation och till personliga faktorer. Avhandlingen bidrar med att sammanfatta forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar. Resultaten ger en bra grund för att identifiera framtida forskningsbehov inom området och för att skapa interventionsprogram med syfte att stöda anammandet av en autonomistödande interaktionsstil.

Den psykiska hälsan hos plurisexuella är sämre jämfört med den hos monosexuella (Feinstein et al., 2020; Flanders et al.,2016; Garr-Schultz & Garnder, 2019; Maimon et al., 2019; Nelson, 2019). En av orsakerna är den diskriminering plurisexuella personer möter på grund av sin identitet t.ex. genom ogiltigförklaring (Garr-Schultz & Gardner, 2019; Maimon et al., 2019). De diskrimineras av både HBTQ-gemenskaper och heterosexuella gemenskaper (Borgogna och McDermott, 2019). Forskningen har försummat plurisexualitet fram till våra dagar (Angelides, 2001; MacDowall, 2009; Nelson, 2019). Dessutom har sexualitetsforskning undersökts ur ett västerländskt perspektiv (Chan, 1995) och har i hög grad fokuserat på enbart bisexuellas och ciskönades upplevelser kring sexuell identitet (Feinstein et al., 2019; Galupo et al., 2015; Galupo et al., 2014; Koelker et al., 2019). Mitt syfte med denna avhandling har varit att med hjälp av tidigare forskning 1) belysa den begreppsproblematik som existerar kring plurisexualitet, 2) diskutera de centrala begreppen, samt 3) ur ett kritiskt socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur den sexuella identiteten konstrueras hos plurisexuella personer. Enligt kritisk socialpsykologi är identitet socialt konstruerad och formas av kultur, diskurser och social interaktion (Alldred & Fox, 2015; Burr, 2015; Gough et al., 2013; Muehlenhard, 2001; Taylor, 2015). En litteraturgenomgång har visat att plurisexuellas identitetskonstruktion är multipel till sin karaktär (Taylor, 2015). Flera sexualitetkategorier används strategiskt i olika sociala kontexter, där andra identiteter inkluderas i den sexuella identiteten (Dworkin, 2002; Galupo et al., 2017; Hayfield et al., 2014; Maliepaard, 2017; Rust, 2000). Både samhället och de plurisexuella själva osynliggör den plurisexuella identiteten (Nelson, 2020, 2019). Sammanfattningsvis kan man säga att sexualitet är ett mycket komplext och mångfacetterat fenomen (Chan, 1995; Dworkin, 2002; Gough et al., 2013; Nelson, 2019; Van Anders, 2015). Plurisexuella avviker inte nödvändigtvis beteendemässigt från andra sexualitetsidentiteter (Galupo, 2018), utan skillnaden framkommer i deras upplevelser, hur de blir bemötta och hur de strategiskt är tvungna att navigera i olika sociala kontexter (Dworkin, 2002; Galupo et al., 2017; Hayfield et al., 2014; Maliepaard, 2017; Rust, 2000). Framtida forskning borde beakta sexualitetens mångfald och inte enbart fokusera på den köns- och/eller genusbaserade sexualiteten, samt undersöka hur identitets-, specifikt sexualitetskonstruktioner ser ut i andra än västerländska kulturer.

Incest är ett universellt tabu som innebär sexuella övergrepp inom familjen. Tidigare forskning har främst fokuserat på incestoffrens upplevelser och vård. Få studier har däremot fokuserat på motiven till att incest sker överhuvudtaget. Mitt syfte med avhandlingen är således att på basis av tidigare forskning studera orsaken till att fäder utsätter sina döttrar för incest och forskningsfrågan som besvaras är: vilka är de bakomliggande motiven för förekomsten av fardotterincest? Metoden är litteraturgenomgång och de primära källorna för studien har varit böcker och artiklar om incestförövare. I detta material har fyra huvudsakliga förklaringsnivåer identifierats: samhälle, familj, individ och perspektiv som kombinerar dessa nivåer. Resultaten tyder på att samhällets rådande normer och incestförövarens familje-och livssituation påverkar ifall incest sker. Det slutgiltiga beslutet att sexuellt utnyttja sitt barn är dock förövarens. Individuella orsaker som påverkar det sexuella utnyttjandet är ifall förövaren själv varit utsatt för traumatiska händelser, till exempel våld, i sin egen barndom. Incest kan förebyggas genom att man undervisar barn om sina rättigheter och genom att man skapar en samhällskultur som motsäger incestuöst beteende. Även en trygg barndom är en förebyggande faktor. Ökad förståelse av incestförövarens motiv bidrar till ett bättre förebyggandearbete av incest och snabbare interventioner.

Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för effekterna av informationsdelning om företag samt företagens produkter och brand på internet. Avhandlingen grundar sig på tidigare forskning och den skall besvara frågan om och hur konsumenter påverkas av andras inlägg och värderingar av företag samt företagens produkter och brand. Därtill avser avhandlingen svara på om det finns en skillnad mellan effekten av positiv eller negativ information. Konsumenters användning av internet för att söka information om ett företag och företagets brand eller produkter har ökat. För att hitta information om kvaliteten och upplevelserna av en produkt, söker konsumenterna sig till olika webbsidor och virtuella grupper. Detta för att få den informationen som de behöver för att göra sitt val. Det kan uppkomma vissa konsekvenser av att man använder internet som en informationskälla. Fenomen som negativ bias, massbeteende och riskbeteende kan påverka personer som både delar informationen och använder sig av informationen. Negativ bias är i detta sammanhang det fenomen då konsumenter påverkas mer och har mer tillit till negativ information. Litteraturstudiens resultat visar att olika fenomen såsom negativ bias, massbeteende, riskbeteende och självförtroende kan påverka konsumenters val av företag och produkt. Dessa fenomen kan styra konsumenten att ändra sin attityd och sitt val. Det finns motstridiga argument gällande effekten av positiv eller negativ information. Majoriteten anser att negativ information verkar ha en starkare effekt på konsumenter. Alla begrepp, förutom negativ bias kan ha att göra med en strävan att vara medlem i en grupp, medan negativ bias är ett inlärt fenomen. Genom att skapa en förståelse för hur konsumenter påverkar varandra på internet och vilka sociala fenomen som anses finnas i informationsdelningen, kan värdefull information fås gällande hur beteende på internet kan leda till att falsk information och hur internet skulle kunna bli en säkrare informationskälla i framtiden.

Globalt har antalet invandrare ökat. Invandring har konsekvenser för både invandraren och det mottagande samhället, och konsekvensernas natur definieras långt av hur lyckad integration är. Idag ses integration ofta som en ömsesidig och dubbelriktad process: både invandraren och majoritetsbefolkningen måste anpassa sig till förändringarna som följer av invandring. Socialpsykologisk forskning kring integration är splittrad och fokuserar ofta på den inverkan individuella egenskaper och mellanmänskliga processer har på integrationsprocessen. Syftet med denna litteraturgenomgång är således att öka kunskap kring integrationsprocessen som helhet, så att också strukturella faktorernas inverkan beaktas. Integration behandlas på tre olika analytiska nivåer: individuell, sociokulturell och strukturell nivå. Centrala teorier som används i avhandlingen är olika ackulturationsteorier samt teorier om bl.a. identitet och diskriminering. Huvudsakliga källorna är artiklar från socialpsykologiska journaler och journaler inriktade på etnicitet och migration. Litteraturstudien kommer fram till att det finns viktiga faktorer på alla behandlade nivåer. Strukturella faktorer, som t.ex. majoritetens attityder, officiella policies och diskriminering har dock en central roll, och det är därför viktigt att integration ses som en dubbelriktad process där ansvaret är inte endast invandrarens utan också det mottagande samhället måste anpassa. Det noteras att socialpsykologi som disciplin har mycket att ge till forskning kring integration, och att framtida forskning skulle kunna fokusera mer på strukturella och kontextuella faktorernas inverkan samt utnyttja kvalitativa metoder i större utsträckning för att få en djupare förståelse av denna komplicerade process.

Facebook är ett av de populäraste sociala medierna bland högskolestuderande. Den stora mängden användare har väckt alltfler frågor gällande Facebooks inverkan på den psykiska hälsan. Enligt forskning kan Facebook påverka självkänslan, känslan av gemenskap och upplevelsen av tillfredställelse med det egna livet. Forskningsresultaten antyder att Facebook kan stärka självkänslan och känslan av gemenskap men även orsaka stress, oro, depression och ångest. Syftet med den här avhandlingen är att med en litteraturöversikt beskriva de mekanismer som kan orsaka ångest på grund av Facebook-användning hos unga vuxna. Resultaten tyder på att mekanismer såsom social övervakning och social jämförelse, tillgänglighetsheuristik och attributionsfel, kommunikationsöverbelastning och självkänsla, Facebook-beroende samt användarnas ändamål med Facebook är faktorer som kan orsaka ångest bland unga vuxna som använder Facebook. Orsaken bakom varierande och flertydiga resultat förklaras med skillnader inom de mätmetoder som används för att beskriva de mekanismer som kan leda till ångest på grund av Facebook-användning. Andra orsaker är även användarnas individuella skillnader och olika faktorer som förmedlar och balanserar Facebooks inverkan på ångest.

Sexuell misshandel har varit ett globalt problem genom tiderna. Problemets prevalens och räckvidd har även regelbundet aktualiserats då olika fall av sexuell misshandel nått medierna. Sexuell misshandel har främst utforskats ur misshandlarens synvinkel i form av egenskaper som gör en individ till en misshandlare. Man har också undersökt konsekvenserna av sexuell misshandel en hel del, men främst har man iakttagit konsekvenserna av sexuell misshandel av barn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka konsekvenserna av sexuell misshandel för barn, ungdomar och vuxna. Jag har valt att dessutom inrikta mig på sociala konsekvenser av sexuell misshandel. Avsikten med denna åtskillnad av åldersgrupperna är att kunna synliggöra skillnader i konsekvenserna beroende på åldern då misshandeln inträffar och därav att kunna lyfta fram brister i dagens behandling av offer. Idag behandlas ofta offer i samma ålder på samma sätt trots att deras symtom är olika på grund av att de misshandlats vid olika tidpunkter i sina liv. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på litteratur och artiklar som behandlar området i fråga och som valts ut enligt på förhand bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att de sociala konsekvenserna för det mesta är olika i de olika ålderskategorierna. Konsekvenserna överlappar varandra delvis medan specifika konsekvenser också är karakteristiska för varje ålderskategori skilt för sig. De sociala konsekvenserna visade sig vara många och mängden konsekvenser verkar vanligen vara färre för ett offer i en högre ålder. Avhandlingen sammanfattar resultaten kring de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel samt bekräftar att det finns skillnader i konsekvenserna beroende på offrets ålder då misshandeln inträffar. Därmed bör offrets ålder då misshandeln inträffade beaktas vid uppgörandet av behandlingsplan. Avhandlingen bidrar till existerande litteratur genom att ta upp specifikt de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel och dessutom i tre olika ålderskategorier var för sig. Dessutom bidrar avhandlingen med kunskap kring traumats utveckling och sexuell misshandel som fenomen.

Seriemördare är en förhållandevis marginell grupp av kriminella. Under det senaste halvseklet har majoriteten av forskningen om seriemördare fokuserat på manliga förbrytare, medan de rådande stereotypierna om att kvinnor inte är kapabla till att döda, samt faktumet att kvinnor exkluderats från själva kategorin seriemördare, har varit bidragande orsaker till att man först nyligen uppmärksammat att även kvinnor mördar seriellt. Den begränsade mängden forskning som granskat kvinnliga seriemördare åskådliggör en unik grupp av förbrytare vars former av aggression, tillvägagångssätt och bakomliggande motiv på många plan skiljer sig från de manliga seriemördarnas. Syftet med denna litteraturstudie är således att på basen av tidigare forskning redogöra för olika former av aggressivt beteende och brottstekniker, som identifierats hos kvinnliga seriemördare. Resultaten tyder på att en stor del av studierna har undervärderat kvinnliga seriemördare. En bidragande orsak till detta är att studier har fokuserat på försvarliga och förlåtande mord, där kvinnor dödat sina misshandlande partners som en form av självförsvar. Nyare forskning har bland annat visat att de kvinnliga seriemördarna är äldre, att de hinner utföra flera mord och att de har en längre aktiv period jämfört med de manliga seriemördarna. De har i och med de sociala restriktioner samt på grund av det faktum att de ofta är fysiskt svagare än män, utvecklat alternativa dolda tekniker för att uttrycka sig aggressivt samt för att utföra sina brott. De föredrar att förgifta sina offer, som tenderar att vara nära familjemedlemmar eller försvarslösa individer, och en stor del av de kvinnliga seriemördarna arbetar inom sjukvården eller som barnvakter. De föredrar att döda lokalt, och de bakomliggande motiven handlar om att uppnå bekvämligheter i form av ekonomiska förmåner, eller om att ha en sorts makt över liv och död. Sammanfattningsvis har de kvinnliga seriemördarna visat sig vara en mycket unik grupp av kriminella. För att kunna identifiera och utreda fall i vilka dessa förbrytare är inblandade, krävs fortsatt forskning kring ämnet såväl i Europa som i resten av världen.