Browsing by Title

I denna avhandling diskuteras främst begreppet filterbubblor, bland annat hur de ser ut i dagsläget, olika faktorer som förklarar deras uppkomst, olika mekanismer som ingår i filterbubblor och hur begreppet kritiserats. Även begreppet algoritmer diskuteras eftersom filterbubblor delvis förklaras av algoritmer. I dagsläget är Facebook det mest använda sociala mediet med närmare 2,38 miljarder användare månatligen, därför har även filterbubblor och algoritmer på Facebook diskuterats. Avhandlingen är en litteraturöversikt som baserar sig på vetenskapliga artiklar som förklarar det huvudsakliga forskningsobjektet filterbubblor, hur begreppet definierats, hur de fungerar i samband med olika mekanismer, hur de ser ut i dagsläget samt hur begreppet kritiserats. Även tillhörande begrepp har definierats och diskuterats och skillnader på vissa begrepp har diskuterats, exempelvis skillnaden på en filterbubbla och ekokammare. I slutet av avhandlingen finns en sammanfattande tidslinje över hur filterbubblor utvecklats från 2011 till 2020, forskningen har även sammanfattats och diskuterats.

Världspolitiken har förändrats under det senaste årtiondet. Militära kriser i Mellanöstern, i synnerhet i Syrien, har lett till vad medier kallar för en flyktingkris i Europa. Den nyliberala globaliseringen och det ökade transnationella samarbetet har förändrat uppfattningen om demokratin i suveräna nationer. De här stora samhälleliga förändringarna har skapat en konservativ motkraft: en ny form av politisk populism. Den här kandidatavhandlingen har två syften. För det första ämnar jag besvara vad den nya högerradikala populismen är, hur den har kommit till och vad den innebär för den västerländska liberaldemokratin. För det andra argumenterar jag för kategoriseringen av det finska populistiska partiet Sannfinländarna som en medlem i den europeiska högerradikala populistiska partifamiljen, trots partiets förnekande av högerradikalism. Som ett teoretiskt ramverk använder jag Cas Muddes (2007) definition av högerradikal populism (populist radical right). Definitionen är känd och vitt godkänd av teoretiker inom populismforskning: en stor del av den litteratur som hänvisas till i den här avhandlingen är baserad på Muddes (2007) definition. I koppling till Sannfinländarna argumenterar jag för kategoriseringen av partiet som högerradikalt med hjälp av forskning av den brittiska samhällsvetaren David Arter (2010) och den finländska samhällsvetaren Niko Pyrhönen (2015). Högerradikala populister förkastar principer om social jämlikhet samt förespråkar konservativa värderingar, de förespråkar en radikal förändring i samtida politiska system, de motsätter sig liberaldemokrati utan att förkasta grundläggande demokratiska principer och de hänvisar till folkets förbittring och förnuft för att legitimera den konservativa och ofta främlingsfientliga politiken. Inom ramen för definitionen på högerradikal populism bör Sannfinländarna kategoriseras som ett högerradikalt populistiskt parti. Sannfinländarna förespråkar en etnokratisk välfärdsmodell, kritiserar de traditionella regeringspartierna för att utöva nyliberal och transnationell politik som bortser från det finska folkets intressen och hänvisar till (det finska) folkets rätt till den finska demokratiska makten. Som Pyrhönen (2015) noterar, har Sannfinländarna framgångsrikt distanserat sig från den högerradikala och främlingsfientliga politiken genom sitt stöd för den finska välfärds(national)staten.

Globalisering och invandring påverkar Finlands arbetsmarknad och ekonomi. Arbetarrörelsen, som historiskt sett ofta uppfattats som en nationell aktör, hamnar bilda strategier för att svara på dessa internationella fenomen. Denna avhandling är en fallstudie av två finska fackliga centralorganisationers invandringsstrategier och orsaker som ligger bakom strategierna. Centralorganisationerna som analyseras är Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) och Tjänstemannacentralorganisationen (STTK). Som material används FFCs och STTKs utlåtanden på sina hemsidor samt i massmedia. Utlåtandena analyseras med en beskrivande idéanalys. Analysen baserar sig på Max Webers teori om social closure, med en indelning i inkluderande och exkluderande strategier. Enligt analysen använder FFC sig av en exkluderande invandringsstrategi, medan STTK använder sig av en inkluderande invandringsstrategi. Resultaten tyder på att branschen och de maktresurser som centralorganisationen vill bevara och förstärka har en stor påverkan på den använda invandringsstrategin.

Sammandrag Fakultet: Svenska social och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Statskunskap med förvaltning Författare: Amanda Lindqvist Arbetets titel: Finlands klimatpolitik – Kan bristerna i Finlands nationella klimatpolitik förklaras som en underreaktion? Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: December 2021 Sidantal: 27s Nyckelord: Klimatpolitik, Underreaktion, Politiskt beslutsfattande Handledare: Stefan Sjöblom Förvaringsställe: Kandidatavhandlingar Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: Klimatförändringen är en viktig global politisk fråga, både på en nationell och internationell nivå. När det gäller Finlands nationella klimatpolitik, har statsminister Sanna Marins regeringsprogram fört fram mycket ambitiösa mål för att minska på den globala temperaturhöjningen. Trots dessa ambitiösa mål och planer, uppfylls de inte för tillfället, när det handlar om verkliga resultat. Det existerar olika slag av reaktioner på politiska frågor och beslut. Reaktionerna kan vara alltför starka eller alltför långsamma, antingen över- eller underreaktioner. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka ifall Finlands nationella klimatpolitik kan förklaras som en underreaktion. I avhandlingen görs en kvalitativ innehållsanalys, med en teoretisk referensram vilken inkluderar dokument om Finlands nationella klimatpolitik, här mera specifikt statsminister Sanna Marins regeringsprogram, Arbets- och näringsministeriets dokument och utlåtanden. Vidare behandlas institutionell teori, systematiska brister och ett mätningsproblem inom teorier om underreaktion. Efter det görs en analys där Finlands klimatpolitik analyseras utgående från de tre teorierna inom underreaktion. Resultatet i avhandlingen tyder på att en underreaktion åtminstone delvis förekommer i Finlands nationella klimatpolitik. Det existerar en underreaktion i den institutionella teorin om inkrementalism, systematiska brister som rör politisk friktion och ett mätningsproblem där man missbedömer effekter och där man baserar mätningarna på beräkningar och mål. I Finlands fall kan man inte tala om en underreaktion gällande institutionella åtgärder, politiska organ och regelsystem och om samarbetet med politiska beslutsfattare och klimatforskare.

I och med digitalisering och en ökad konkurrens mellan medierna lockas speciellt den yngre publiken till sociala plattformar (Harrie 2016a). Rörlig bild växer i popularitet och i dag är videodelningssidan Youtube en av de största sociala medierna i världen. I Svenskfinland ser läget likadant ut som i resten av Norden: unga vuxna ser mindre på teve, men desto mer på strömningstjänster och online-video. Men vad är det då de finlandssvenska 18–25-åringarna konsumerar på Youtube? Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilket slags videoinnehåll unga finlandssvenska vuxna helst tar del av på Youtube. Kunskapen och resultatet från studien är också tänkt att fungera som stöd och som ett utgångsläge för innehållsskapare och medieproducenter i och med en hårdare konkurrens mellan medierna. För att kartlägga vilket sorts videoinnehåll den här gruppen helst konsumerar har jag utfört en enkätundersökning. 150 finlandssvenskar svarade på både öppna och slutna frågor gällande deras medievanor och Youtube-användning. Svaren kategoriserades sedan enligt bredare teman som skapats utgående från en överblick av svaren, samt Youtubes egna innehållskategorier. De kategorier som flest respondenter svarat att de helst ser på antogs också vara de som flest personer är intresserade av. Resultatet visar på att det främst är personliga och vardagliga videor som lockar. Också humoristiska inslag samt musik och film går hem hos den här publiken. Teknik, resor och konst var några av ämnena som inte lockade tittarna. Cirka 60 procent av de svarande tittar på Youtube-videor mer än en timme per dag, samtidigt som nästan hälften svarade att de inte alls ser på de program som erbjuds via tevens gratis- och betalkanaler. De här resultaten stämmer överens med tidigare nordisk forskning som gjorts inom ämnet. Resultaten från undersökningen har gett ny kunskap om unga finlandssvenska vuxnas mediekonsumtion och kan hjälpa innehållsskapare och utvecklare att bättre förstå sig på vad det är de unga vuxna vill se i olika medier. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Youtube, medievanor, innehållsutveckling, finlandssvensk, rörlig bild, sociala medier

I denna avhandling undersöker jag om det finns något samband mellan utlandsfinlandssvenskarnas mediekonsumtion av finsk politik och deras valbeteende. Jag använder mig av svar som samlats in från utlandsfinlandssvenskar runt om i världen till forskningen ”Den finlandssvenska diasporan”. Jag har dock valt att endast fokusera på de finlandssvenskar som bor i Sverige. Jag valde att fokusera på Sverige eftersom 30 000 finlandssvenskar har flyttat till Sverige, vilket är 13 % av alla finlandssvenskar. Många unga finlandssvenskar väljer att flytta till Sverige för att studera eller jobba. En flyttning till Sverige kan kännas tryggt för en finlandssvensk samtidigt som det ändå är ett äventyr. Språket är ens modersmål, kulturen är ganska bekant och det öppnar upp den nordiska arbetsmarknaden. Endast cirka hälften av de finlandssvenskar som flyttar till Sverige väljer sedan att flytta tillbaka till Finland. Utlandsfinlandssvenskarna röstar inte så aktivt i finländska val. 35,7 % sade i undersökningen ”Den finlandssvenska diasporan”, att de röstat i det finländska riksdagsvalet år 2019. Varför så få röstar finns det många möjliga svar för. De första fem åren man bor utomlands är det vanligt att största delen av ens tid går åt till integrering i det nya landet. Efter det sjätte året utomlands ändrar det dock och då blir utlandsfinlandssvenskarna mer aktiva väljare. Det finns även mer allmänna orsaker till att människor inte röstar. Om man sedan barnsben lärt sig av sina föräldrar att det är ens medborgerliga plikt att rösta är det mer sannolikt att man röstar. Det är även mer sannolikt att man röstar om man har hög utbildning och har ett intresse för politik. Den socioekonomiska ställningen kan vara en orsak till att en person inte röstar. För utlandsfinlandssvenskarna kan en orsak vara att de inte är intresserade av att flytta tillbaka till Finland och då inte längre ser någon anledning till att rösta i finska val. Massmedier har bevisligen en påverkan på människors valbeteende. Om ett parti framställs i ett mer positivt ljus än andra partier i medier drar det även till sig fler röster. Att kampanja på sociala medier kan gynna en politiker om hen gör det på ett bra sätt, ofta krävs det expertis på teknik. Med rätt utnyttjade sociala medier kan politiker få ett ökat stöd och även ökad politisk medvetenhet. Via medier är det även lättare att komma i kontakt med unga, som vanligtvis inte är aktiva väljare. I min analys kom jag till slutsatsen att de utlandsfinlandssvenskar som följer med finländsk politik även är mer benägna att rösta i finska val. Analysen gjorde jag med hjälp av korstabeller. En relativt låg procent av utlandsfinlandssvenskarna följer med finländsk politik i olika medier. De populäraste medierna bland utlandsfinlandssvenskarna är dagstidningar och sociala medier. Dessa två kan dock flyta ihop något eftersom man kan följa tidningar på sociala medier. De är enkla sätt att följa med nyheter på, då människor i princip hela tiden är uppkopplade och kan läsa tidningar var och när som helst på sin smarttelefon. Jag kan konstatera att finlandssvenskarna i Sverige som följer med finländsk politik i medier, vare sig det är traditionella medier eller sociala medier, även röstar i finländska val, mediekonsumtion har alltså en positiv inverkan på utlandsfinlandssvenskarnas valbeteende.

Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.

Abstrakt Utgångspunkten för denna studie är insikten om att Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, i sista hand, bestäms av regeringen, som i sin tur leds av folkvalda representanter för politiska partier. Tre partier – Samlingspartiet, Centern och Socialdemokraterna (SDP) – har lett alla Finlands koalitionsregeringar sedan år 1991. Två av dessa tre har alltid suttit på de tyngsta regeringsposterna medan en lett oppositionen i väntan på sin retur till makten. Därmed väger det som dessa partier säger i hur denna politikdomän – utrikes- och säkerhetspolitiken – formas. Utrikes- och säkerhetspolitiken har under dessa partiers tid vid makten förändrats i takt med att Finland bland annat gått med i EU, ingått NATO-partnerskap, utvidgat sina handelsrelationer och stadigt förnyat försvarets resurser. Samtidigt skapar den globala säkerhetsmiljön spänningar som inte ens Finland kan undgå. I Europa har detta synts i synnerhet i efterdyningarna av Rysslands annektering av Krimhalvön från Ukraina våren 2014 – den första gången sedan andra världskriget som en europeisk stats gränser omritats med en ensidig militär-backad deklaration. Geopolitiken har därmed otvivelaktigt gjort en återkomst, som otaliga böcker av före detta statstjänstemän skildrat. Därför ter det sig aktuellt att granska vad partiföreträdare på högsta nivå för Finlands del har att säga om säkerhetsmiljön, eftersom det i sin tur påverkar Finlands nuvarande och kommande handlingskraft och -utrymme. Syftet med denna studie att belysa vad Samlingspartiet, SDP:s och Centerns uppfattning om utrikes- och säkerhetspolitiken i praktiken är genom att studera deras valprogram inför de senaste riksdagsvalen 2015 och 2019. Detta byggs på genom att kontextuellt presentera utrikes- och säkerhetspolitikens utveckling i allmänhet med avsikten att skapa perspektiv för en samhällsvetenskaplig analys. Genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på ett ramverk format utifrån president Niinistös uttalade fyra pelare för utrikes- och säkerhetspolitiken, granskas partiernas syn på vissa kärnområden – bland annat försvaret, EU, Norden, NATO, FN, Ryssland, USA och det internationella samfundet. Teoretiskt belyses studien av bärande uppfattningar inom realismen och liberalismen – två centrala tankeskolor inom förståelsen av internationella relationer (och därmed utrikes- och säkerhetspolitik) som ämnar förklara varför stater – i demokratier företrädda av partier i koalition i riksdag och regering – försöker maximera sina intressen utgående från olika sammanhängande realiteter. Genom både beskrivande och jämförande analys visar studien att dessa tre långvariga regeringspartier har både realistiska och liberalistiska tendenser – realism gällande till exempel försvarsfrågor och engagemang med enskilda aktörer; samt liberalism i till exempel transnationella frågor. Utveckling och avveckling av positioner mellan två val exemplifierar också partiernas prioriteringar. Studien belyser avslutningsvis substantiella luckor i partiernas presentation av utrikes- och säkerhetspolitiken i sina valprogram och ställer frågan för blivande val i fall det är anmärkningsvärt i förståelsen av valprogrammens betydelse för utrikes- och säkerhetspolitikens del. Nyckelord: Centern, internationella relationer, liberalism, realism, regeringspartier, riksdagsval, Samlingspartiet, Socialdemokraterna, säkerhetspolitik, utrikespolitik, valprogram

I denna kandidatavhandling forskas i graden av politisk populistisk kommunikation som används av finska riksdagspartier i valdebatter år 2023. Syftet med forskningen är att analysera ifall partiets värderingar och ideologi har en påverkning på graden av populism som används i olika politiska sakfrågor. För att mäta graden av populism har olika definitioner på populism presenterats, och sedan argumenterats för varför populism som kommunikationsstil är det bäst välanvändbara sättet för att utföra forskningen. I avhandlingen diskuteras tidigare forskningar och teorier, och utgående från dessa har tre hypoteser utformats som sedan analyseras genom en innehållsanalys. I avhandling analyseras tre politiska sakfrågor (invandring, ekonomi och miljö) och deras påverkan på riksdagspartiernas användning av populistisk kommunikation i valdebatter. I denna forskning valdes sakfrågor utifrån partiernas värderingar och ideologier, vilket sedan ledde till bildandet av hypoteser. I forskningen strävades efter att välja sådana sakfrågor som starkt förknippats med någon/några av partiernas värderingar, för att se ifall det påverkar andelen populistisk kommunikation som partierna använder. Hypoteserna baserades på tidigare forskningsresultat samt på antagandet om att partierna i högre grad kommer att använda populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras ideologi och värderingar. Trots att hypoteserna delvis eller helt kunde bekräftas, kunde det inte fastställas något tydligt mönster som skulle indikera att partierna använder mer populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras värderingar och ideologi. Det mest anmärkningsvärda resultatet från denna forskning är den totala användningen av populistisk kommunikation bland alla partiledare i sakfrågorna som analyserats.