Browsing by Title
Now showing items 1006-1025 of 6763
-
(2022)Den här avhandlingen försöker ge svar på frågan om en legalisering av eutanasi möjlig i Finland. Riksdagen har avvisat ett medborgarinitiativ om eutanasi år 2018, men det betyder nödvändigtvis inte att en legalisering är omöjlig i framtiden. I avhandlingen analyseras expertutlåtanden som gavs i riksdagens social -och hälsovårdsutskott efter en omröstning av medborgarinitiativet samt en rapport av en expertgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet, som framställdes efter behandlingen i riksdagen. Tolkning av hur de grundläggande rättigheter bör prioriteras i förhållande med varandra sker i avhandlingens sista kapitel. Analysen av materialet lyfte inte fram direkta juridiska hinder för en legalisering av eutanasi. I kärnan av debatten kring eutanasi finns två grundrättigheter och deras förhållande till varandra: rätt till liv och självbestämmanderätten. En legalisering av eutanasi skulle förstärka självbestämmanderätten, men kan anses som en kränkning mot rätten till liv. Eftersom rättssubjekten är själva villiga att överge rätten till liv, är en tolkning att självbestämmanderätten bör prioriteras över rätten till liv möjligt. Under den nuvarande lagstiftningen riskerar en läkare som utför eutanasi antingen straffrättsligt ansvar eller påföljder av hälsovårdens tillsynsmyndigheter. Därför skulle en legalisering av eutanasi kräva en ändring i strafflagen som frigör läkaren från straffansvar. Att utfärda en lag som möjliggör eutanasi i Finland är möjlig. För legalisering krävs dock politisk vilja, som inte fanns i riksdagen vid omröstningstidpunkten.
-
(2020)Diskussionen om ytterligare en sänkning av rösträttsåldern från 18 år till 16 år beskriver klart en skillnad mellan de som är för respektive emot en sänkning av rösträttsåldern. Mitt syfte med denna avhandling är tudelat. Först diskuterar jag vilka argument som är för och vilka som är emot en sänkning av rösträttsåldern till 16 år och för det andra analyserar jag hur en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i Finlands riksdagsval val skulle ha för konsekvenser för partiernas understöd och ställning, samt påverka valens resultat. Tidigare forskning om sänkning av rösträttsåldern visar att forskning som är emot en sänkning argumenterar för att ungdomar under 18 år inte är tillräckligt politiskt mogna att rösta. Jag har använt en kvantitativ empirisk undersökningsmetod i avhandlingen. Analysen genomfördes med hjälp av statistik och material från statistikcentralen och undersökningen av Finlands nationella riksdagsval 2019 och resultatet i Finlands riksdagsval 2019. Detta resulterade i ett hypotetiskt valresultat av Finlands riksdagsval 2019 med 16–17-åringars röster medräknade. Resultaten visade att introducerandet av en ny ung väljargrupp i politiken påverkar partiernas understöd och ställning. Ungdomar har olika partipreferenser jämfört med äldre väljargrupper. Det kunde ge politiken en bredare åsiktsrepresentativitet och en mångfald av flera nya synpunkter. Vidare forskning och utvärdering av 16–17-åringars rösträtt kunde utföras genom pilotförsök i val, tyngre betoning på skuggval och djupare forskning i ungas politiska mognad och ungas intresse för politik.
-
(2016)Introduction. The objective with this study was to gather information about how preschool aged children act prosocially. Prosocial acting and prosocial behavior are described as the same concept in this study. Prosocial behavior is positive social behavior which purpose is to promote someone other’s wellbeing. Such as behaviors are for example helping, sharing, comforting and cooperating. In the theory part I clarified prosocial behavior through the previous theories and research information and also with the related concepts as social learning, altruism, moral reasoning, empathy and sympathy. Previous researches had been focusing mostly to that part of prosocial behavior, which expounds why or how human species act prosocially, and for that reason there exists plenty of theories and research information of this perspective through decades. Because of this lack of information, in this study I want to search answer to the question how conventionally identified prosocial actings appear with preschool aged children Methodology. The material of survey was collected by systematic literature review. There were two databases where I found 218 researches, and in total four of the researches I picked for the complete survey material. The original researches and studies were international which specified the age limit of preschooler’s between 3 to 6. In the selected researches and studies prosocial behavior was described closely and they had effectual influence on the study designs and to the gained results. None of the selected researches or studies did only enter into gain information how preschool aged children act prosocially. The collected qualitative survey material was analyzed with the inductive content analysis. Results and conclusions. The results clearly show that preschool aged children act prosocially in multitudinious ways. I divided the prosocial acts, which emerged from the survey results, to the six categories. These were comforting, helping, friendliness, sharing, defending and cooperating. The prosocial behavior was tangible, physical, verbal and affective. Voluntarily helping, inviting other children to the play and taking along her/him to the play was the most popular ways to act prosocially. The conclusions of this study is that preschool aged children ways to act prosocially are highly diverse and those acts promote social interaction positively. Nevertheless this study’s results and conclusions prosocial behavior doesn’t seem to be very trendy among educators when today’s society visibly recommends individualism and efficacy as a virtue.
-
Extinction Rebellion : Strategier för en hållbar framtid i det nyliberala post-politiska samhället (2021)Klimat- och hållbarhetskrisen är den största utmaningen mänskligheten i framtiden måste åtgärda. Första inblicken om klimatkrisen gavs redan på 70-talet, men den politiska sfären har om och om igen visat sin kraftlöshet i att skapa tillräckliga strukturella förändringar som är nödvändiga för att åtgärda situationen. Orsaken till denna oförmåga förklaras genom en post-politisk teoretisering, som beskriver den nuvarande diskussionen av klimatkrisen som avpolitiserad, där den till synes naturvetenskapliga diskursen dominerar. Den post-politiska kritiken riktar sig mot den nuvarande nyliberala hegemonin, som bara förstärker det socio-politisk-ekonomiska status quo. Ett annat användbart synsätt förklarar vanliga människors känslor, likgiltighet och förnekelse av klimat- och hållbarhetskrisen i vad Kari Marie Norgaard (2011) kallar förnekelsen sociala organisering. Den nuvarande representativa demokratiformen och den politiska kulturen har redan länge drabbats av en oförmåga att skapa större strukturella förändringar. För att skapa storskalig förändring riktas blicken till det civila samhället. Civila rörelser har historiskt sett varit drivkrafter för många samhälleliga förändringar som medfört rättigheter som idag betraktas som självklara, och miljörörelsernas krav är sammanfallande med många tidigare rörelser. Finland påverkas för tillfället av många snabbt växande miljörörelser med olika strategier; Fridays for Future, Climate Move och Extinction Rebellion. Ingen enskild rörelse kan troligen erbjuda svar till alla problem, och därför är en mångsidighet i miljörörelsen önskvärt. I den här avhandlingen har jag ändå valt att fokusera på Extinction Rebellion, från både en global och finländsk kontext. Samhällelig förändring handlar om fortlöpande förhandlingar och hänsynstagande av nya perspektiv. Extinction Rebellion och Elokapina har mobiliserat en hel del nya aktivister genom aktioner som använder fredlig civil olydnad. Delvis beror den storskaliga mobiliseringen på att klimat- och hållbarhetskrisen ständigt blir allt svårare att ignorera, men delvis är orsaken också den flitiga planeringen och de visuellt och strategiskt finslipade aktionsplanerna på Extinction Rebellions sida. Att bryta ner tanken om ”riktiga aktivister” och motarbetning av skam och skuld gör aktivism mer lättillgänglig för nya aktivister. Kollektiva handlingar bryter också ner den samhälleliga förnekelsens sociala organisering, och bjuder på hopp och kamratstöd av andra likasinnade.
-
(2020)Målet med denna avhandling är att ta reda på varför sverigesvenskar söker sig till varandra via Facebook-gruppen Svenskar i Helsingfors och vad gruppen har för funktion för dess medlemmar både online och offline. Jag presenterar bakgrund som utgår ifrån tidigare forskning om sverigesvenska erfarenheter i Helsingfors samt om migrationsforskning med fokus på sverigesvenskar som flyttat till Helsingfors. Jag har intervjuat tre sverigesvenskar som deltar i Facebook-gruppen Svenskar i Helsingfors både online och offline genom att gå på så kallade Svenskträffar som anordnas genom Facebook-gruppen. Jag har talat med intervjupersonerna om deras relation till gruppen på Facebook och dess fysiska träffar. Jag kommer fram till att de intervjuade personerna alla känner ett behov av att umgås i ett sverigesvenskt sammanhang och att gruppen förbättrat deras sociala liv i Helsingfors. Totalt utfördes tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag utgick från 18 frågor även om följdfrågor också ställdes för att få en helhetsbild av intervjupersonernas bakgrund och deras anledningar till att söka sig till Facebook-gruppen Svenskar i Helsingfors. Jag drar slutsatsen att trots sverigesvenskar kommer i kontakt med det svenska språket genom finlandssvenskar och deras medier ändå finns ett behov för intervjupersonerna att tala med sverigesvenskar. Jag påpekar samtidigt att det inte går att dra stora slutsatser utifrån endast tre intervjuer.
-
(2020)Facebook är ett social nätverk som har sedan dess lansering år 2004 blivit mycket populärt. Facebooks popularitet har väckt intresse hos forskare som sedan undersökt samband mellan användningen av Facebook och t.ex. personlighetsdrag, psykiskt välmående, anknytningsmönster o.s.v. Flera forskare har påpekat möjliga problem som kan uppkomma då internet används och att flera av dessa problem är kopplade till de sociala delarna internet erbjuder, t.ex. sociala nätverk. Människan har ett behov av att kommunicera och vara i närheten av andra människor. Det har även undersökts i fall behovet av kommunikation och närhet är en medfödd egenskap hos människan. Avhandlingen granskar olika forskningsprojekt som gjorts om Facebookanvändning och dess möjliga påverkan på människans välmående. Resultaten tyder på att Facebook anses vara ett effektivt och informationsrikt kommunikationsverktyg, men samtidigt kan användningen av Facebook orsaka psykiska störningar, internetberoende och en mängd andra problem för människans välmående. Dessa problem verkar beröra mest tonåringar men enbart få utvecklar problematisk användning av sociala nätverk.
-
(2018)Objectives. Psychotherapy research has traditionally concentrated on the positive outcome of therapy whereas negative outcome has not been an object of interest. A comparison to psychopharmacological treatment, for which reporting of side-effects is mandatory, reveals a difference. The area of psychotherapy outcome has lacked consensus on theoretical, methodological and practical issues. This bachelor thesis is a literature review on the subject. The review is limited to cover research projects dealing with adult individual psychotherapy for mood and anxiety disorders concentrating on cognitive and psychodynamic therapy orientations. Method. The Bachelor thesis consisted of a literature review covering international scientific papers on negative outcome of psychotherapy concentrating on following research questions: operationalisation of psychotherapy outcome, measures for monitoring outcome, categorisation of psychotherapy outcome and methods for distinction between the categories. Additionally the work covered a review on quantitative results. Results and conclusions. No consensus on measuring psychotherapy outcome and the categorisation of outcome was evident. A typical approach was using the categories “recovered”, “improved”, “non-response” and “deteriorated”. Two alternative means of operationalising the psychotherapy outcome could be found. Measures for estimating symptomatic level, interpsychological functioning and social functioning were combined with the reliable change index (RCI) to assess observed changes. Another alternative formed measures to assess directly adverse effects of psychotherapy. Quantitative estimates of negative outcome were consistent: prevalence of deteriorated patients varied between 1 – 7% and share of non-responders was 39-67%
-
(2023)Inom en organisation är det de anställda som i grunden bär den största rollen, och chefer strävar efter att identifiera de faktorer som motiverar de anställda att prestera på högsta möjliga nivå. Inom alla branscher där det arbetar människor är det relevant att fråga sig vilka faktorer som motiverar dem. Det finns flera olika faktorer som spelar in i ett företags framgång, så som personalrekrytering och ledning, men de anställdas motivation spelar ändå en betydande roll. Syftet med denna avhandling är att granska och identifiera motivationsfaktorer hos anställda på dagens arbetsplats. På grund av digitaliseringen ser den moderna arbetsbilden annorlunda ut idag i jämförelse med förut och därför är det värdefullt för organisationer och företag att granska kvaliteten på arbetsplatsen gällande trivselfaktorer och de anställdas motivation. Studien är genomförd som en litteraturöversikt av tidigare litteratur och studier. Som material användes åtta studier gjorda från olika håll i världen, i Finland, Indonesien, Pakistan, Turkiet och Italien. Jag har analyserat studierna i ljuset av min forskningsfråga “Vilka faktorer motiverar anställda på en arbetsplats?”, vilken jag strävar efter att svara på genom att analysera relevant litteratur utgående från ett systematiskt tillvägagångssätt. Det analyserade materialet är avgränsat till studier som undersöker motivationsfaktorer hos anställda på en arbetsplats mellan åren 2019 och 2022. Materialet har samlats in genom olika databaser, bland annat Helka, Helda, Google Scholar och Tandfonline. Ur resultaten framgår att de faktorer som är viktiga för anställdas motivation på dagens arbetsplats och i dagens arbetsliv ser något annorlunda ut idag än tidigare. Sammanfattningsvis går det att konstatera, efter en analys av både äldre och nyare teorier och studier, att det finns en hel rad olika faktorer som är viktiga vid motiverandet av anställda. De viktigaste faktorerna som motiverar anställda på en arbetsplats och för ett hållbart arbetsliv på lång sikt som har diskuterats i denna avhandling är inre motivation, arbetsmiljö, möjlighet till utveckling och karriärmöjligheter, samhörighet, respekt och jämställdhet samt balans mellan arbetslivet och privatlivet. En hälsosam och säker arbetsmiljö är grundläggande för både motivation och ett hållbart arbetsliv. Resultaten ger en djupare inblick i temat motivation på arbetsplatsen och avtäcker ytterligare perspektiv på anställdas motivation på arbetsplatser idag.
-
(2022)Kandidaatintutkielmani on kirjallisuuskatsaus tekijöistä, jotka lisäävät hyvinvointia HBTIQ+ -nuorten elämässä. Opiskelen sosiaalityötä Svenska social- och kommunalhögskolanissa, ja aloitin kandiseminaarini syksyllä 2021. Tutkielman aihe oli helppo valita, ja sen päätettyäni olenkin pysynyt siinä koko prosessin ajan. Kirjallisuuskatsauksen olin päättänyt tekeväni jo ennen tutkielman aloittamista. Kvalitatiivinen, induktiivinen sisällönanalyysi valikoitui menetelmäksi ensimmäisten seminaarien aikana. Tutkimuksen tavoitteena on nostaa esille sellaisia tekijöitä HBTIQ+ -nuorten elämässä, jotka lisäävät heidän hyvinvointiaan. Kirjallisuuskatsaukseeni on otettu mukaan sekä nuorten itse esille tuomia että tutkijoiden löytämiä tekijöitä. Tutkimuskysymys on seuraava: mitkä tekijät tutkijoiden ja HBTIQ+ -nuorten mukaan lisäävät ja edistävät HBTIQ+ -nuorten hyvinvointia? Aiemmissa tutkimuksissa on pitkälti keskitytty tutkimaan niitä tekijöitä, jotka vaikuttavat HBTIQ+ -nuorten hyvinvointiin negatiivisella tavalla. HBTIQ+ -nuorten hyvinvointi on heikompaa verrattuna muihin nuoriin, tähän lopputulokseen ovat tulleet useat tutkimukset. Olen tutkielmassani nostanut esille muutamia faktoja tähän liittyen. Mainitsen myös mitä erityisesti Suomessa on aikaisemmin tehty HBTIQ+ -nuorten hyvinvoinnin edistämiseksi. Tutkimuksia siitä, miten nuoret voivat huonosti vaikuttaa olevan huomattavasti enemmän kuin tutkimuksia siitä, miten nuorten hyvinvointia voitaisiin edistää ja ylläpitää. Päätin tästä kiinnostuneena ottaa hyvinvoinnin lisäämisen näkökulmakseni. Tutkielmani teoriapohjiksi valikoituivat kriittinen sosiaalityö, queerteoria sekä queer-sosiaalityö. Kriittinen sosiaalityö antaa sosiaalityöntekijöille työkaluja tutkia yhteiskuntaa kriittisestä näkökulmasta. Miksi yhteiskunta on sellainen kuin on? Toisiko asioiden ja toimintamallien kehittäminen mukanaan jotain parempaa? Kriittinen sosiaalityö myös painottaa yhteiskunnan vastuuta yksilön vastuun sijaan. Sosiaaliset ongelmat ovat seurausta siitä, kuinka yhteiskunta on rakennettu. Enemmistön luomat struktuurit ja käytännöt eivät sovi kaikkien elämäntilanteisiin. Kriittinen sosiaalityö on rakentunut usean teorian pohjalta, ja kehittynyt ajan saatossa sellaiseksi kuin se tänä päivänä on. Queerteorian on sanottu olevan vaikea selittää. Toisaalta se, että teoria on vaikea selittää, voi myös toimia sen määritelmänä. Queerteoria on kokoelma useiden tutkijoiden ajatuksia, se on joustava ja avoin muutoksille. Tämä teoria on suhteellisen uusi, se on syntynyt noin 1990-luvulla. Sosiaalityön tutkimusta queer-näkökulmasta on vähän. Queerhenkilöitä on jokaisessa osassa yhteiskuntaa, kuten sosiaalityöntekijöiden asiakkaitakin. Sensitiivinen lähestyminen queer-spesifeihin ongelmiin sekä tietämys niin HBTIQ+ -vähemmistön kuin muidenkin vähemmistöjen erityispiirteistä olisi todella tärkeää sosiaalityöntekijöille. Tutkimusmateriaalini on 11 tieteellistä artikkelia. Artikkelit on haettu Helkan ja Google Scholarin hakumoottoreiden sekä useiden eri hakusanayhdistelmien avulla. Analysoin artikkelit kvalitatiivisen sisällönanalyysin tyyliin. Luin kaikki artikkelit useaan kertaan läpi, etsin niistä yhteneviä tekijöitä ja sitten kirjoitin löydöksistäni. Jaoin löytyneet tekijät viiteen eri kategoriaan, 1. Perhesuhteet, 2. Ystävyyssuhteet ja muut ihmissuhteet 3. Mahdollisuus olla avoimesti oma itsensä, 4. Koulu sekä 5. Yhteenkuuluvuus. Tuloksista raportoin jokaisen kategorian yhteydessä. Yhteenvedossa yhdistin teoreettista viitekehystä ja tutkimuksen tuloksia toisiinsa. Katsauksen lopussa pohdin vielä kandidaatintutkielmaprosessia kokonaisuudessaan: mitä opin, mitä olisin tehnyt toisin, minkälaista tutkimusta toivoisin jatkossa näkeväni valitsemani aiheen piirissä.
-
(2019)The purpose of this study is to figure out what knowledge about children’s voices, regarding singing, would be relevant and important for early childhood educators to be aware of. The aim is also to find out how early childhood educators could implement this knowledge in their teaching practices. This study is a qualitative literature study. The research process is guided by a hermeneutic cognitive approach and the method of analysis is a descriptive content analysis. The material consists of four research-based books from Sweden and Finland. The conclusion of this study is that early childhood educators would benefit from having knowledge both about children’s voice development and singing development, so that they can adapt to the pre-conditions of a child’s voice accordingly. Early childhood educators are recommended to both choose suitable songs and adapt the key of the songs to the children’s voices, to be able to contribute to the development of the children’s singing ability.
-
(2018)Socioekonomisk status [SES] inverkar på flera delområden i våra liv, således även vår språkutveckling. Tidigare studier har visat att barn i familjer med låg SES ligger efter i språkutvecklingen då man jämför med barn i familjer med hög SES. De primära källorna som använts i den här avhandlingen består av artiklar som behandlar SES inverkan på barnets språkutveckling. Syftet med avhandlingen är att besvara frågan om socioekonomisk status påverkar språkutvecklingen och genom vilka sociala processer. De sociala faktorer som påverkas av SES och har en inverkan på barnets språkutveckling verkar vara föräldrarnas utbildningsnivå och kunskap om barnets utveckling, kvaliteten på föräldrarnas sensitivitet och språk, föräldrarnas intresse för lek och läsning och föräldrarnas välmående. SES påverkar alltså indirekt språkutvecklingen och barn i familjer med högre SES har ett mer utvecklat språk och ett bredare ordförråd. Forskning har främst gjorts i USA så resultatet berättar inte hur situationen ser ut i Norden, vilket skulle vara ett intressant ämne att forska vidare i.
Now showing items 1006-1025 of 6763