Browsing by discipline "Socialt arbete och socialpolitik"

Våld i nära relationer har i alla tider förekommit i Finland och gör det än idag. Det har redan under en längre tid uppmärksammats som ett socialt problem i det finska samhället. Hedersrelaterat våld är en typ av våld i nära relationer med vissa särdrag där våldet utövas i hederns namn för att försvara hela samfundets heder. Denna typ av våld har inte ännu forskats mycket i i Finland men som oavsett ändå förekommer här. Hedersrelaterat våld förekommer i olika folkgrupper och är ett hot för uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Hedersrelaterat våld har inte tidigare ansetts som ett problem som skulle beröra det finska samhället. Efter att Finland år 2015 bundit sig till Istanbul-konventionen vars syfte är att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet stod även Finland inför ett ansvarstagande vad gäller hedersrelaterat våld. Tidigare forskning har visat att professionella och myndigheter som möter hedersrelaterat våld via sitt arbete inte har tillräcklig kunskap om ämnet. Syftet med denna avhandling är att kartlägga kunskapen, utmaningarna och den förebyggande verksamheten som finns till förfogande i det finska samhället då det gäller hedersrelaterat våld. Avhandlingen vill få svar på hur hedersrelaterat våld placerar sig i det finska samhället och hur man stöder offer av hedersrelaterat våld och förebygger problemet och dessutom intresserar sig avhandlingen för vilka färdigheter myndigheter har att identifiera och ta tag i problemet. Metoden som använts för att besvara forskningsfrågorna i denna avhandling har varit litteraturöversikt. Litteraturöversikten har gjorts genom sökning i olika databaser med hjälp av sökord och sedan har materialet analyserats och genomgått en kategorisering som styrts av syftet och forskningsfrågorna. Det analyserade materialet har speglats mot teorier som social konstruktionism och den postkoloniala tanken om ”den Andra”. I avhandlingen presenteras dessutom några stödverksamheter som valts ut från sådana finländska myndigheters eller organisationers nätsidor som antingen finansieras med statliga medel eller som utfört någon typ av forskning eller projekt inom ämnet hedersrelaterat våld. Resultaten visar att det hederstänkande som hedersrelaterat våld präglas av är väldigt obekant och oförståeligt för ett samhälle där jämlikhet och individualism har fått ett fotfäste. Professionella och myndigheter upplever att de inte innehar den kunskap som skulle krävas för ett systematiskt och utförligt bekämpande och förebyggande av hedersrelaterat våld. Det efterlyses mångprofessionellt arbete och enhetliga metoder. Utmaningarna i arbetet ligger främst i svårigheterna att identifiera hedersrelaterat våld och i våldets särdrag, till exempel kollektiviteten som försvårar hjälpprocessen. Den finska lagstiftningen anses heller inte stöda arbetet tillräckligt och diskussionen om kriminalisering av tvångsäktenskap har nyligen varit aktuell. För att hedersrelaterat våld skall uppmärksammas i det finska samhället och i det sociala arbetet bland professionella och myndigheter krävs mera forskning om ämnet och att offren får sin röst hörd.

Syskonrelationer är en av människans längsta och mest betydelsefulla relationer i livet och håller ofta livet ut. När ett barn med funktionsnedsättning föds till en familj, kan det vara svårt för andra syskon i familjen att veta hur de skall reagera och förhålla sig till barnet och hela familjen påverkas på olika sätt. Det blir en ny situation för syskonen och de behöver också föräldrarnas stöd och uppmärksamhet. Det är lika viktigt att uppmärksamma syskonen som barnet med funktionsnedsättning. Det behövs kunskap om syskon till barn med funktionsnedsättning och deras situation. Alla barn har rätten till ett fullt familjeliv. I min avhandling kommer jag att analysera kunskapsstöd som hittas på olika myndigheters och organisationers nätsidor i Finland och Sverige. Jag kommer att analysera vilka perspektiv som framträder i de olika kunskapsstöden med fokus på familjesystemperspektivet samt rättighetsperspektivet. Metoden jag använt för att analysera materialet för avhandlingen är en kvalitativ innehållsanalys. Jag har strävat efter att kritiskt granska de olika kunskapsstöden för att kunna analysera eventuella skillnader och hur de kan förklaras. Kunskapsstöden skall stödja och förstärka både professionella och vara till nytta för syskonen och föräldrarna. Kunskapsstöden kan vara riktade till professionella, anhöriga eller till personer med funktionsnedsättning

Syftet med studien är att granska hur personalen inom första linjens missbrukarvård konstruerar gruppen människor som använder droger. Mitt mål är att genom två intervjuer med Vinkkis hälsorådgivningars personal identifiera olika diskurser och konstruktioner som personalen har om brukarna. Detta avhandlingsmaterial baserar sig på två ca 45 minuter långa semistrukturerade intervjuer med två personer som jobbat inom Vinkkis hälsorådgivningar. I avhandlingen används social konstruktivism som bakgrundsteori. I de intervjuades prat kunde flera diskurser identifieras. Båda de intervjuade såg brukarna i Vinkkis hälsorådgivningar som kunder. De intervjuade var av åsikten att droganvändningens början beror på yttre omständigheter som driver människor till självmedicinering. Diskursen om offer och överlevare kunde identifieras i intervjuerna. Det starka stigmat kring droganvändning togs flera gånger upp av de intervjuade. Båda de intervjuade hade liknande syner på sina kunder. De tyckte att människor har felaktig och allt för negativ syn på droganvändarna.

Dagens socialskyddssystem kan i flera avseenden anses vara otillräckligt för dagens samhälles behov. Jag har velat ta reda på varför det kan anses vara så och varför basinkomsten skulle kunna vara ett alternativ för hur man kunde förnya dagens socialskyddssystem. Syftet med min avhandling är att undersöka attityden till basinkomsten bland Vänsterförbundets och Samlingspartiets representanter och språkrör, d.v.s. Kansan Uutiset respektive Verkkouutiset (Nykypäivä). Jag har särskilt fokuserat på hur man argumenterar för respektive emot en basinkomst i den offentliga debatten. Jag har analyserat de utvalda representanternas bloggtexter samt ovannämnda tidningars artiklar skrivna om basinkomst genom kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har jag använt ofta förekommande argument för och emot en basinkomst. Studien visar att de båda partiernas representanter och språkrör argumenterar ganska olika för och emot en basinkomst. Vänsterförbundet och Samlingspartiet har olika tankar om hur en basinkomst skulle kunna påverka individers beteende och samhället i övrigt. Bland Vänsterförbundets representanter och språkrör Kansan Uutiset argumenterar man ofta för en högre basinkomst bl.a. för att medborgarna då inte skulle vara tvungna att ta emot vilket jobb till vilka villkor som helst eftersom en inkomst ändå skulle vara tryggad. Inom Vänsterförbundet lyfter man också upp att basinkomsten skulle minska på stigmatiseringen kring sociala förmåner. Överlag ser Vänsterförbundets representanter och Kansan Uutiset införandet av en tillräckligt hög basinkomst som en positiv åtgärd både för samhället och medborgarna. Bland Samlingspartiets representanter och språkrör är man oense om huruvida basinkomsten skulle vara en positiv eller negativ sak. Förespråkarna argumenterar för en basinkomst därför att de anser att den skulle sporra folk att arbeta men poängterar ändå att basinkomsten borde ha någon form av deltagande element och inte heller vara för hög för att inte vara passiverande. Motståndarna till basinkomsten inom Samlingspartiet anser ofta att en basinkomst skulle ge helt fel signal eller vara för dyr. Resultaten var inte överraskande eftersom de står i enlighet med de undersökta partiernas linje överlag. Vänsterförbundet fokuserar på hur man skulle kunna förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället. Samlingspartiet lyfter upp hur viktig arbetsmoralen är för medborgarna och att för höga förmåner skulle passivera individen.

Abstrakt Mobbning bland unga är ett problem i de flesta skolor och det kan ge långvariga skador för offret. Forskningar visar att till och med 10 % av alla elever i finska skolor blir mobbade. Därför är det viktigt att ha kunskap om hur unga själva upplever och hanterar mobbning. Avhandlingens syfte är att ge en bild av hur unga diskuterar om mobbning på diskussionsforumet Demi.fi. På Demi.fi har de möjlighet att dela med sig av sina upplevelser och att få stöd från andra likasinnade personer. Genom att begripa ungas diskussioner kan vi få kunskap om hurdan hjälp och hurdant stöd mobbningsoffer behöver. Avhandlingen är utförd som en kvalitativ innehållsanalys av sex stycken utvalda diskussioner om mobbning från Demi.fi. Jag har analyserat och tolkat dessa diskussioner för att se hur unga diskuterar och stöder varandra. En viktig slutsats som kan dras av studien är att flera unga har stor vilja och kompetens att stöda varandra och att stoppa mobbning. Resultaten tyder dessutom på signifikansen av socialt stöd för att överkomma mobbning. Nyckelord: Mobbning, mobbningsoffer, socialt stöd, kamratstöd, webbforum, diskussionsforum

Den här kandidatavhandlingen behandlar familjernas upplevelser om den första tiden som familj efter en internationell adoption. I Finland har majoriteten av forskningen gjorts om de adopterade och deras upplevelser av adoptionen. Färre forskningsprojekt har gjorts om den första tiden som familj och vilket behov av stöd som finns. Både barnen och föräldrarna är benägna att uppleva utmaningar som är relaterade till adoptionen eller föräldraskapet. Mycket forskning har gjorts om utmaningar som upplevs, därför har jag valt att reda ut familjernas erfarenhet av den service som ska hjälpa dem med utmaningarna. Forskningens syfte är att reda ut om tjänsteutbudet för familjer som adopterat barn från utlandet uppfyller de behov som familjerna kan ha. Syftet är också att reda ut vilka problem som kan upplevas inom familjen efter att barnen kommit hem och vilken roll den finländska välfärdsservice som erbjuds och socialarbetare har i familjens liv. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ utgångspunkt och är byggd på intervjuer med tre familjer som har erfarenhet av internationell adoption. Intervjuerna är gjorda med familjernas mammor som diskuterat ämnet ur föräldrarnas perspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades ur ett systemteoretiskt perspektiv med innehållsanalys som analysmetod. Familjernas erfarenhet och användning av servicen visade sig vara väldigt varierande. Variationen kan bero på familjens hemkommun, barnens ursprungsland och på familjens egna tidigare kunskaper. Överlag föredrog familjerna gruppverksamhet framför stöd av professionella. Familjerna upplevde att de professionella var för inriktade på problemlösning istället för förebyggande arbete. Det här var en av de faktorer som hade effekt på familjernas val av vilka tjänster de slutligen använde, eller inte använde.

I och med att klimatförändringar får allt större konsekvenser blir grönt socialt arbete ett allt viktigare forskningsämne. Vi nås varje vecka av nyheter om naturkatastrofer och naturrelaterade faror överallt i världen. Klimatförändring påverkar sociala, psykiska och ekonomiska livsvillkor för hälsa och välfärd. Syftet med denna avhandling är att ge en kort introduktion och utforska begreppet grönt socialt arbete. Avhandlingen svarar frågorna; Vilka teorier förknippas med begreppet grönt socialt arbete? Vilka attribut och egenskaper förknippas med grönt socialt arbete? Genom en litteraturgranskning har frågorna besvarats. Materialet består av 29 vetenskapliga studier som har analyserats och tolkats. Resultatet visar att grönt socialt arbete har en viktig roll att kritiskt granska strukturer, lyfta fram miljörättvisa och mänskliga rättigheter, inta ett globalt perspektiv och att arbeta för en ekosocial förändring av samhället. Resultatdelen avslutas med att reflektera kring vilken betydelse grönt socialt arbete kan ha i Finland och här betonas vikten av att ämnet är en del av socialarbetarutbildningen. Grönt socialt arbete tar i beaktande klimatförändringar, ekologiska kriser, hållbar utveckling och människorättsfrågor. Tankesättet inkluderar den fysiska miljön i det traditionella socialarbetets rutiner och förespråkar en omedelbar handling av socialarbetare.

Avhandlingen granskar delar av problematiken som uppstår då serviceboende för funktionshindrade som tjänst faller under offentlig upphandling. Genom att granska empiriska källor som konventioner och lagar samt deras förarbeten ges en viss bakgrund till varför offentlig upphandling fungerar som den gör för serviceboende. En viktig fråga är om individen verkligen har en realistisk möjlighet att påverka sitt val av boende och huruvida individer hörs eller har en en chans till medbeslutanderätt? Kommunerna, det vill säga serviceproducenterna, tenderar att tolka principen om ”bästa intresse” som bästa intresse ekonomiskt för kommunen framför individen. Finland ratificerade nyligen Förenta nationernas konvention för människor med funktionshinder och denna konvention används flitigt i den offentliga debatten om just serviceboende, speciellt i och med ett framgångsrikt medborgarinitiativ. Själva FN-konventionen kan inte slopa offentlig upphandling av serviceboende som sådan men kunde man använda vissa argument från folkrätten för att göra processen mera inkluderande för brukarna av tjänsterna? Likaså debatteras huruvida det socialpolitiskt spelar någon roll om rättigheter ses som individuella eller som grupprättigheter just i frågan om serviceboende.

Mitt syfte med avhandlingen är att utforska möjligheterna samt utmaningarna med användningen av konstbaserade metoder i socialt arbete. Jag vill också få reda på om konstbaserade metoder passar alla. Ämnet är relevant eftersom det inte finns mycket forskning om konstbaserade metoder i Finland. Studien omfattar kvalitativa individuella semistrukturella forskningsintervjuer med tre professionella, som använder konstbaserade metoder i socialt arbete. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys, med hjälp av empowerment samt sociokulturell inspiration som teoretisk bakgrund. Studien visar att konstbaserade metoder passar olika klientgrupper oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund, och att metoderna kan vara stärkande för både klienter och de som använder metoderna i sitt yrke. Olika utmaningar, som kom fram vid användningen av konstbaserade metoder, är olika fysiska och psykiska begränsningar, attityder, resurser och otillräckligt med forskning i ämnet i Finland.

Syftet med denna avhandling var att bilda en uppfattning om vilka utmaningar kontra möjligheter finska fängelsernas rehabiliteringstjänster för kvinnor innefattar, med fokus på fångarnas egna erfarenheter och upplevelser av rehabiliteringstjänsterna. Antalet kvinnliga fångar har fördubblats i Finland under de senaste 30 åren, men det finns relativt lite forskning om fångar och deras rehabilitering under fängelsevistelsen ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visade att de kvinnliga fångarna i Finland har vissa genusspecifika rehabiliteringsbehov och att det finns brist på rehabiliteringstjänster som riktar sig till kvinnor i fängelser. Följaktligen ställdes forskningsfrågorna: Vilka utmaningar finns det gällande rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Vilka möjligheter finns det för rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Vilka genusspecifika behov a) kan identifieras b) bör beaktas vid rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Avhandlingens teoretiska referensram baserade sig på feministisk teori, specifikt Simone de Beauvoirs (2003) teori om kvinnan som ”den Andra” samt teorin om empowerment. de Beauvoirs teori utgår från att kvinnan har tvingats in i rollen som ”den Andra”, ett objekt som alltid definieras i relation till mannen (de Beauvoir 2003). Den epistemologiska utgångspunkten för avhandlingen var socialkonstruktionistisk. Avhandlingens material bestod av en semi-strukturerad intervju med en kvinnlig fånge som placerats i frihet på prov. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra tematiska kategorier: utsatthet och att vara ”den Andra ”, möjligheter, genusspecifika tjänster, och skam och identitet. Avhandlingens tillvägagångssätt är abduktivt och de Beauvoirs teori om kvinnan som ”den Andra” tillfogades efter innehållsanalysen. I resultaten redogjordes för respondentens erfarenheter av hur kvinnliga fångar och deras rehabiliteringsbehov blir ”de Andra” i förhållande till manliga fångar. Respondenten identifierade också att ett behov av genusspecifika rehabiliteringstjänster samt kvinnoseparatistisk rehabilitering existerar. De kvinnliga fångarnas erfarenheter både som utövare av och offer för våld avvek från de manliga fångarnas, vilket innebär att kvinnliga fångar har andra rehabiliteringsbehov kring våld. Respondenten beskrev även hur den egna kvinnligheten bemöttes negativt i den mansdominerade fängelsevärlden samt vikten av att rehabiliteringstjänsterna betonade självkänsla och identitet.