Browsing by Title

Sedan internet blivit en etablerad del av människors vardag utspelar sig stora delar av det offentliga samtalet på andra ställen än i de traditionella mediekanaler som tidigare haft en nyckelposition. Syftet med avhandlingen är att erbjuda en ingång till hur en så kallad kvantitativ kulturjournalistik, med hjälp av attitydanalytiska metoder, kunde spela en roll i att bevaka detta nya, utspridda offentliga samtal. Med utgångspunkt i den ständigt växande datajournalistiken kartläggs de rådande förutsättningarna för att i journalistiskt syfte avgöra attityden i texter med hjälp av automatiserad attitydanalys. I avhandlingen testas också Python-baserade programmet Textblobs kapacitet som verktyg för attitydanalys. I testerna används ett material bestående av drygt 3000 musikrecensioner ur boken Rock Albums of the '70s: A Critical Guide. Kartläggningen visar att attitydanalys är ett forskningsområde som har potential att stödja kvantitativ kulturjournalistik. Samtidigt existerar det fortfarande tekniska hinder för attitydanalys, såsom svårigheten att hantera naturligt språk algoritmiskt och risken för diskrepans mellan det textmaterial som används i tester och det som undersöks i praktiken. Det gör att attitydanalys ännu inte kan garantera att journalistikens trovärdighet ökar, vilket innebär att kvantitativ kulturjournalistik inte fyller alla krav som ställs på datajournalistik. Testerna av Textblob visar att programmet inte presterar på en nivå som journalistisk tillämpning skulle kräva. Det som ändå talar för Textblob är dess öppna källkod som gör det möjligt för vem som helst att modifiera och därmed förbättra programmet enligt sina egna behov. Den här avhandlingen ger en fingervisning om hur kulturjournalistiken kan röra sig i riktning mot datajournalistik, i synnerhet hur attitydanalys kan tillämpas inom journalistik. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka olika webbskrapningsmetoder för insamling av texter från det utspridda offentliga samtalet, samt på att utföra tester med olika typer av attitydanalysmetoder (till exempel stödvektormaskiner, en textklassificeringsmetod vars prestation förbättras med maskininlärning) och olika typer av textmaterial.

Syftet med denna avhandling var att bilda en uppfattning om vilka utmaningar kontra möjligheter finska fängelsernas rehabiliteringstjänster för kvinnor innefattar, med fokus på fångarnas egna erfarenheter och upplevelser av rehabiliteringstjänsterna. Antalet kvinnliga fångar har fördubblats i Finland under de senaste 30 åren, men det finns relativt lite forskning om fångar och deras rehabilitering under fängelsevistelsen ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visade att de kvinnliga fångarna i Finland har vissa genusspecifika rehabiliteringsbehov och att det finns brist på rehabiliteringstjänster som riktar sig till kvinnor i fängelser. Följaktligen ställdes forskningsfrågorna: Vilka utmaningar finns det gällande rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Vilka möjligheter finns det för rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Vilka genusspecifika behov a) kan identifieras b) bör beaktas vid rehabilitering av kvinnliga fångar i finska fängelser? Avhandlingens teoretiska referensram baserade sig på feministisk teori, specifikt Simone de Beauvoirs (2003) teori om kvinnan som ”den Andra” samt teorin om empowerment. de Beauvoirs teori utgår från att kvinnan har tvingats in i rollen som ”den Andra”, ett objekt som alltid definieras i relation till mannen (de Beauvoir 2003). Den epistemologiska utgångspunkten för avhandlingen var socialkonstruktionistisk. Avhandlingens material bestod av en semi-strukturerad intervju med en kvinnlig fånge som placerats i frihet på prov. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra tematiska kategorier: utsatthet och att vara ”den Andra ”, möjligheter, genusspecifika tjänster, och skam och identitet. Avhandlingens tillvägagångssätt är abduktivt och de Beauvoirs teori om kvinnan som ”den Andra” tillfogades efter innehållsanalysen. I resultaten redogjordes för respondentens erfarenheter av hur kvinnliga fångar och deras rehabiliteringsbehov blir ”de Andra” i förhållande till manliga fångar. Respondenten identifierade också att ett behov av genusspecifika rehabiliteringstjänster samt kvinnoseparatistisk rehabilitering existerar. De kvinnliga fångarnas erfarenheter både som utövare av och offer för våld avvek från de manliga fångarnas, vilket innebär att kvinnliga fångar har andra rehabiliteringsbehov kring våld. Respondenten beskrev även hur den egna kvinnligheten bemöttes negativt i den mansdominerade fängelsevärlden samt vikten av att rehabiliteringstjänsterna betonade självkänsla och identitet.

Syftet med min kandidatavhandling är att granska huruvida det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga politiker representeras i media, samt vilket uttryck dessa eventuella skillnader tar. Som material i avhandlingen används artiklar från Helsingin Sanomat och Suomen Kuvalehti. Artiklarna granskas som helheter genom djupgående analys av diskursen kring politikerna i artiklarna. Som metod använder jag mig av diskursanalys, d.v.s. analys av ord och uttryck i bildandet av meningar . Jag har tytt mig till Seppänen och Väliverronens (2012) definition av metoden som ett analysverktyg av meningar i samhället. Jag använder också representationsteorin som teoretisk referensram i analysen av vilka uttryck politikernas könsrepresentation tar i artiklarna. Därmed utgör teorin också en metod i avhandlingen. Knuutila och Lehtinen (2010) definierar representationer i detta sammanhang som avbildningar och porträtteringar som upprepar och upprätthåller värderingar i samhället. Eftersom avhandlingen har ett visst fokus på medieforskning, behandlas också medierepresentationer som en mera specifik form av representationer i avhandlingen. Enligt Karkulehto (2011) formar medierepresentationer samhällets värdegrund genom att upprepa och upprätthålla normaliserade mönster för representationer av t.ex. kön. Eftersom kön och genus är centrala begrepp i avhandlingen behandlas också grundläggande teorier inom området. Rossi (2010) lyfter fram och problematiserar den binära könsindelningen (man och kvinna), som också syns i vinklingen av denna avhandling. Enligt Rossi har den strama indelningen i män och kvinnor argumenterats för på biologiska grunder, vilka i sig inte är så entydiga som förespråkarna kanske tänker sig. Också Rossis hänvisning till Rubins (1975) tanke om en indelning i kön (biologiskt) och genus (socialt) är av vikt i försök att förstå hur kön byggs upp i samhället. Rossi (2010) lyfter också fram Butlers (2006) tanke om könets performativitet, alltså som någonting som bildas genom konkreta handlingar och upprepningar av dessa. De viktigaste resultaten i avhandlingen är att det finns vissa skillnader i hur kvinnliga och manliga politiker representeras i media. Mest konkret syns skillnaden i antal intervjuade kvinnliga politiker (5 st.) jämfört med antal intervjuade manliga politiker (10 st.) i Helsingin Sanomat. Ett intressant resultat var också att i motsättning till förväntningar lyfte endast en av kvinnorna som intervjuades i Helsingin Sanomat upp sin familj eller sina hemförhållanden. Ett flertal av de intervjuade männen lyfte däremot upp sina familjeförhållanden. I Suomen Kuvalehti intervjuades i sin tur ett större antal kvinnor än män, samtidigt som det ur artiklarna var möjligt att urskilja starkt könande ord och uttryck i beskrivningarna av politikerna.

En kandidatavhandling där jag presenterar kvinnlig sexualitet och sexuellt självförtroende utgående från termen ”erotic empowerment” och sexuell autonomi. Mitt syfte med avhandlingen är att diskutera kvinnors utveckling av sexuellt självförtroende och vilka genushierarkiska och sexualitetskontrollerande villkor som sätter utmaningar för detta. Till en början presenterar jag en teoretisk bakgrund där jag lyfter fram den kvinnliga sexualitetens plats i samhället. Jag ger ett historiskt perspektiv på kvinnlig sexualitet och presenterar teorier till varför och hur kvinnors sexualitet har kontrollerats samhälleligt. För att fortsätta diskussionen om kvinnlig sexualitet fokuserar jag i resten av kapitlen på ämnena feministisk pornografi, gränsöverskridande beteende och kommersiell erotisk konsumtion. Dessa tre ämnen är relevanta eftersom de kan vara praktiker för kvinnor att ta del av för att utveckla och förbättra sitt sexuella självförtroende. Feministisk pornografi kan visa kvinnor hur olika sorter av njutning och lust är acceptabelt. Jag diskuterar hur pornografin kan, liksom sexuellt kommersiella utbud, uppmuntra kvinnor till att bejaka och acceptera sin egen sexualitet. I diskussionsdelen lyfter jag fram hur feminint kodade normer för sexuellt beteende kan fungera som vägledning för kvinnor och använder Goffmans teatermetafor för att förtydliga denna tanke. Sexuella normer kan både vara tröstande och bra för en del kvinnor och erbjuda trygga referensramar medan de för andra kan upplevas som begränsande. Jag lyfter fram den ”vardagsonanerande” kvinnan som person och frågar var hon har sin plats i dessa roller för uttryckande av kvinnlig sexualitet. Den vardagsonanerande kvinnan är hon som inte skäms över sin sexualitet men som inte heller identifierar sig som en av de ”gränsöverskridande” kvinnorna.

Syftet med avhandlingen är att kritiskt granska kvinnornas roll i fredsbyggandet, både från ett genuskritiskt perspektiv och genom ett kritiskt perspektiv mot det västerländska biståndssystemet. Kvinnor och män upplever konflikter på olika sätt. Kvinnor har ofta inte samma möjligheter att delta i fredsbyggandet och det finns problem i hur kvinnor stöds efter konflikter. Kvinnoorganisationer spela en stor roll i att få kvinnor med i fredsbyggandet. De ger kvinnor en möjlighet att kunna vara med och delta, samtidigt som de tar upp genusfrågor och hämtar fram de problem som finns inom det. Lokala aktörer spelar en stor roll för att en hållbar fred ska nås. Internationella institutioner lägger mycket fokus på att ta med lokala organisationer och aktörer i fredsbyggandet, men det händer, att fokuset inte är tillräckligt brett, och att det bara är en del lokala aktörer och organisationer som får möjligheten att delta. Det räcker inte med att en lokal organisation eller en kvinna är med i fredsbyggandet, utan det ska finnas mycket variation och lokala aktörer och kvinnor ska få vara med och delta på olika nivåer i frågor som berör dem. Som exempel används i avhandlingen FN:s resolution 1325 som handlar om kvinnor, fred och säkerhet.

Tiivistelmä - Referat - Abstract The focus of the study is to examine how immigrants and marginalization is represented in the Finnish newspaper Helsingin Sanomat. As my material I used writings concerning marginalization of immigrants that were published in Helsingin Sanomat during 2013-2016. The frame analysis was used as an analytical framework. My examination was based on the social constructionism assumption that language constructs social reality. It was based on the assumption that media does not only reflect, but also actively participates in its significations. Three dominant frames were found in the data – threat, control and change. The marginalization of immigrants was seen as problematic as expected in all of the three frames, but different ways to manage, to control, to express and to talk about the phenomenon rose from the frames. In the frame of threat, the marginalization of immigrants was seen as a major security threat to us and the writings were keen to create threats of terrorism, radicalization and gang formation. In the frame of control, the management of problems and the fear that the problems would grow too big for us finns, became essential. In the frame of change, the structural change of our society, and the “new era” of Finland, were acknowledged. In addition to the frames, I paid my attention to the questions of media and its power in my study. Several studies have pointed out, that the frameworks of the media have seen to influence the common opinion of the citizens. Thus media does not only reflect objectively our social reality, but also actively produces it by exracting some concerns and emphasizing others. Media has a great responsibility, and our responsibility is to pay more attention to it in the future.

The labour market in Finland is segregated by gender, and it is rare to work in a place, where the number of men and women is even. The aim of this bachelor’s thesis is to look at the effects of these segregated labour markets by studying the experiences of tokens. The main theory of this research is the token theory by Rosabeth Moss Kanter (1977). This theory depicts the roles and statuses that are repercussions of the token situation. In this research I will also analyze, how the token category of gender is present in the speech of the tokens. The research was based on four qualitative theme interviews of male kindergarten teachers. The length of the interviews was from 46 to 70 minutes. The research material of this is a discretionary sample. Studying male kindergarten teachers enabled examining token experiences, because teacher’s profession is strongly segregated by gender. The interviews were first transcribed, and the analyzed using a phenomenographic method with four stages of analysis. The token status is shown in the high visibility of the male kindergarten teachers. They are also often presumed to pose qualities and skills, which are typical to the category of their gender. The interviewees talked about surprised reactions, stereotypes that they face, gratitude and the benefits of being one of the few in their field. This treatment received as a token resulted in feelings of anxiety, irritation and indifference. The tokens described their work community in many ways, from empowering to feeling like an outsider. The interviewees had not often worked with other male kindergarten teachers. In contrast to the theoretical framework of the study, there were no signs of competition between the tokens in this research material. The attitude towards other tokens was positive. Segregation in the kindergarten teacher’s profession was described as a fact that the tokens are already aware of and do not need to be reminded of. In the material this was shown as a general assumption that all teachers in kindergarten are female, and also as the fact that the profession is very homogenous in terms of gender. The interviewed tokens had similar backgrounds, and they indicated many reasons for there being so few men working as kindergarten teachers. Gender roles in upbringing were addressed as different ways of acting between men and women, breaking of gender norms and gender-sensitive education.

The city of Helsinki has decided to organize the instruction preparing for basic education for immigrants in 1st and 2nd grades by including the students in mainstream education classes. This is a new method in educational field in Finland and creates new challenges for education providers and teachers. Instruction preparing for basic education was previously organized in separate classes exclusively for immigrant students. In my thesis I researched teachers’ experiences teaching immigrant students in mainstream education classes because this point of view has not been widely researched before in Finland. This thesis presents experiences that were related to competence in immigrant teaching, satisfaction in accomplishing targets of learning and opinions on given resources. The research is a qualitative study and the material was collected by interviewing teachers who have experience of teaching immigrant students in the new inclusive classes. Interviewees were three comprehensive school teachers and they were all interviewed separately. Interviews were recorded and transcribed for further analysis. Teachers’ experiences in inclusive education were either mostly positive or mostly negative. Positive experiences included good experiences in competence as an immigrant students’ teacher and teachers were mostly satisfied in accomplishing the targets of learning. These teachers also thought that the inclusion method in immigrant education has turned out to be successful. Negative experiences were related to dissatisfaction in competence and in succeeding in targets of learning. All teachers were mostly satisfied with given resources but they thought they would have needed more learning materials and could have used more helping hands. As it is a new phenomenon, inclusion in education and teachers’ experiences of it should be researched more especially when developing new educational practices.

Kyselytutkimus vuodelta 2009 osoittaa enemmistön (58 %) Kylmäkosken vankilan vangeista uskovan Jumalaan. Uskovien jumalakuvan tärkein malli on Matti Hyrckin teorian "Parantaja", joka muistuttaa eniten kristustyyppistä lohduttajaa. Teorian muut jumalakuvamallit Houkuttaja, Hallitsija, Vaatija ja Vetäytyjä olivat vastauksissa vähemmistönä. Ateisteja oli 15 % vastanneista.

Aims. This qualitative thesis examines the rationalizing of meat consumption and the health and ecological problems associated with the use of meat as well as ethical views. Previous studies show that the constant growth of meat production and consumption causes problems for health and the environment. The aim of the study is to get an understanding of how meat consumption is seen, how it is justified and what factors would affect consumption. Methods. The material was collected by a group interview with four women and men aged 25–32 in the metropolitan area. The interview was recorded and transcribed. The material was analyzed in a material-oriented way. Results and conclusions. The most important arguments for meat consumption were taste, habit, ease, affordability and availability. Consumption was reduced over the past few years and it was seen as possible to further reduce it. Ecological, ethical and health issues were highlighted as the reasons for this reduction. Reductions would be facilitated and promoted by better quality vegetarian alternatives, good availability and external incentives. Discontinuation was also seen as possible in the future. It would seem that there is a desire to move to a more plant-oriented diet if it is supported by, for example, food producers and society. An example of support could be to change nutritional recommendations so that plant-based products would be raised alongside animal origin products.