Browsing by Title

Facebook är ett social nätverk som har sedan dess lansering år 2004 blivit mycket populärt. Facebooks popularitet har väckt intresse hos forskare som sedan undersökt samband mellan användningen av Facebook och t.ex. personlighetsdrag, psykiskt välmående, anknytningsmönster o.s.v. Flera forskare har påpekat möjliga problem som kan uppkomma då internet används och att flera av dessa problem är kopplade till de sociala delarna internet erbjuder, t.ex. sociala nätverk. Människan har ett behov av att kommunicera och vara i närheten av andra människor. Det har även undersökts i fall behovet av kommunikation och närhet är en medfödd egenskap hos människan. Avhandlingen granskar olika forskningsprojekt som gjorts om Facebookanvändning och dess möjliga påverkan på människans välmående. Resultaten tyder på att Facebook anses vara ett effektivt och informationsrikt kommunikationsverktyg, men samtidigt kan användningen av Facebook orsaka psykiska störningar, internetberoende och en mängd andra problem för människans välmående. Dessa problem verkar beröra mest tonåringar men enbart få utvecklar problematisk användning av sociala nätverk.

Inom en organisation är det de anställda som i grunden bär den största rollen, och chefer strävar efter att identifiera de faktorer som motiverar de anställda att prestera på högsta möjliga nivå. Inom alla branscher där det arbetar människor är det relevant att fråga sig vilka faktorer som motiverar dem. Det finns flera olika faktorer som spelar in i ett företags framgång, så som personalrekrytering och ledning, men de anställdas motivation spelar ändå en betydande roll. Syftet med denna avhandling är att granska och identifiera motivationsfaktorer hos anställda på dagens arbetsplats. På grund av digitaliseringen ser den moderna arbetsbilden annorlunda ut idag i jämförelse med förut och därför är det värdefullt för organisationer och företag att granska kvaliteten på arbetsplatsen gällande trivselfaktorer och de anställdas motivation. Studien är genomförd som en litteraturöversikt av tidigare litteratur och studier. Som material användes åtta studier gjorda från olika håll i världen, i Finland, Indonesien, Pakistan, Turkiet och Italien. Jag har analyserat studierna i ljuset av min forskningsfråga “Vilka faktorer motiverar anställda på en arbetsplats?”, vilken jag strävar efter att svara på genom att analysera relevant litteratur utgående från ett systematiskt tillvägagångssätt. Det analyserade materialet är avgränsat till studier som undersöker motivationsfaktorer hos anställda på en arbetsplats mellan åren 2019 och 2022. Materialet har samlats in genom olika databaser, bland annat Helka, Helda, Google Scholar och Tandfonline. Ur resultaten framgår att de faktorer som är viktiga för anställdas motivation på dagens arbetsplats och i dagens arbetsliv ser något annorlunda ut idag än tidigare. Sammanfattningsvis går det att konstatera, efter en analys av både äldre och nyare teorier och studier, att det finns en hel rad olika faktorer som är viktiga vid motiverandet av anställda. De viktigaste faktorerna som motiverar anställda på en arbetsplats och för ett hållbart arbetsliv på lång sikt som har diskuterats i denna avhandling är inre motivation, arbetsmiljö, möjlighet till utveckling och karriärmöjligheter, samhörighet, respekt och jämställdhet samt balans mellan arbetslivet och privatlivet. En hälsosam och säker arbetsmiljö är grundläggande för både motivation och ett hållbart arbetsliv. Resultaten ger en djupare inblick i temat motivation på arbetsplatsen och avtäcker ytterligare perspektiv på anställdas motivation på arbetsplatser idag.

The purpose of this study is to figure out what knowledge about children’s voices, regarding singing, would be relevant and important for early childhood educators to be aware of. The aim is also to find out how early childhood educators could implement this knowledge in their teaching practices. This study is a qualitative literature study. The research process is guided by a hermeneutic cognitive approach and the method of analysis is a descriptive content analysis. The material consists of four research-based books from Sweden and Finland. The conclusion of this study is that early childhood educators would benefit from having knowledge both about children’s voice development and singing development, so that they can adapt to the pre-conditions of a child’s voice accordingly. Early childhood educators are recommended to both choose suitable songs and adapt the key of the songs to the children’s voices, to be able to contribute to the development of the children’s singing ability.

Att växa upp i riskfyllda familjeförhållanden är ett hot mot barnets utveckling och välmående. Syftet med avhandlingen har varit att på basis av tidigare forskning utreda några av de vanligaste direkta familjerelaterade riskfaktorerna för barnets utveckling och belysa skyddsfaktorer som kan främja barnets resiliensutveckling i dessa riskfyllda familjeförhållanden samt öka förståelsen för olika åtgärder som kan förstärka resiliensutveckling hos de riskutsatta barnen. Problemområdet har studerats med hjälp av följande forskningsfrågor: Hurdana familjerelaterade riskfaktorer finns det för barnets utveckling? Vilket slags skyddsfaktorer har en positiv inverkan på barnets resiliensutveckling i riskfyllda familjeförhållanden? På vilket sätt kan barnets resiliensutveckling förstärkas? Den teoretiska referensramen som har använts i denna litteraturgenomgång är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Bowlbys anknytningsteori, som erbjuder perspektiv på barnets utveckling i samspel med sin omgivning och således också på barnets resiliensutveckling i riskfyllda familjeförhållanden. Resiliens är ett omfattande och svårdefinierat begrepp som handlar om barnets motståndskraft mot att utveckla psykiska problem trots svåra livssituationer och har sitt ursprung i komplexa samspelet mellan individuella egenskaper i förhållande till omgivningen. Resultaten har visat att de familjerelaterade riskfaktorerna som har fokuserats på i denna avhandling, dvs. familjedisharmoni, förälders alkoholmissbruk, förälders psykiska sjukdom samt barnmisshandel och omsorgsbrist, uppträder vanligen samtidigt och samspelar med varandra. Multipla familjerelaterade riskfaktorer kan ses som ett seriöst hot mot barnets sunda psykosociala utveckling och ju flera familjerelaterade riskfaktorer det finns i ett barns liv desto större är risken för att barnet drabbas av olika psykosociala problem. Vid sidan av reducering av de redan existerande riskfaktorer bör det också fokuseras på resiliensfrämjande skyddande faktorer. Skyddsfaktorer på individuella, familje- och omgivningsnivån kan hindra riskfaktorernas inverkan och hjälpa barnet att klara av de motgångar de har utsatts för. Barnets resiliens kan således förstärkas genom olika åtgärder på flera olika nivåer. I det förebyggande arbetet med de utsatta barnen och deras familjer är det viktigt att koncentrera sig på det positiva som finns och planera stödåtgärder enligt de enskilda barnens och familjernas behov. Övergången av familjerelaterade riskfaktorer från en generation till en annan kan förebyggas med hjälp av tidiga interventioner och ett aktivt arbete med de riskutsatta barnfamiljerna.

Den svenspråkiga journalistiken i Finland är liten, den opinionsbildande journalistiken är ännu mindre. När den avgränsas uttryckligen till den opinionsbildande journalistik som publiceras på de svenskspråkiga tidningarnas ledarsidor samt de journalister som arbetar som ledarskribenter är den ännu mindre. Det finns tolv ledarskribenter verksamma på svenska. Att vara professionell opinionsbildare och ledarskribent på svenska i Finland innefattar dessutom det att man arbetar i en minoritetskontext med allt vad det innebär gällande specifika sakfrågor men också i fråga om hur man förhåller sig till majoriteten. Den opinionsbildande journalistiken är i förändring världen över. I och med att webbforum och sociala medier breder ut sig är opinionsjournalistiken i förändring. I dag kan alla inte bara ha en egen åsikt, utan också med lätthet publicera den. Hur inverkar det här massiva flödet av åsikter på de professionella opinionsjournalisterna, det vill säga ledarskribenterna? Syftet med den här kandidatavhandlingen är att utreda ledarskribenternas attityder om sitt arbete och om hur livskraftig de anser att den opinionsbildande journalistiken på svenska i Finland är just nu. Det här är relevant att undersöka, eftersom den opinionsbildande journalistiken och debattklimatet över hela världen förändrats märkbart under 2000-talet. Traditionellt har den opinionsbildande journalistiken gått hand i hand med printmedia och papperstidningen. Digitaliseringen påverkar givetvis det här och inte minst verksamhetsförutsättningarna för den opinionsbildande journalistiken. Forskningsmetoden som används är kvalitativ forskningsintervju. Valet av metod motiveras med att informanternas subjektiva uppfattning om ämnet ligger i fokus i och med forskningsfrågan ”Vilka är ledarskribenternas attityder till den svenskspråkiga opinionsbildande journalistikens livskraftighet 2016?” Enligt den norske forskaren Steinar Kvale är den kvalitativa forskningsintervjun lämplig bland annat när avsikten med studien är att beskriva informanternas upplevelser och självuppfattning eller klargöra och utveckla informanternas perspektiv på något, vilket är fallet i den här studien. Enligt den brittiska forskaren Judith Bell ligger den kvalitativa forskningsintervjuns styrka i dess flexibilitet. Jag bildade mig en helhetsuppfattning om materialet med hjälp av meningskoncentrering. En slutats man kan dra av informanternas svar är att de flesta tidningar har, om inte en direkt linje, så i varje fall definierade värderingar, någonting som inte var självklart tidigare. En annan slutsats man kan dra är att arbeta som opinionsbildare med den finlandssvenska minoriteten som publik finns särskilt känsliga frågor och de allra känsligaste är de som gäller minoritetens existens, till exempel den obligatoriska skolsvenskan. En ytterligare slutsats man kan dra är att debattklimatet förändrats under de senaste femton åren. Enligt informanterna har människors åsikter polariserats och blivit mer extrema. Och i den mån moderata åsikter existerar i den offentliga debatten får de inget utrymme, de försvinner bland de mer extrema ståndpunkterna. Forumen för debatt och sätten att debattera har också förändrats under de senaste femton åren vilket påskyndat denna polarisering. I undersökningen framkom att samtliga informanter har en stor medvetenhet om den pressade ekonomin i branschen. De anser att de främsta orsakerna till det här är digitaliseringen och printmedias tillbakagång. De största återverkningarna som det här fått på ledarskribenternas arbete är att det inte längre finns tillräckligt mycket tid att läsa på som tidigare och på en av ledarredaktionerna ska också samma mängd jobb göras av färre människor. Vilken är den svenskspråkiga opinionsbildande journalistikens livskraftighet i Finland 2016? Svaret på forskningsfrågan är tudelat. Å ena sidan är den livskraftig eftersom ledarskribenterna är kunniga, kompetenta och i huvudsak pålästa. Å andra sidan är det förstås en resursfråga. Ledarredaktioner sammanslås och producerar nu för tiden ofta ledare och övriga opinionstexter för flera tidningar. Trots att det här tenderar att öka professionalismen, när flera ledarskribenter samverkar i en och samma produktionsmiljö, leder det otvivelaktigt till att de oberoende debattrösterna blir färre. De professionella debattrösterna på svenska i Finland är redan få sedan tidigare. Allt färre debattröster hämmar den professionella opinionsbildningen och i förlängningen samhällsdebatten på svenska i landet.

Tutkimuksen tavoitteena oli tutustua kansanpuku feresiä koskevaan kirjalliseen aineistoon sekä sen omakohtaiseen valmistusprosessiin. Tutkija sai lahjana tarvikepaketin ja ohjeet kansanpuvun valmistusprosessiin. Teoreettisessa taustatutkimuksessa syvennytään pukeutumiseen sekä kansanpuvun ja feresin historiaan, joiden avulla valmistusprosessi lähti käyntiin. Prosessia varten tutkittiin useita erilaisia kansanpukumalleja, joita Suomessa on valmistettu, sillä aiempaa tutkimusta kansanpuku feresin valmistuksesta ei ole. Tutkija on erinomainen ompelutaidoiltaan, mutta ei ole aiemmin valmistanut kansanpukua. Tutkimustehtäväksi määräytyi selvittää, kuinka kansanpuku feresin valmistus onnistuu noviisilta, joka ei ennen ole kansanpukua valmistanut. Tutkimuksessa kuvataan tutkijan omakohtainen valmistusprosessi kansanpuvun valmistuksesta, jonka ympärille tutkimus kietoutui. Tämä kvalitatiivinen tutkimus toteutettiin autoetnografisena tutkimuksena. Aineisto koostui tutkijan omista muistiinpanoista, valmistusprosessin aikana kerätystä kuva- ja videomateriaalista sekä kahdesta haastattelusta. Lähdin analysoimaan aineistoa paneutumalla ensin huolellisesti teoreettiseen taustaan ja kansanpuvun historiaan, jonka avulla jäsentyi selkeä kuva valmistusprosessista. Valmistusprosessin jälkeen muistiinpanot ja kuvamateriaali yhdistettiin yhteiseksi dokumentiksi, jotta niistä oli selvitettävissä tutkimuksen merkityksen kannalta tärkein asiasisältö reflektoivaan tutkimusprosessiin. Tutkimuksen tulos koostui yksilöllisestä valmistusprosessin kuvauksesta, jossa tutkijan prosessi ja teoria etenevät lomittain. Valmistusprosessissa ilmeni haasteita, mutta haastattelun ja lisäavun turvin prosessi saatiin päätökseen ja kansanpuku saatettua valmiiksi. Tutkimustulos yksilöllisenä valmistusprosessina osoitti, että feresin valmistus vaati paljon käsityöllistä taitoa ja täysin noviisin ompelijan olisi vaikea pukua valmistaa, vaikka hänellä olisi kuvalliset ohjeet tarjolla. Puvun valmistus onnistui tutkijalta kuitenkin hyvin, aiemman laajan ompelutaustan vuoksi.