Browsing by Title

Kandidaatintutkielmani tarkoitus on tarkastella systemaattisen kirjallisuuskatsauksen keinoin autoritaarisen vanhemmuustyylin vaikutusta lapsen empatian kehittymiseen tutkimalla aiempia tutkimuksia ja niissä tehtyjä löydöksiä. Aiempi vanhemmuustutkimus pohjautuu pitkälti Baumrindin määritelmälle kolmesta vanhemmuustyylistä. Empatiaa voidaan tarkastella monen eri teorian valossa, joista nostan erityisesti Hoffmanin teorian empatian kehittymisestä. Tutkimuskysymykseni ovat 1) miten kirjallisuudessa määritellään autoritaarinen vanhem-muustyyli 2) miten kirjallisuudessa määritellään empatia ja 3) miten autoritaarinen vanhemmuustyyli vaikuttaa lapsen empatian kehittymiseen? Toteutin tutkimukseni systemaattisena kirjallisuuskatsauksena, johon kuului 11 vertaisarvioitua tieteellistä artikkelia. Keräsin aineistoni systemaattisesti kolmesta eri tietokannasta, jotka olivat EBSCOhost, ERIC ja Finna. Analysoin tutkimusaineistoni sisällönanalyysin keinoin, käymällä artikkelit läpi tutkimuskysymyksittäin ja keräämällä löytämäni vastauksen taulukkoon, jonka avulla pystyin vertailemaan artikkeleita. Autoritaarisen vanhemmuustyylin määritelmistä löytyi neljä eri osatekijää, joista vanhemmuustyyli koostuu – vuorovaikutus, lämpimyyden ulottuvuus, kontrolli ja fyysinen rankaiseminen. Tutkimusartikkelien perusteella empatia on kykyä ottaa toisen näkökulma, toisen ihmisen tunteiden ymmärtämistä ja niihin reagoimista sisältäen emotionaalisen ja kognitiivisen empatian kykyjä. Lisäksi tutkimustulosten perusteella autoritaarinen vanhemmuustyyli voi vaikuttaa negatiivisesti lapsen empatian kehittymiseen.

Avhumanisering som psykologisk process hör till de socialpsykologiska teorier som man främst använt för att försöka förklara hur en ”vanlig” individ kan agera grymt mot en annan i konfliktsituationer och hur massmord har kunnat genomföras flera gånger i historien med så många människors delaktighet. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för de teorier kring avhumanisering som främst används för att förklara hur en ”vanlig” individ motiveras till att utföra grymma dåd som medlem av en grupp och hur avhumaniseringens olika processer kan se ut. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt i ämnet genom att granska individen genom teorin om social identitet, för att understryka gruppidentitetens vikt för individer i konfliktsituationer samt de rådande social strukturernas betydelse för den gruppidentiteten. Sedan presenteras Albert Banduras (1975) teori om moraliskt disengagemang och de olika kognitiva mekanismer som aktiveras hos individen då denna handlat på ett moraliskt tvivelaktigt sätt och måste, för att minska på känslan av obehag som den kognitiva dissonansen orsakar, omstrukturera uppfattningen om sina handlingar. Avhumanisering som en av de kognitiva mekanismerna fungerar som kärnan för denna avhandling och nyare forskning inom ämnet lyfts fram där skillnader på direkt avhumanisering och olika subtilare formare av avhumanisering diskuteras. Resultaten av litteraturöversikten tyder på att det finns en ond cirkel, där avhumaniseringens konstanta närvaro i samhällen utanför direkt konflikt kopplas samman med skapandet av samhälleliga sociala strukturer, strukturer som vidare bidrar till att medlemmar av utgruppen avhumaniseras och risken för gruppkonflikt ökar. Vikten av mellanmänskliga relationer uppkommer som en förebyggande faktor för att avhumanisering inte skall ske, meta- avhumaniseringens förmåga att även fungera åt motsatt håll: meta-mänsklighet i fall där individer får uppleva att en utgrupp uppfattar den egna gruppen som starkt mänsklig, besvarar denna uppfattning med samma känslor mot utgruppen. Denna kunskap kunde konkret implementeras i framtida förebyggande arbete och mer forskning för att vidare utreda fenomenet behövs.

Tiivistelmä - Referat - Abstract Det har pågått en diskussion om avkriminalisering av cannabis i offentligheten under de senaste åren. Politiker har uttalat sig i frågan, och ett lagförslag om avkriminalisering om cannabis nådde över 50 000 underskrifter i november 2019. Även antalet personer som uppger sig använda cannabis har ökat stadigt de senaste åren. I denna avhandling granskar jag hur socialarbetare upplever diskussionen och debatten om avkriminalisering av cannabis. Syftet med min avhandling är att generera ny kunskap om hur socialarbetare upplever diskussionen om avkriminalisering av cannabis, samt vilka aspekter relaterade till professionell identitet och yrkesfält som påverkar denna upplevelse. Mitt forskningsmaterial består av tre intervjuer utförda under hösten och vintern 2019. Materialet är analyserat med innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram är rollteori samt Karaseks och Theorells krav-stöd-kontroll-modell, som jag använt i tolkningen av materialet och i syntetiseringen av resultaten. Studien synliggör olika upplevelser av diskussionen av avkriminalisering av cannabis på sina arbetsplatser och i sina arbetsgemenskaper, samt hur diskussionen tangerar ens professionella roll. Det kommer även fram att det råder olika diskurser inom socialt arbete gällande avkriminalisering av cannabis och drogpolitik överlag, där det kan anses existera en tudelning mellan den juridiska diskursen och den liberala.

Muuttuva yhteiskuntamme asettaa myös koulutukselle muutostarpeita. Tulevaisuuden yhteiskunnassa vaaditaan yhä monipuolisempaa osaamista, joka on herättänyt ajatuksen perinteisen kouluinstituution muovaamisesta. Ratkaisuna koulun kehitystarpeisiin on ruvettu hyödyntämään pedagogisesti ja fyysisesti joustavia oppimisympäristöjä. Näitä toiminnallista, sosiaalista ja monimuotoista koulutoimintaa tukevaksi kehittyjä muunneltavia tiloja, kutsutaan avoimiksi oppimisympäristöiksi. Avoimien oppimisympäristöjen uskotaan mahdollistavan laajempia opiskelutapoja niin itsenäisesti kuin ryhmässä. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli tarkastella perusopetuksen opetussuunnitelma uudistuksen (2014) myötä vauhdilla yleistyneitä avoimia oppimisympäristöjä. Tutkimuksessa selvitetään avoimien oppimisympäristöjen tavoitteita ja näiden tavoitteiden toteutumista. Tutkimus toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Tutkimuksella haluttiin saada muodostettua yleiskuva avoimien oppimisympäristöjen tavoitteista ja niiden toteutumisesta aikaisempia tutkimuksia hyödyntämällä. Tutkimukseen valikoitui kyseinen tutkimusmenetelmä sen sopiessa hyvin laaja-alaisen katsauksen tuottamiseen, ilman tiukkoja sääntöjä. Tutkimuksessa havaittiin, että avoimet oppimisympäristöt nähtiin pääasiassa potentiaalisena tapana uudistaa kouluja. Avoimet oppimisympäristöt olivat kuitenkin saaneet vaihtelevaa palautetta käyttäjiltä todellisesta toimivuudestaan. Aina tilojen hyvä ajatus, tukea nykypäiväisempää ja osallistavampaa oppimista, ei ole täysin onnistunut tilojen toteutuksessa ja osa tilojen ratkaisuista oli osoittautunut opetusta ja koulutoimintaa heikentäviksi. Monet tilojen epäonnistuneista ratkaisuista näyttäytyvät asioina, jotka olisi pitänyt pystyä huomioimaan suunnittelu- ja rakennusvaiheessa hyödyntämällä eri asiantuntijoiden osaamista. Avoimet oppimisympäristöt vaativat vielä kehittelyä sekä käyttäjien integroimista pedagogiikan muutokseen, jotta muunneltavat ja joustavat tilakokonaisuudet voivat todella tukea ja mahdollistaa uudenlaista koulun toimintaa.

Teknikens utveckling har bidragit till att föra vårt samhälle till ett nytt tidsskede där visuella presentationssätt är det mest framträdande. Den här utvecklingen har vidare bidragit till att nyhetsmedier lägger allt mer vikt vid bilden och det visuella framförandet som kommunikationsmedel. Bilder på människor som flydde Syrienkriget som pågått sedan 2011 dominerade de europeiska nyhetsmedierna åren 2015 och 2016. Flyktingar representeras i nyhetsmedier på ett sätt som avlägsnar "oss" från "dem". Nyhetsmedier objektifierar och kategoriserar flyktingar som en specifik grupp av människor, ofta män, utan att ta historiska, kulturella eller politiska bakgrund i beaktande. Flyktingar är också överrepresenterade i våldtäktstatistiken i Finland vilket bland andra faktorer ger ett intryck av att de är ett hot mot vårt samhälle, även om statistiken kan tolkas på olika sätt. Barn däremot anses oskyldiga och accepteras lättare att förtjäna vår hjälp. De här faktorerna har lagt grunden för avhandlingens syfte, som är att undersöka hur nyhetsmedier utöver text använder visuella medel som har en sympatiserande och berörande effekt på publiken, och att de använder dessa medel för att fånga publikens uppmärksamhet. Det här har jag gjort genom att analysera fotografierna av flyktingbarnen Aylan Kurdi och Omran Daqneesh, som båda på olika sätt är offer för Syrienkriget. Jag har utgått från frågeställningarna varför just dessa bilder blivit symboliska för Syrienkriget och huruvida dessa bilder på barn används för att vattna empatitorkan som uppstår då ett överflöd av varandra liknande bilder har bedövat medlidandet. Som metod har använts kvalitativ innehållsanalys, mer specifikt semiotisk bildanalys med Stuart Halls reflektiva tillvägagångssätt som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att de två fotografierna blivit symboliska på grund av att de skiljer sig från de övriga bilderna från kriget i fråga. De är de enda i sitt slag och på grund av sin chockerande och känsloladdade natur använts av nyhetsmedier för att vattna empatitorkan. Då nyhetsmedier publicerar fotografier av det här slaget ger allmänheten ett intryck av att nyheten handlar om ett undantag, vilket inte är fallet. Publiceringen av bilder på döda eller skadade barn är också ett representationssätt som ytterligare avlägsnar "oss" från "dem" eftersom det är osannolikt att liknande bilder av västerländska barn skulle publiceras.