Browsing by Title

I och med digitalisering och en ökad konkurrens mellan medierna lockas speciellt den yngre publiken till sociala plattformar (Harrie 2016a). Rörlig bild växer i popularitet och i dag är videodelningssidan Youtube en av de största sociala medierna i världen. I Svenskfinland ser läget likadant ut som i resten av Norden: unga vuxna ser mindre på teve, men desto mer på strömningstjänster och online-video. Men vad är det då de finlandssvenska 18–25-åringarna konsumerar på Youtube? Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilket slags videoinnehåll unga finlandssvenska vuxna helst tar del av på Youtube. Kunskapen och resultatet från studien är också tänkt att fungera som stöd och som ett utgångsläge för innehållsskapare och medieproducenter i och med en hårdare konkurrens mellan medierna. För att kartlägga vilket sorts videoinnehåll den här gruppen helst konsumerar har jag utfört en enkätundersökning. 150 finlandssvenskar svarade på både öppna och slutna frågor gällande deras medievanor och Youtube-användning. Svaren kategoriserades sedan enligt bredare teman som skapats utgående från en överblick av svaren, samt Youtubes egna innehållskategorier. De kategorier som flest respondenter svarat att de helst ser på antogs också vara de som flest personer är intresserade av. Resultatet visar på att det främst är personliga och vardagliga videor som lockar. Också humoristiska inslag samt musik och film går hem hos den här publiken. Teknik, resor och konst var några av ämnena som inte lockade tittarna. Cirka 60 procent av de svarande tittar på Youtube-videor mer än en timme per dag, samtidigt som nästan hälften svarade att de inte alls ser på de program som erbjuds via tevens gratis- och betalkanaler. De här resultaten stämmer överens med tidigare nordisk forskning som gjorts inom ämnet. Resultaten från undersökningen har gett ny kunskap om unga finlandssvenska vuxnas mediekonsumtion och kan hjälpa innehållsskapare och utvecklare att bättre förstå sig på vad det är de unga vuxna vill se i olika medier. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Youtube, medievanor, innehållsutveckling, finlandssvensk, rörlig bild, sociala medier

I denna avhandling undersöker jag om det finns något samband mellan utlandsfinlandssvenskarnas mediekonsumtion av finsk politik och deras valbeteende. Jag använder mig av svar som samlats in från utlandsfinlandssvenskar runt om i världen till forskningen ”Den finlandssvenska diasporan”. Jag har dock valt att endast fokusera på de finlandssvenskar som bor i Sverige. Jag valde att fokusera på Sverige eftersom 30 000 finlandssvenskar har flyttat till Sverige, vilket är 13 % av alla finlandssvenskar. Många unga finlandssvenskar väljer att flytta till Sverige för att studera eller jobba. En flyttning till Sverige kan kännas tryggt för en finlandssvensk samtidigt som det ändå är ett äventyr. Språket är ens modersmål, kulturen är ganska bekant och det öppnar upp den nordiska arbetsmarknaden. Endast cirka hälften av de finlandssvenskar som flyttar till Sverige väljer sedan att flytta tillbaka till Finland. Utlandsfinlandssvenskarna röstar inte så aktivt i finländska val. 35,7 % sade i undersökningen ”Den finlandssvenska diasporan”, att de röstat i det finländska riksdagsvalet år 2019. Varför så få röstar finns det många möjliga svar för. De första fem åren man bor utomlands är det vanligt att största delen av ens tid går åt till integrering i det nya landet. Efter det sjätte året utomlands ändrar det dock och då blir utlandsfinlandssvenskarna mer aktiva väljare. Det finns även mer allmänna orsaker till att människor inte röstar. Om man sedan barnsben lärt sig av sina föräldrar att det är ens medborgerliga plikt att rösta är det mer sannolikt att man röstar. Det är även mer sannolikt att man röstar om man har hög utbildning och har ett intresse för politik. Den socioekonomiska ställningen kan vara en orsak till att en person inte röstar. För utlandsfinlandssvenskarna kan en orsak vara att de inte är intresserade av att flytta tillbaka till Finland och då inte längre ser någon anledning till att rösta i finska val. Massmedier har bevisligen en påverkan på människors valbeteende. Om ett parti framställs i ett mer positivt ljus än andra partier i medier drar det även till sig fler röster. Att kampanja på sociala medier kan gynna en politiker om hen gör det på ett bra sätt, ofta krävs det expertis på teknik. Med rätt utnyttjade sociala medier kan politiker få ett ökat stöd och även ökad politisk medvetenhet. Via medier är det även lättare att komma i kontakt med unga, som vanligtvis inte är aktiva väljare. I min analys kom jag till slutsatsen att de utlandsfinlandssvenskar som följer med finländsk politik även är mer benägna att rösta i finska val. Analysen gjorde jag med hjälp av korstabeller. En relativt låg procent av utlandsfinlandssvenskarna följer med finländsk politik i olika medier. De populäraste medierna bland utlandsfinlandssvenskarna är dagstidningar och sociala medier. Dessa två kan dock flyta ihop något eftersom man kan följa tidningar på sociala medier. De är enkla sätt att följa med nyheter på, då människor i princip hela tiden är uppkopplade och kan läsa tidningar var och när som helst på sin smarttelefon. Jag kan konstatera att finlandssvenskarna i Sverige som följer med finländsk politik i medier, vare sig det är traditionella medier eller sociala medier, även röstar i finländska val, mediekonsumtion har alltså en positiv inverkan på utlandsfinlandssvenskarnas valbeteende.

Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.

Abstrakt Utgångspunkten för denna studie är insikten om att Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, i sista hand, bestäms av regeringen, som i sin tur leds av folkvalda representanter för politiska partier. Tre partier – Samlingspartiet, Centern och Socialdemokraterna (SDP) – har lett alla Finlands koalitionsregeringar sedan år 1991. Två av dessa tre har alltid suttit på de tyngsta regeringsposterna medan en lett oppositionen i väntan på sin retur till makten. Därmed väger det som dessa partier säger i hur denna politikdomän – utrikes- och säkerhetspolitiken – formas. Utrikes- och säkerhetspolitiken har under dessa partiers tid vid makten förändrats i takt med att Finland bland annat gått med i EU, ingått NATO-partnerskap, utvidgat sina handelsrelationer och stadigt förnyat försvarets resurser. Samtidigt skapar den globala säkerhetsmiljön spänningar som inte ens Finland kan undgå. I Europa har detta synts i synnerhet i efterdyningarna av Rysslands annektering av Krimhalvön från Ukraina våren 2014 – den första gången sedan andra världskriget som en europeisk stats gränser omritats med en ensidig militär-backad deklaration. Geopolitiken har därmed otvivelaktigt gjort en återkomst, som otaliga böcker av före detta statstjänstemän skildrat. Därför ter det sig aktuellt att granska vad partiföreträdare på högsta nivå för Finlands del har att säga om säkerhetsmiljön, eftersom det i sin tur påverkar Finlands nuvarande och kommande handlingskraft och -utrymme. Syftet med denna studie att belysa vad Samlingspartiet, SDP:s och Centerns uppfattning om utrikes- och säkerhetspolitiken i praktiken är genom att studera deras valprogram inför de senaste riksdagsvalen 2015 och 2019. Detta byggs på genom att kontextuellt presentera utrikes- och säkerhetspolitikens utveckling i allmänhet med avsikten att skapa perspektiv för en samhällsvetenskaplig analys. Genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på ett ramverk format utifrån president Niinistös uttalade fyra pelare för utrikes- och säkerhetspolitiken, granskas partiernas syn på vissa kärnområden – bland annat försvaret, EU, Norden, NATO, FN, Ryssland, USA och det internationella samfundet. Teoretiskt belyses studien av bärande uppfattningar inom realismen och liberalismen – två centrala tankeskolor inom förståelsen av internationella relationer (och därmed utrikes- och säkerhetspolitik) som ämnar förklara varför stater – i demokratier företrädda av partier i koalition i riksdag och regering – försöker maximera sina intressen utgående från olika sammanhängande realiteter. Genom både beskrivande och jämförande analys visar studien att dessa tre långvariga regeringspartier har både realistiska och liberalistiska tendenser – realism gällande till exempel försvarsfrågor och engagemang med enskilda aktörer; samt liberalism i till exempel transnationella frågor. Utveckling och avveckling av positioner mellan två val exemplifierar också partiernas prioriteringar. Studien belyser avslutningsvis substantiella luckor i partiernas presentation av utrikes- och säkerhetspolitiken i sina valprogram och ställer frågan för blivande val i fall det är anmärkningsvärt i förståelsen av valprogrammens betydelse för utrikes- och säkerhetspolitikens del. Nyckelord: Centern, internationella relationer, liberalism, realism, regeringspartier, riksdagsval, Samlingspartiet, Socialdemokraterna, säkerhetspolitik, utrikespolitik, valprogram

I denna kandidatavhandling forskas i graden av politisk populistisk kommunikation som används av finska riksdagspartier i valdebatter år 2023. Syftet med forskningen är att analysera ifall partiets värderingar och ideologi har en påverkning på graden av populism som används i olika politiska sakfrågor. För att mäta graden av populism har olika definitioner på populism presenterats, och sedan argumenterats för varför populism som kommunikationsstil är det bäst välanvändbara sättet för att utföra forskningen. I avhandlingen diskuteras tidigare forskningar och teorier, och utgående från dessa har tre hypoteser utformats som sedan analyseras genom en innehållsanalys. I avhandling analyseras tre politiska sakfrågor (invandring, ekonomi och miljö) och deras påverkan på riksdagspartiernas användning av populistisk kommunikation i valdebatter. I denna forskning valdes sakfrågor utifrån partiernas värderingar och ideologier, vilket sedan ledde till bildandet av hypoteser. I forskningen strävades efter att välja sådana sakfrågor som starkt förknippats med någon/några av partiernas värderingar, för att se ifall det påverkar andelen populistisk kommunikation som partierna använder. Hypoteserna baserades på tidigare forskningsresultat samt på antagandet om att partierna i högre grad kommer att använda populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras ideologi och värderingar. Trots att hypoteserna delvis eller helt kunde bekräftas, kunde det inte fastställas något tydligt mönster som skulle indikera att partierna använder mer populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras värderingar och ideologi. Det mest anmärkningsvärda resultatet från denna forskning är den totala användningen av populistisk kommunikation bland alla partiledare i sakfrågorna som analyserats.

Käsityö-oppiaineen muutokset kansallisessa opetussuunnitelmassa ovat asettaneet oppiainetta opettavat opettajat hankaluuksiin tavoitteiden saavuttamisen näkökulmasta, oppilaat suoriutuvat käsityön opinnoistaan heikoilla tiedoilla ja taidoilla, ja koko oppiaineen arvo vaikuttaa laskeneen. Tämän tutkimuksen tavoitteena on kartoittaa viimeisen vuosikymmenen nosteessa olleen Flipped Classroom -opetusmenetelmän vaikutuksia peruskouluikäisten oppimiseen ja opettamiseen sekä etsiä niiden pohjalta ratkaisevia yhteyksiä kokonaisen käsityöprosessin hallintaan ja käsityön opettamisessa havaittuihin ongelmiin. Tutkimus on integroiva kirjallisuuskatsaus, jonka aineisto kerättiin tietokannoista vapaalla sanahaulla ja jo valittujen lähteiden lähdeluettelojen perusteella. Mukaan tutkimukseen rajautui 8 artikkelia, jossa käsiteltiin Flipped Classroom -menetelmän tutkimusta peruskoulukontekstissa sekä 7 artikkelia, jossa käsiteltiin käsityön opettamista ja sen mahdollisia haasteita. Aineisto on analysoitu keskusteluttaen tieteenalojen artikkeleita keskenään ja etsien merkityksiä ja yhteyksiä, pyrkien samalla luomaan uutta ymmärrystä ja perusteluja menetelmää implementoivalle tutkimukselle. Flipped Classroom -menetelmän käyttäminen vaikutti tutkimusten mukaan positiivisesti muun muassa peruskouluikäisten oppimistuloksiin, ajattelun taitoihin, pystyvyyden kokemukseen ja motivaatioon sekä koko luokan ilmapiirin ja vuorovaikutuksen paranemiseen. Tutkimuksen johtopäätöksenä esitetään, että Flipped Classroom -menetelmän positiiviset vaikutukset voisivat ratkaista osan kokonaisen käsityön opettamisen ongelmista, joita ovat esimerkiksi oppilaiden heikot pohjatiedot, pieni tuntimäärä, vähäinen oppilaskohtainen ohjausaika ja heikko ainearvostus. Tutkimus antoi perusteita Flipped Classroom -menetelmän empiiriselle tutkimiselle kokonaisen käsityön opettamisessa, vaikka esiin nousi myös haasteita ja seikkoja, jotka eivät teorioiden valossa tue kokonaisen käsityön hallintaa tai ratkaisseet kokonaisen käsityön opettamisen ongelmia.

Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka hur flyktingar upplever bemötandet av finländska myndigheter och det övriga finländska samhället. Faktorer som kan påverka bemötandet utforskas samt hur bemötandet kan inverka på integrationsprocessen. Frågeställningarna som används i avhandlingen är: Vilka upplevelser har flyktingar av bemötandet av de finländska myndigheterna samt det övriga samhället? Vilka faktorer finns det som kan påverka bemötandet av en flykting? Kan ett visst bemötande påverka hur integrationsprocessen framskrider? I avhandlingen analyseras upplevelserna av bemötandet med hjälp av teorier om antidiskriminering och antiförtryck. Materialet samlas in med hjälp av forskningsintervjuer, som studeras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det förekommer både positivt och negativt bemötande och att det naturligtvis är en individuell upplevelse. Resultatet presenteras med hjälp av två olika huvudkategorier: bemötande av myndigheter och bemötande av det övriga samhället. Diskriminering, faktorer och integration/språk är underkategorier. Bemötandet har en inverkan på integrationsprocessen och vissa faktorer kan urskiljas som inverkar på bemötandet. Bemötande och personer med flyktingbakgrund är två ytterst centrala områden inom socialt arbete och bör forskas mer i.

Tavoite. Tutkimuksen tavoitteena on kerätä uutta tietoa siitä, miten sisäkorvaistutteella kuulevien vaikeasti kuulovammaisten lasten fonologinen työmuisti kehittyy ja miten tämä kehitys eroaa normaalisti kuulevien, tyypillisesti kehittyvien lasten fonologisen työmuistin kehityksestä. Aiempi tutkimus on osoittanut, että vaikeasti kuulovammaisilla lapsilla fonologisen työmuistin kehitys ei ole samanlaista kuin tyypillisesti kuulevilla eivätkä sisäkorvaistutteella kuulevat lapset saavuta tyypillisesti kuulevien lasten taitotasoa missään ikävaiheessa, kun tarkastellaan fonologisen työmuistin taitoja. Menetelmät. Tutkimusmenetelmänä käytettiin integroivaa kirjallisuuskatsausta. Aineisto haettiin tietokannoista OvidMedline ja Scopus hakulausekkeella (phonological loop OR phonological memory OR verbal short-term memory OR working memory) AND (child*) AND (develop*) AND (hearing loss OR hearing impair* OR deaf) AND (cochlear implant*) ja lopulliseen katsaukseen päätyi mukaan viisi vuosina 2011-2022 julkaistua artikkelia. Tarkasteltujen tutkimusten tutkittavien ikäjakauma oli 3.26-15.41 vuotta. Aineisto analysoitiin keräten yhteen tiedot tutkimusten toteutuksesta sekä etsien vastauksia tutkimuskysymyksiin. Tulokset ja johtopäätökset. Sisäkorvaistutetta käyttävien vaikeasti kuulovammaisten lasten (SI-lasten) fonologisen työmuistin taidot kehittyivät lineaarisesti ikäkehityksen myötä. Mitä aiemmin sisäkorvaistute oli otettu käyttöön, sitä paremmat fonologisen työmuistin taidot SI-lapsilla oli eri ikävaiheissa mitattuna. SI-lasten fonologisen työmuistin taidot eivät kuitenkaan saavuttaneet tyypillisesti kuulevien ikäverrokkien tasoa, eivätkä fonologisen työmuistin taidot yltäneet kaikissa mittauksissa myöskään kuuloiältään samanikäisten verrokkien tasolle. SI-lasten fonologisen muistin taidot kuitenkin kehittyivät kuuloiän ja kronologisen iän myötä ja tätä kehitystä voidaan tukea ottamalla sisäkorvaistute käyttöön mahdollisimman varhaisessa iässä sekä interventioiden keinoin. Kliinisessä työssä sisäkorvaistutteella kuulevan lapsen kuulon kuntoutuksessa tulisi kiinnittää huomiota fonologisen työmuistin taitojen kehittämiselle esimerkiksi musiikki-interventioiden tai fonologista tietoisuutta kehittävien harjoitusten keinoin.

När en person döms till fängelsestraff kommer också den personens närmaste anhörigas liv att påverkas. Den frihetsberövades barn är i en speciellt skör situation. Det ligger på myndigheternas ansvar att bedöma hurdan kontakt som är bäst för barnet. Ifall myndigheterna bedömer att upprätthållandet av kontakt under förälderns frihetsberövande är det bästa för barnet, är det viktigt att det stöds på rätt sätt. Från fängelsets håll innebär det att ett barnperspektiv finns inkluderat i den del av verksamheten som berör barnet. Syftet med min forskning är se huruvida kontakten mellan barn och frihetsberövad förälder är tillräcklig och ändamålsenlig. Min huvudsakliga forskningsfråga är hur myndigheterna beaktar barnens behov och om kontaktmöjligheterna är barnvänliga. Om ett barnperspektiv inte finns implementerat i verksamheten riskerar man att indirekt samtidigt straffa barnet. Som teoretisk utgångspunkt används Megan Comforts teori om sekundär prisonisering. Teorin innebär att även anhöriga till de intagna går igenom en institutionaliseringsprocess då de tvingas anpassa sig till fängelsets vardag, krav och reducering av privatliv. Ju bättre fängelset uppmärksammar denna grupp, desto lindrigare blir prisoniseringen. Avhandlingen är genomförd som en kvalitativ dokumentanalys. Materialet består dels av administrativa texter, offentliga handböcker och riktlinjer, dels av rapporter ur ett brukarperspektiv. Analysmetoden är kvalitativ innehållsanalys. Istället för individuella upplevelser fokuserar dokumentanalysen på strukturer och verksamheten i sin helhet. Forskningen är avgränsad till endast slutna fängelseanstalter. Resultatet tyder på att ett barnperspektiv gradvis implementerats i fångvården som ett resultat av större lagförändringar. Även om många förbättringar gjorts finns det fortfarande aspekter som är problematiska. Särskilt besökssituationerna och telefontiderna är otillräckliga och inte alltid barnvänliga. Kontakten mellan barn och frihetsberövad kräver mera av barnet och barnets vårdnadshavare än av den frihetsberövade, vilket ökar på den sekundära prisoniseringen. Det finns därmed ett fortsatt behov av att utveckla verksamheten.