Browsing by Title

Syftet med den här avhandlingen är att granska mediebilden av män och maskulinitet i det finländska public service-bolaget Yles podcast Ted och Kajs podcast utgående från Karen Ross teori om maskulinitet i kris. Avhandlingen undersöker dels på vilket sätt maskulinitet och manlighet lyfts fram i podcasten och dels mera specifikt om den förlegade idén om män som maskulina macho-män reproduceras genom innehållet i podcasten. Enligt Karen Ross teori om maskulinitet i kris, från studien Gendered media – Women, men, and identity politics (2010), har det i modern tid varit och blivit vanligt att se porträtt av män i medierna som en oansvarig och barnslig man som intresserar sig för sex, snusk och stereotypt manligt kodade ämnesområden. Ross kallar mannen för ”den nya grabben” och beskriver honom som en modern man som ironiskt skämtar med det förlegade macho-idealet, den stereotypa maskulina mannen från förr, men som samtidigt reproducerar en onyanserad bild av vad män och maskulinitet är. I och med reproduceringen av den nya grabben porträtteras också onyanserade bilder av vad kvinnor och kvinnlighet är, och sexistiskt innehåll i medierna reproduceras trots att medieproducenten menar att innehållet är oseriöst och ska läsas som humor. Teorin om maskulinitet i kris visar hur ironiserande medieinnehåll reproducerar stereotypa bilder av vad män och maskulinitet, och kvinnor och femininitet, är Podcaster är ständigt medverkande i det sociala konstruerandet av könsidentiteter, det gör det relevant att undersöka hur könsroller porträtteras i dagens medieinnehåll i podcaster. Podcasten är ett livfullt och engagerande medium, som knyter starka band till publiken. Det har sedan tidigare inte gjorts särdeles många vetenskapliga studier om podcasten som medieplattform, bland annat eftersom att podcasten är ett relativt nytt medium i dagens medielandskap. Ted och Kajs podcast är den mest lyssnade podcasten som görs på svenska i Finland. Metoden som tillämpas i avhandlingen är innehållsanalys stödd på närläsning. Analysen i avhandlingen är gjord som fallstudie – i avhandlingen undersöks fem avsnitt ur Ted och Kajs podcast valda genom ett strukturerat slumpmässigt urval. Närläsningen görs genom att avsnitten har transkriberats och analyserats. I avhandlingen kan man läsa exempel ur de transkriberade avsnitten. I teoridelen av avhandlingen diskuteras bland annat begreppen genus och könsroller samt humorns och ironins funktioner, detta i linje med Ross teori. Avhandlingens resultat visar att flera aspekter av Ross teori om maskulinitet förekommer i de analyserade avsnitten ur Ted och Kajs podcast. I podcasten reproduceras bilden av den oansvariga och ”dumma” mannen som intresserar sig för snusk och sex, och humor och ironi används som en täckmantel för den onyanserade bilden av män och manlighet. I en del av exemplen som lyfts fram i avhandlingen reproduceras stereotypt macho-manliga ideal rakt av, medan det utgående från en del av exemplen kan konstateras att macho-manlighet är något som Ted och Kaj som producenter för podcasten inte kan identifiera sig med. Ted och Kajs podcast är en humorpodcast, och aspekter av ironins roll som ett godkännande för att skapa, utgående sexistiskt innehåll från Ross teori, förekommer i podcasten.

Tiedekunta - Fakultet - Faculty Pedagogiska fakulteten, Kandidatprogrammet i pedagogik Tekijä - Författare - Author Inger Fabritius Työn nimi - Arbetets titel Nyblivna lärares uppfattningar om att leda mångprofessionella team inom småbarnspedagogiken Oppiaine - Ämne – Subject Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare - Level/Instructor Kandidatavhandling, Marina Lundqvist Aika - Datum - Month and year April 2021 Sivumäärä - Sidantal - Number of pages 41 s. + 1 s. bilagor Tiivistelmä - Referat – Abstract Syfte med denna studie är att ta reda på hurdana uppfattningar nyblivna lärare inom småbarns-pedagogiken har om att leda det mångprofessionella teamet. Det är viktigt med tanke på att läraren inom småbarnspedagogik har det pedagogiska ansvaret för barngruppen och förväntas leda teamet och tillsammans med sina kolleger skapa en gynnsam verksamhetskultur för barngruppen i enlighet med läroplanen. På grund av de stora förändringar ledarskapet inom dagvården har gått genom de senaste åren förklarar Fonsén (2014) att det nu är viktigt att diskutera vem som leder vad och på vilket sätt. Några forskare vid Helsingfors universitet har startat forskningsprojektet Hållbar verksamhetskultur inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning vid Helsingfors universitet svenska studieinriktning för lärare inom småbarnspedagogik för att förbättra lärarnas utbildning med tanke på ledarskap och hållbarhet. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där 8 nyblivna lärare inom småbarnspedagogik intervjuades. 4 av intervjuerna transkriberades och användes i denna kandidatavhandling. Analysen är en hermeneutisk analys. Resultatet av studien visar att de nyblivna lärarnas uppfattning om hur det är att leda mångprofessionella team är mångfasetterad. De har inte en klar uppfattning om vem som ingår i det mångprofessionella teamet. Det till trots tar de sin uppgift att leda barngruppen pedagogiskt och att leda det mångprofessionella teamet mot uppsatta mål på största allvar. De har den uppfattningen att det ingår i att leda det mångprofessionella teamet att skapa en så bra verksamhet som möjligt för barnen. För att göra det behövs det goda relationer, tillit, samarbete, god kommunikation, diskussioner, lyhördhet och empati samt kunskap om varandras kunskapsområden. Avainsanat – Nyckelord Ledarskap, småbarnspedagogik, mångprofessionella team, samarbete Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Helsingfors universitetsbibliotek – Helda/E-thesis (examensarbeten)

Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka nyheter finlandssvenska studenter vid Helsingfors universitet konsumerar på det sociala mediet Instagram. Allt fler mediehus publicerar nyheter på sociala medier och däribland på Instagram. Genom att ta reda på vad studenter vid Helsingfors universitet helst läser på Instagram kan man få reda på vad som genererar mest visningar och gillningar på Instagram. Undersökningen görs med en enkät som 67 finlandssvenska studenter vid Helsingfors universitet har svarat på om sina nyhetsvanor på Instagram. Respondenternas svar om hur mycket de konsumerar nyheter på Instagram, vilka nyheter de överlag helst konsumerar, vilka nyhetskonton de följer på Instagram och hur de tycker att nyheterna borde publiceras på Instagram har analyserats. Resultaten jämförs även med tidigare forskning om nyhetskonsumenten på sociala medier och med forskning kring nyhetsförmedlingen på sociala medier. Respondenterna konsumerar överlag helst nyheter om politik, men på Instagram är det nyheter om våldsdåd eller brott samt om kändisar och skvaller som fångar uppmärksamheten i ett Instagramflöde. Enligt respondenterna borde nyhetsmedierna publicera mer nyheter om politik och om vetenskap. Helst ska nyheterna publiceras som en bild eller video i det fasta flödet på Instagram med nyheten i bildtexten eller alternativt som en instastory. Åsikten överlag om nyheter på Instagram bland respondenterna är att Instagrams syfte inte är att vara en kanal för nyhetsförmedling, men många konsumerar ändå nyheter via Instagram.

Tavoitteet. Käsitöiden harrastaminen on olennainen osa monien äitien vapaa-ajanviettoa. Käsitöiden harrastamisen kirjo on laaja ja harrastamisen taustalla on erilaisia syitä. Käsitöihin liittyy voimakkaita positiivisia mielikuvia niin niitä itse tekevien, kuin muidenkin mielissä. Käsi-työtaidot ovatkin arvostettua pääomaa. Käsitöiden tekeminen on yleensä pakon tai velvolli-suuden sijasta miellyttävä mahdollisuus. Moni kokeekin käsityöharrastuksen rentouttavaksi ja voimaannuttavaksi. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää nykypäivän äitien vapaa-ajan viettotapoja. Erityisesti tarkastellaan syitä käsitöiden tekemiseen tai niiden tekemättö-myyteen. Tutkimuksella haluttiin selvittää myös, vaikuttaako lapsuudenkodin käsityöharras-tukset siihen tekevätkö äidit käsitöitä nykypäivänä. Menetelmät. Toteutin tutkimuksen kyselytutkimuksena. Verkkokyselyyn vastasi anonyymisti 45 äitiä, iältään he olivat 24-51 -vuotiaita. Jaoin linkkiä kyselylomakkeeseen Facebookissa suljetussa äitiryhmässä sekä WhatsAppissa eräässä äitiryhmässä. Lisäksi jaoin linkkiä joille-kin ryhmiin kuulumattomille äideille. Analysoin aineistoa sisällönanalyysillä. Muodostin vas-tauksista teemoja. Tulokset ja johtopäätökset. Äideillä on vähän vapaa-aikaa ja se aika halutaan viettää mielui-sella mutta hyödyllisellä tavalla. Tämän aineiston pohjalta voi sanoa, että nykypäivän äidit harrastavat monipuolisesti käsitöitä. Äidit myös mielsivät käsitöiksi hyvin erilaisia asioita. Lapsuudenkodin käsityöharrastukset eivät näyttäneet aina olevan yhteydessä siihen, kuinka äidit harrastavat käsitöitä nykypäivänä. Äiti, jonka kotona oli tehty käsitöitä, ei kuitenkaan välttämättä tehnyt niitä nyt. Vastaavasti äiti, jonka kotona ei ollut tehty käsitöitä, saattoi hy-vinkin tehdä niitä nykypäivänä. Suurin osa vastaajista teki käsitöitä ja niitä oli tehty myös hei-dän lapsuudessaan. Äitien vapaa-ajanvietossa näkyi selvästi perhe- ja kotikeskeisyys. Käsi-työt olivat liikunnan jälkeen toiseksi suosituin tapa viettää vapaa-aikaa. Käsityöt suuntautuivat tyypillisesti kotiin tai perheen käyttöön ja ne tehtiin useimmiten tarpeeseen. Suurimmat syyt sille, miksi äiti ei tehnyt käsitöitä oli ajan- ja kiinnostuksenpuute. Vapaa-aikaa on vähän ja sitä ei välttämättä tahdota käyttää käsitöihin, ellei niistä erityisemmin nauti.

This Bachelor´s thesis is about to explain empirically what correctional vocational education and employment after the sentence in Finland is. The thesis has been implemented by qualitative study extract. The thesis follows research ethics and guidelines of Finnish National Board on Research Integrity (TENK). Method guides have been used. The thesis aims to increase the consciousness of the correctional education. The thesis is based on the character of the public discussion and a social and scientific need. In Finland, the subject has not been researched extensively, so further studies of the thesis would be valuable. The research data has been collected with two methods: by writing task completed by prisoners who study vocational education and by a group interview with staff who work in an open prison. The research data was collected at the end of the year 2018 and during the spring of the year 2019. The correctional vocational education can be thought as an expression of lifelong learning. This study shows that lifelong learning links the correctional vocational education and employment together in three different ways: education as enabler of the employment, studying as developing the own know-how and a reform of the vocational education. The results bring out a critical viewpoint: vocational education institutions have less responsibility of the learning than ever and the responsibility has been transferred to workplaces. This study shows that studying vocational education during the prison term is based on different motives. The most important motives are developing own know-how and advantages which are obtained through studying. Studying is meaningful because the prisoners are interested in study fields. Studying during prison term is not that different than studying in everyday life. The results describe employment after the sentence through three themes: preparing to working life during the prison term, optimistic attitude towards employment and the importance of employment as a booster of life. In prison term the basis of employment after the sentence is built by education, workplace learning and vocational guidance. Employment brings different benefits, for example withdrawal from the criminal way of life, day rhythm and incoming.

The purpose of the bachelor’s thesis is to study newly qualified kindergarten teacher’s expectations on occupation and how they experienced the work. The purpose of this research was to find out what expectations kindergarten teachers have, how these expectations have been fulfilled, what kind of support did kindergarten teachers get in the beginning of their career and how they think the education gave skills for the occupation. The theoretical background focuses on what it is like to go from being a student to working life and, also what it means to be a kindergarten teacher. Previous research will be presented of kindergarten teachers working experiences and challenges faced in the beginning. Research method used was a qualitative interview with influences from hermeneutics. Three newly qualified kindergarten teachers with less than two years work experience were interviewed for the research. The results of this research show that the kindergarten teachers had different experiences of the first years working. The expectations were high and everyone looked forward to start working. The expectations were partly met and there where things that were different than thought for example how kindergarten teachers are viewed, the roll of kindergarten teacher and how hard it is to work in a group with 0–3– year– old children. Two out of three kindergarten teachers considered that they got support in working and one kindergarten teacher experienced a lack of support. The kindergarten teachers thought that the education had given skills for the job, even if they thought some things were missing from the education.

Kansainvälisillä organisaatioilla on kasvava vaikutus Suomen koulutukseen. Taloudellisen yhteistyön ja kehityksen järjestö OECD on yksi merkittävimmistä Suomen koulutukseen vai-kuttavista kansainvälisistä organisaatioista. OECD:n painoarvo koulutusasioissa tunnuste-taan globaalisti. Järjestöllä on ollut esimerkiksi keskeinen rooli koulutuksen kansainvälisen vertailtavuuden kehittämisessä. Tämän tutkielma arvioi OECD:n vaikutusta Suomen koulutusasioihin. Tutkielmassa selvitettiin, miten OECD on vaikuttanut Suomen koulutusasioihin ja koulutuspolitiikkaan ja miten Suomessa on reagoitu OECD:n toimiin. Lisäksi tutkielmassa tarkasteltiin sitä, mitä vaikutuskanavia OECD:n vaikutukselle Suomen koulutusasioihin ja koulutuspolitiikkaan tunnistetaan tutkimuskirjallisuudessa. Tutkielma toteutettiin systemaattisena kirjallisuuskatsauksena, jonka kautta aineistoksi valikoitui viisi tutkimusta. Tutkielmaan valikoitujen tutkimusten tuli olla vertaisarvioituja ja tieteellisessä julkaisussa julkaistuja. OECD:n vaikutus Suomen koulutusasioihin näkyi siinä, miten koulutusta on Suomessa kehitetty eri osa-alueilla OECD:n näkemykset huomioiden. Vaikutus havaittiin myös koulutusta koskevissa diskursseissa. OECD:n olennaisimmiksi vaikutuskanaviksi koulutusasioissa havaittiin PISA-tutkimukset (Programme for International Students Assessment) sekä maakohtaiset ja teemakohtaiset raportit. Tutkielman perusteella OECD:lla on ollut vaikutus Suomen koulutuksen ja koulutuspolitiikan kehitykseen. Aihepiiriä koskevaa tutkimusta voisi jatkojalostaa kansainvälisen vertailun suuntaan, niin että Suomen lisäksi OECD:n vaikutuksia arvioitaisiin muissa järjestön jäsenmaissa. Lisäksi OECD:n vaikutuksia voisi tutkia rajatummilla koulutuksen osa-alueilla kuten erityispedagogiikassa.

År 2019 meddelade Skatteverket att höginkomsttagare kan motsätta sig offentliggörandet av deras skatteuppgifter. Förändringen härleder från artikel 21 i EU:s allmänna dataskyddsförordning, alltså GDPR. Enligt Skatteverket ger förändringen höginkomsttagare rätten att invända mot att ens skatteuppgifter utlämnas till journalister. Detta betyder att medier förhindras att få ut skatteuppgifter i samma utsträckning som tidigare. Många medier ansåg att detta försämrar den offentliga diskussionen kring finländarnas inkomster. I denna avhandling undersöks mediernas rätt att behandla personuppgifter. Därtill behandlas även skatteuppgifternas offentlighet på allmän nivå. Som material används Olli Mäenpääs bok ”Julkisuusperiaate” (2020) samt Teuvo Pohjolainens text ”verotietojen julkisuudesta” (2013). Förutom detta granskas dataombudsmannens beslut 9979/163/2019. På basis av analysen kan konstateras att mediehusen har ganska mycket frihet över sin verksamhet. Diskussionen kring publicering av skatteuppgifter och rätten att behandla personuppgifter är inte lättlöst. Det finns välmotiverade argument både för och emot. I detta avseende speglar avhandlingen hur svårtolkat GDPR är.