Browsing by Title
Now showing items 1141-1160 of 6690
-
(2022)Mål. Den finländska småbarnspedagogiken präglas numera av oroligheter och problematik. Branschen har genomgått flera reformer under de senaste tio åren, och konsekvenserna av dessa har delvis påverkat daghemspersonalens arbetstillfredsställelse negativt. Enligt forskning upplever personalen att de inte har förutsättningar att driva verksamhet av god kvalitet. För att problemen ska kunna åtgärdas, krävs mera förståelse för vilka faktorer som skapar dessa ofördelaktiga omständigheter. Syftet med denna studie är att avtäcka sådana faktorer som forskning inte hittills har identifierat, genom att analysera inofficiella virtuella dokument. Metoder. Studien genomfördes som en induktiv innehållsanalys, och som material användes åtta kommentarstrådar i samband med artiklar på Facebook, en diskussionstråd på www.vauva.fi och fyra tidningsinsändare. Den induktiva analysmetoden innebar att jag lät texten framkalla och skapa olika teman och kategorier om ämnet, varefter jag komprimerade innehållet till sex olika kategorier och analyserade det explicita och implicita innehållet i dem. Orsaken till mitt metodval var att jag ville undersöka mera råa och ocensurerade dokument i en inofficiell kontext, som inte var producerade som föremål för forskning Resultat och slutsatser. Ur resultaten framgick att personalen upplever den ökade byråkratin och lärarnas arbete utanför gruppen som belastande. De negativa attityderna gentemot lärarnas arbete skapar missnöje i synnerhet bland barnskötare, samt motsättningar och meningsskiljaktigheter mellan yrkesgrupperna. Branschen upplevs inte heller vara uppskattad, vilket enligt deltagare kommuniceras genom nedskärningar, tvivelaktiga rekryteringsprinciper och låg lön. På en personlig nivå kan både uppskattande och nedvärderande attityder till yrket avskiljas. Stora gruppstorlekar kombinerat med misslyckad inklusion och personalbrist upplevs också belastande. Nutida uppfostringsstilar kritiseras därtill och anges som en orsak till de ogynnsamma arbetsförhållandena. Många är ändå av den åsikten att arbetet med barn är så motiverande och belönande, att de orkar fortsätta med det trots utmaningarna. Resultaten står väldigt långt i enlighet med tidigare forskning, men ger somliga teman vidare dimensioner och avtäcker även ytterligare perspektiv på personalens tillfredsställelse.
-
(2017)Denna avhandling jämför hur klimatförändringen och klimatpolitiken prioriterades och behandlades i media på 1990 talet jämfört med 2010-talet. Frågan besvaras delvis genom att analysera rapportering i HBL från FN:s klimatmöten 1992, 1997, 2009 och 2015 och delvis genom att sammanfatta tidigare forskning. Studiens hypotes är att klimatförändringen blivit mera accepterad som ett vetenskapligt faktum samt att klimatpolitiken får mera utrymme i media på 2010-talet jämfört med på 1990-talet. Utöver detta analyseras även ett fåtal texter kvalitativt där frågan som besvaras är ”hur förmedlar Hbl:s texter klimatpolitikens betydelse och hur förklarar de vad klimatförändringen är?”. Eftersom klimatförändringen som fenomen är så mångfacetterat och långsiktigt, är det många människor som har en begränsad förståelse för fenomenet. Därmed blir även klimatpolitikens betydelse svår att förstå. Ett vanligt koncept för att beskriva hur mediepublik förstår ett fenomen är gestaltningar eller ramverk. Ett fenomen eller problem inramas enligt sådana allmänt rådande uppfattningar som finns från förut i samhället. Med den kvalitativa analysen försöker jag identifiera dessa gestaltningar för att se hur klimatpolitiken inramas för HBL:s läsare. Resultatet av studien av HBL visar att klimatförändringen fått mera medieuppmärksamhet på 2000-talet än 1990-talet, samt att sättet hur man talar om klimatförändringen tyder på att det blivit mera accepterat som ett problem som definitivt existerar och politiskt kan åtgärdas. Det visar att denna studies huvudsakliga resultat är precis som förväntat. Trots detta finns det ett flertal andra studier som visar att acceptansen och mängden rapportering av klimatpolitiken har varierat stort längs med åren, vilket innebär att mängden klimatrapportering inte ökat linjärt från 1990-talet till 2000-talet.
-
(2017)Begreppet glastaket syftar på de hinder som står i vägen för kvinnor som vill nå det högsta skiktet av chefspositioner. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka glastaket, för att utreda varför könsfördelningen på toppen fortfarande är så mansdominerad. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: Hur konstrueras och upprätthålls glastaket? Därutöver diskuteras det hur glastaket kan motverkas. Resultatet av litteraturgenomgången visar att genus är en djupt integrerad del av alla sociala processer på samhällets alla nivåer. Grunden till glastaket ligger i de förutfattade uppfattningar som finns gällande kvinnor, män och ledarskap. Dessa skapar ojämlika processer i samhället och organisationer, samt allvarliga konsekvenser för den enskilda kvinnan. Idéer om hur glastaket kunde krossas finns, men huruvida de är effektiva eller inte är relativt outforskat. Normaliseringen av det maskulina inom arbete och organisationer framställs som en av de större orsakerna till att glastaket fortfarande existerar och förändring på detta efterlyses.
-
(2019)Glastaket är en metafor för de osynliga barriärer som kvinnor ställs inför då de stävar efter att avancera inom arbetslivet. Forskning och aktuella rapporter om glastaket tyder på att kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner och utsätts för strukturell diskriminering i organisationer. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka varför kvinnor är så underrepresenterade inom chefspositioner, med andra ord undersöka orsakerna bakom glastaket. Problemet granskas på två nivåer. Den första nivån behandlar hur kvinnors karriärer påverkas negativt av könsstereotyper. Den andra nivån närmar sig problemet från organisationsnivå och granskar hur organisationsstrukturer upprätthåller glastaket. Studien baserar sig på tidigare forskning om glastaket och källorna härstammar från socialpsykologiska journaler samt journaler för organisationsstudier. Eaglys teorier om hur könsstereotyper skapar fördomar mot kvinnligt ledarskap är viktiga och Acker är mest central inom kapitlen som behandlar könssegregerade organisationshierarkier kopplade till samhällsstrukturer. Resultaten i denna studie indikerar på att både könsstereotyper samt könssegregerade organisationsstrukturer orsakar glastaksfenomenet. Könsstereotyper leder till fördomar mot kvinnligt ledarskap och kvinnor blir diskriminerade på grund av dessa fördomar. Kvinnors syn på sin självförmåga hämmas som ett resultat av könsstereotyper om att kvinnliga karaktärsdrag inte går att förknippa med ledarskap. Organisationsstrukturer konstruerar glastaket i form av könsegregerande förfaranden som orättvisa rekryteringsprocesser och genom att ignorera genusfrågor. Manliga nätverk och normer för dubbelbindningar upprätthåller även glastaket. Vidare så är kvinnor ofta tvungna att välja mellan karriär och familj, vilket män inte lika ofta får kämpa med. Ett centralt resultat i studien är även insikten i att en del av teorierna och forskningen om könsstereotyper kritiseras i och med att dessa delvis förstärker och accepterar könsrollerna. Nivån där organisationshierarkier tas upp beskriver problemet på ett mera strukturellt plan. Båda de innan nämnda nivåerna upprätthåller sammanfattningsvis glastaket, men på olika och sätt och med varierande effekter.
-
(2019)The purpose of the study is to examine the potential of formative interventions to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. The theoretical framework is composed of the construction the theory of cultural-historical activity theory in the case of the formation of transformative agency. In this study, local work activity is scrutinised as an expression of state of global structures from the point of view of the pedagogy of oppressed. The research is carried out as a literature review using pieces of scientific literature as data. The Data contains descriptions of the Change Laboratory Method, the “The Art of Conflict Transformation and Peacebuilding” Method as well as the Cultural Circle Method. The result of the study is a hypothesis on the obstacles the formation of transformative agency faces in local work activities, that reflect the state of global structures, as well as an assessment of the possibilities offered by the Change Laboratory Method, “The Art of Conflict Transformation and Peacebuilding” Method, and the Cultural Circle Method to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. The research results suggest that the theory of cultural-historical activity theory and the pedagogy of oppressed are valid theoretical frameworks for reviewing the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. Specifically, the Change Laboratory method seems promising to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity, in local work activities.
-
(2023)Recovery from the Covid pandemic has been hampered by a rise in food and energy prices due to climate shocks, conflicts and the war in Ukraine. Globally, over 600 million people live in extreme poverty. This essay highlights global injustices as seen through world inequality. An appeal is made to the individual's sense of moral duty, through the cosmopolitan moral conception of global justice. Finally, looking to the future, the focus is turned to various ways in which a more equal world can be achieved. These include reform proposals that are also characteristic of theories of global justice. This is an essay in the field of political theory. The purpose of this essay is to ask what a more equal world means and how this can be achieved. It touches on the issue of responsibility for global injustices, while focusing on reform proposals. In short, fulfilling moral duties related to global justice is to imagine alternatives that might include just institutions or global social policies, such as global taxes. To conclude, the need for research into what demands are placed on justice reforms in order for them to be considered legitimate is highlighted, for example what democratic criteria are placed on just institutions.
-
(2020)Maternal prenatal depression is associated with increased prevalence of mental disorders in the offspring, but the underlying mechanisms are yet to be discovered. It has been proposed that prenatal stress could cause changes in the hypothalamus-pituitary-adrenal-axis (HPA) function and glucocorticoid secretion of the fetus. Animal models have shown that an adverse early life environment is associated with glucocorticoid receptor gene (GR) methylation and increased stress reactivity in adulthood through decreased negative feedback. Decreased negative feedback is thought to increase the concentration of glucocorticoids, which influence amongst other things central nervous system development. This bachelor thesis aims to clarify the role of glucocorticoids in fetal programming. To outline the subject the thesis seeks to answer two questions; first, whether maternal prenatal depression is linked to GR-gene methylation and second, if maternal prenatal synthetic glucocorticoid treatment is associated with increased psychiatric symptoms in the offspring. Based on the literature review, maternal prenatal depression and GR-gene methylation are not strongly associated. This interpretation could partly be due to small sample sizes and variability of depressive symptoms. Prenatal synthetic glucocorticoids and HPA-axis dysfunction seem to be associated with increased prevalence of mental health disorders. This highlights the importance of discretion in glucocorticoid treatments associated with pre-term birth. Glucocorticoid treatments can affect the epigenome and it is likely that future research should focus more on the epigenetic changes of GR responsive genes. Glucocorticoids are likely involved in mediating the effects of adverse prenatal environment on the fetus. More research combining data from longitudinal studies and experimental laboratory research is needed to discover the possible causal mechanisms.
-
(2017)Den finska social och hälsovårdslagen förnyades år 2015. Förnyelsen av lagen innebär bland annat att en paragraf för strukturellt socialt arbete togs i bruk och vidare steg också våren 2016 en paragraf om socialvårdspersonalens anmälningsskyldighet om skev eller otillräcklig socialvård i kraft. Båda dessa paragrafer innebär att socialarbetare i sitt arbete också borde utföra ett mera samhälleligt påverkande arbete, ett s.k. strukturellt socialt arbete, i den väldigt casework-inriktade praktiken inom offentlig socialvård. Eftersom socialarbetare är gräsrotsbyråkrater i en offentligt styrd organisation inom den offentliga socialvården, måste de förutom den nationella lagen också i sitt arbete tillämpa organisatoriska regler och riktlinjer. Förutom dessa påverkas socialarbetare av indirekta åtgärder som knapphetspolitik i sitt arbete. Knapphetspolitik i välfärdsservicen, som varit påtaglig i Finland sedan lågkonjunkturen på 90-talet, arbetar för att föra över ansvaret från den offentliga socialvården till privata företag. Detta innebär att klienterna ska bli kritiska konsumenter av social-och hälsovårdsservice. Syfte med denna studie har varit att granska hur socialarbetare upplever den nya socialvårdslagen för den 7§ och vad som påverkar deras möjligheter att utföra åtgärder som är inskrivna i den 48§ och hur det definierar tillräcklig socialvård. Studien utgår från en tredelad teoretisk referensram: Strukturellt socialt arbete (Pohjola 2011; SVL 7§; SHM 2015) Gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme (Lipsky 1980) och NPM och knapphetspolitik i välfärdsservice. Strukturellt socialt arbete är en förändringsinriktad teori (Pohjola 2011) som också inskrivits i den nya socialvårdslagen, därmed är det också enligt lagen något som alla socialservisgivare borde utföra (SVL 2014). Handlingsutrymme, som enligt Lipsky (1980) är ett redskap som socialarbetare kan använda för att forma och förändra det utförda arbetet. NPM och knapphetspolitik leder enligt Koskiaho och Eräsaari till ett fragmentiserat fält av välfärdsservice som inte kommer att minska på kostnaderna för det offentliga (Koskiaho 2008; Eräsaari 2006). Studien är kvalitativ och utgår från fem semistrukturerade temaintervjuer med socialarbetare. Resultaten i studien visar att socialarbetare trots en förändring av socialvårdslagen och införandet av nya paragrafer i lagen inte vid sina praktiker utför ett planmässigt strukturellt socialt arbete som de själva skulle anse vara tillräckligt. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att knapphetspolitik som NPM inte nödvändigtvis upplevs påverka det egna arbetet och handlingsutrymmet ändå indirekt gör det genom knappa resurser i arbetet och leder till att socialarbetare inte i praktiken har möjlighet till att utföra ett arbete på det sätt som lagen menar.
-
(2021)Syftet med denna kandidatavhandling är att studera hur frontlinjen (tjänstemän) kan påverka möjligheten till innovation under vissa förhållanden. Studien fokuserar sig kring governance, speciellt experimentell governance och dess påverkan på frontlinjens ageranden. Möjliggörs det tillräckliga förutsättningar för tjänstemän eller måste olika hanteringsmekanismer utövas för att klara av arbetsbördan. Helsingfors stads ambition är att fungera som en plattform för innovation och försök. För att uppnå målen krävs det naturligtvis åtgärder av stadens förvaltning, Testbed Helsinkis är ett sådant exempel. Plattformens syfte är att skapa möjligheter till olika innovativa projekt och försök via olika teman och syften. Interaktionen mellan offentliga administrationen och projekten sker via tjänstemän, därför är det viktigt att tjänstemannen tillåts att skapa individuella lösningar, istället för att hens arbetsbörda blir alltför tung. Det finns tecken inom Helsingfors stadsstrategi på möjliggörande av innovation, vidare kan det även sägas att Testbed Helsinki i sig fungerar som en bra länk till innovation. Trots att det skapas underlag till innovation är den inte alltid enkel eller problemfri.
-
(2018)The purpose of this study was to find out what kind of social support was provided in the discussion forum among graduate students. The target of this study was the online converstations between graduate students in the Gradutakuu discussion forum. There are far too many students who have not graduated because of the unfinished thesis so it is important to find answers how to support the students better in their thesis writing process. It is in everyone's interest that the students will get their thesis done and graduate. This study is a case study and qualitative contents analysis was used in a inductive way to code the messages. The data was gathered from the online discussion forum. The main result of the study was that the social support given on the discussion forum between the students was mainly emotional. Esteem support had the second biggest role in the supportative expression followed by informational support. Every message at the discussion forum included at least one expression of emotional support. The results indicate that the discussion forum was an alternative platform for students to reach for support for their thesis writing process, especially what it comes to emotional support. It may be that the students did not get enough support through the formal thesis writing guidance and because of that they ended up looking for an alternative support from the discussion forum. The results suggest that in the thesis guidance there should be paid more attention to the role of emotional support.
-
(2021)Jag har skrivit min kandidatavhandling om gränsdragningen mellan försök till brott och fullbordat brott. Inom begreppet försök är det viktigt att man tar med andra begrepp, för att förstå sig på försök till brott. Begreppen är: förberedelse, fullbordat brott, avstående från försök och verksam ånger. Förberedelse till brott har ingen allmän bestämmelse i den finska strafflagen såsom försök har (SL 5 kap 1 §). Därför måste man skilja på begreppen. Vi tar ett hypotetiskt exempel, där man i Finland inte bestraffas för varken försök eller förberedelse: En kvinna som dricker alkohol och festar gör en förberedelse till att köra berusad i trafiken. En kvinna som tar fram nycklarna och sätter sig i bilen gör ett försök till att köra berusad i trafiken. En kvinna som kör berusad har fullbordat brottet. Vid ett fullbordat brott måste alltså alla brottsbeskrivningar uppfyllas, medan vid försök inte alla brottsbeskrivningar ännu uppfyllts av en eller annan orsak. Vid förberedelse har inte nödvändigtvis en enda brottsbeskrivning ännu uppfyllts. Här är även lagparagraferna noggranna då man inte blir bestraffad för endast onda tankar. Avstående från försök och verksam ånger är undantag till huvudregeln. Avstående från försök är ett oavslutat brott där gärningsmannen valt att inte genomföra försöket till slut. Gärningsmannen har alltså börjat genomföra brottet men sedan valt att avstå. Verksam ånger är å andra sidan ett avslutat brott där påföljderna inte ännu uppkommit. Exempel: Gärningsmannen har placerat en bomb men innan bomben exploderar väljer hen att avaktivera bomben och därför exploderar bomben aldrig. Avstående från försök och verksam ånger kräver alltid frivillighet. I min kandidatavhandling kommer jag att klargöra dessa begrepp och ge en bättre bild av fall där en gärningsman blir bestraffad för försök. Jag kommer vidare att ge exempel på olika rättsfall som behandlar dessa frågor.
-
(2021)Mitt syfte med avhandlingen är att granska fenomenet föräldraalienation ur en socialarbetares synvinkel. Forskningsfrågan är: Vilken bild ger litteraturen av fenomenet föräldraalienation? Och den preciserade forskningsfrågan är: Vilken bild ger litteraturen av hur barn påverkas av fenomenet föräldraalienation? Avhandlingens metod är beskrivande litteraturöversikt med materialbaserad analysmetod. Jag har sökt forskningslitteraturen via Google, Google Scholar, Diva- och Finna-portalen. Förutom forskningsartiklar som var publicerade i akademiska tidskrifter använde jag dessutom övriga artiklar, böcker, barnkonventionen, den finska barnskyddslagen, och lagen om vårdnad. Forskningsmaterialet består av bland annat enkätintervjuer, intervjuforskning och litteraturöversikt. Tidsmässigt har jag begränsat materialet till 2000-talet, med undantag för litteratur av Richard A. Gardner, eftersom han är den som introducerade begreppet föräldraalienation på 1980-talet. Därmed inkluderade jag några äldre artiklar av Gardner. Jag använde mig av Bowlbys anknytningsteorin som teoretisk referensram för att kunna knyta ett samband mellan resultaten och hur barn och deras utveckling påverkas av att bli utsatta för fenomenet föräldraalienation. Litteraturöversikten visar att fenomenet föräldraalienation är skadligt för barn och uppfattas som barnmisshandel. Som resultat kan barnen utveckla psykiska problem vilka kan fortsätta livet ut, t.ex. depression och ångest. Fenomenet förekommer främst i samband med skilsmässa, men alla skilsmässokonflikter handlar inte om föräldraalienation. Fenomenet är komplext och sker i olika former och grader och är därför svårt att känna igen. Processen för att motarbeta fenomenet är otydlig. Detta resulterar i att fenomenet är en utmaning inom socialt arbete och att professionella behöver kännedom om föräldraalienation.
-
(2023)Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys kartlägga attityderna och innehållet i kommentarsfälten under två olika personporträtt från Hufvudstadsbladet. Personporträtten hanterar ämnet föräldraskap med två offentliga finlandssvenska profiler eller kändisar som huvudperson. I studien är intervjuobjektets status och kön i fokus för att undersöka hur de olika kommentarsfälten skiljer sig åt. Baserat på detta tolkas skillnaderna och även vad de kan bero på. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om kändisar, parasociala relationer och könat föräldraskap. I den kvalitativa innehållsanalysen mäts kategorierna tilltal, omtal, attityd och hur personlig kommentarerna är, för att ta reda på hur kommentarsfälten skiljer sig åt och vad som är signifikant i respektive kommentarsfält. Resultatet visar att det personporträtt med en finlandssvensk kvinnlig tv-profil som huvudperson bemöter mera negativ attityd av publiken än personporträttet med en finlandssvensk manlig medieprofil och kändis som huvudperson. Det personliga tilltalet och de personliga kommentarerna gentemot den manliga kändisen var väldigt närvarande och kan tyda på en parasocial relation. Detta kan påverka hur han bemöts, tolkas och ses av publiken. Dessa skillnader kan tolkas som en spegling av hur samhällets syner på olika personer baserat på status, kön och roll ser ut. Med hjälp av social identitetsteori kan en annorlunda behandling av två olika situationer bero på huvudpersonens del av den egna gruppen. Människor har lättare att kritisera de som de anser inte tillhör den egna gruppen. Vidare diskuteras även rollen av kön i föräldraskap och hur det kan påverka responsen som personporträttet får.
Now showing items 1141-1160 of 6690