Browsing by Title
Now showing items 418-437 of 6763
-
(2020)Tiivistelmä - Referat - Abstract Det har pågått en diskussion om avkriminalisering av cannabis i offentligheten under de senaste åren. Politiker har uttalat sig i frågan, och ett lagförslag om avkriminalisering om cannabis nådde över 50 000 underskrifter i november 2019. Även antalet personer som uppger sig använda cannabis har ökat stadigt de senaste åren. I denna avhandling granskar jag hur socialarbetare upplever diskussionen och debatten om avkriminalisering av cannabis. Syftet med min avhandling är att generera ny kunskap om hur socialarbetare upplever diskussionen om avkriminalisering av cannabis, samt vilka aspekter relaterade till professionell identitet och yrkesfält som påverkar denna upplevelse. Mitt forskningsmaterial består av tre intervjuer utförda under hösten och vintern 2019. Materialet är analyserat med innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram är rollteori samt Karaseks och Theorells krav-stöd-kontroll-modell, som jag använt i tolkningen av materialet och i syntetiseringen av resultaten. Studien synliggör olika upplevelser av diskussionen av avkriminalisering av cannabis på sina arbetsplatser och i sina arbetsgemenskaper, samt hur diskussionen tangerar ens professionella roll. Det kommer även fram att det råder olika diskurser inom socialt arbete gällande avkriminalisering av cannabis och drogpolitik överlag, där det kan anses existera en tudelning mellan den juridiska diskursen och den liberala.
-
(2020)Suomessa on viime vuosina rakennettu uudenlaisia kouluja. Koulut sisältävät avoimia tiloja, joissa on usein samanaikaisesti useamman luokan tai oppiaineryhmän opettajia ja oppilaita. Näitä tiloja kutsutaan avoimiksi fyysisiksi oppimisympäristöiksi. Tämän tutkimuksen tavoittee-na on selvittää näkemyksiä avoimista fyysisistä oppimisympäristöistä. Näkemysten yhtäläi-syyksien ja erojen avulla voidaan selvittää toimivia käytänteitä ja mahdollisia ongelmia avoi-missa fyysisissä oppimisympäristöissä. Tutkimuksessa hyödynsin eri tiedotusvälineissä jul-kaistuja mediatekstejä. Aineisto koostui 20 mediatekstistä. Tutkimus on laadullinen ja analy-sointimenetelmänä käytin laadulliseen tutkimukseen kuuluvaa teemoittelua. Teemoittelun tu-kena käytin Mannisen ym., (2007) oppimisympäristöihin liittyviä näkökulmia. Avoimia fyysisiä oppimisympäristöjä on tutkittu Suomessa vähän. Tämä sai minut kiinnostu-maan aiheesta. Vähäinenkin tutkimus on osoittanut viitteitä kuitenkin meluun liittyvistä ongel-mista. Tämän tutkimuksen tuloksissa meluun liittyvät ongelmat nousivat vahvasti esille. Melun koettiin häiritsevän oppimista, keskittymistä ja opetusta. Erityisesti opettajat kokivat, että heitä ei ole kuultu tai heidän näkemyksiään on vähätelty koulurakennuksen suunnitteluvaiheessa. Myös tilojen ahtaus nousi yleisesti esiin mediateksteissä. Avoimet fyysiset oppimisympäristöt koettiin sosiaaliseen näkökulmaan liittyvissä näkemyksissä yhteistyötä ja vuorovaikutusta edistäviksi. Toisaalta pienten oppilaiden kohdalla huolestutti turvattomuuden tunne. Pedago-gisesta näkökulmasta oppilaiden mahdollisuudet yksilölliseen oppimiseen koettiin avoimissa fyysisissä oppimisympäristöissä hyviksi. Yhdenvertaisuuden kannalta näkemyksissä oltiin huolissaan aistiyliherkkien ja muiden herkästi häiriintyvien oppilaiden mahdollisuuksista oppia avoimissa fyysisissä oppimisympäristöissä. Avoimet fyysiset oppimisympäristöt tarjoavat uu-sia mahdollisuuksia oppimiseen, mutta niihin liittyy myös ongelmia.
-
(2022)Muuttuva yhteiskuntamme asettaa myös koulutukselle muutostarpeita. Tulevaisuuden yhteiskunnassa vaaditaan yhä monipuolisempaa osaamista, joka on herättänyt ajatuksen perinteisen kouluinstituution muovaamisesta. Ratkaisuna koulun kehitystarpeisiin on ruvettu hyödyntämään pedagogisesti ja fyysisesti joustavia oppimisympäristöjä. Näitä toiminnallista, sosiaalista ja monimuotoista koulutoimintaa tukevaksi kehittyjä muunneltavia tiloja, kutsutaan avoimiksi oppimisympäristöiksi. Avoimien oppimisympäristöjen uskotaan mahdollistavan laajempia opiskelutapoja niin itsenäisesti kuin ryhmässä. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli tarkastella perusopetuksen opetussuunnitelma uudistuksen (2014) myötä vauhdilla yleistyneitä avoimia oppimisympäristöjä. Tutkimuksessa selvitetään avoimien oppimisympäristöjen tavoitteita ja näiden tavoitteiden toteutumista. Tutkimus toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Tutkimuksella haluttiin saada muodostettua yleiskuva avoimien oppimisympäristöjen tavoitteista ja niiden toteutumisesta aikaisempia tutkimuksia hyödyntämällä. Tutkimukseen valikoitui kyseinen tutkimusmenetelmä sen sopiessa hyvin laaja-alaisen katsauksen tuottamiseen, ilman tiukkoja sääntöjä. Tutkimuksessa havaittiin, että avoimet oppimisympäristöt nähtiin pääasiassa potentiaalisena tapana uudistaa kouluja. Avoimet oppimisympäristöt olivat kuitenkin saaneet vaihtelevaa palautetta käyttäjiltä todellisesta toimivuudestaan. Aina tilojen hyvä ajatus, tukea nykypäiväisempää ja osallistavampaa oppimista, ei ole täysin onnistunut tilojen toteutuksessa ja osa tilojen ratkaisuista oli osoittautunut opetusta ja koulutoimintaa heikentäviksi. Monet tilojen epäonnistuneista ratkaisuista näyttäytyvät asioina, jotka olisi pitänyt pystyä huomioimaan suunnittelu- ja rakennusvaiheessa hyödyntämällä eri asiantuntijoiden osaamista. Avoimet oppimisympäristöt vaativat vielä kehittelyä sekä käyttäjien integroimista pedagogiikan muutokseen, jotta muunneltavat ja joustavat tilakokonaisuudet voivat todella tukea ja mahdollistaa uudenlaista koulun toimintaa.
-
(2023)Tavoitteet. Aiempien tutkimusten mukaan avusteisista viestintäkeinoista on ollut hyötyä lap-sille, joilla on Downin oireyhtymä. Ei kuitenkaan ole tarkkaa linjaa sille, mitkä avusteisen vies-tinnän keinot tukevat parhaiten Down-lasten kommunikaatio- ja vuorovaikutustaitoja. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli selvittää aiempaan tutkimustietoon pohjautuen, millaiset avustei-sen viestinnän keinot ovat soveltuvia Down-lapsille sekä millä osa-alueilla näistä keinoista on eniten hyötyä. Tutkielman tuloksia voidaan hyödyntää tukemaan Down-lasten kommunikaa-tion kuntoutusta. Menetelmät. Tämän kandidaatintutkielman tutkimusmenetelmänä käytettiin integroivaa kirjalli-suuskatsausta. Tutkimusartikkelit valikoitiin Scopus- ja OvidMedline-tietokannoista helmi-kuussa 2023. Hakulausekkeen termit liittyivät puhetta tukevaan ja korvaavan viestintään ja Downin oireyhtymään 3–6 -vuotiailla lapsilla. Lopulliseen aineistoon valikoitui viisi vuosina 2015–2021 julkaistua alkuperäistutkimusta. Aineisto valikoitiin mukaanotto- ja poissulkukri-teerejä noudattaen. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkittavia oli 11 ja verrokkeja 5. Avusteisen viestinnän keinot vaikuttivat erityisesti sanavaraston kasvuun ja sosiaalisen kommunikaation lisääntymiseen. Kuvanvaihto osoittautui hyväksi tavaksi lisätä kommunikatiivisten aloitteiden määrää. Myös taulutietokoneilla käytetyt kommunikaatiosovellukset osoittautuivat vaikuttaviksi keinoiksi ja niiden avulla tutkittavien sanavarasto kasvoi tutkittavilla. Lisäksi suurin osa opituista sanoista yleistyi lasten sanavarastoon myös seurantajakson loppupuolella. Tulokset tässä tutkiel-massa kertovat laajempien näkökulmien tutkimuksen tarpeesta eri avusteisen viestinnän keinojen vertailusta. Eri avusteisten viestinnän keinojen hyödyt olisi hyvä tunnistaa, jotta kun-toutus voitaisiin kohdistaa niille osa-alueille, joista on eniten hyötyä.
-
(2019)Teknikens utveckling har bidragit till att föra vårt samhälle till ett nytt tidsskede där visuella presentationssätt är det mest framträdande. Den här utvecklingen har vidare bidragit till att nyhetsmedier lägger allt mer vikt vid bilden och det visuella framförandet som kommunikationsmedel. Bilder på människor som flydde Syrienkriget som pågått sedan 2011 dominerade de europeiska nyhetsmedierna åren 2015 och 2016. Flyktingar representeras i nyhetsmedier på ett sätt som avlägsnar "oss" från "dem". Nyhetsmedier objektifierar och kategoriserar flyktingar som en specifik grupp av människor, ofta män, utan att ta historiska, kulturella eller politiska bakgrund i beaktande. Flyktingar är också överrepresenterade i våldtäktstatistiken i Finland vilket bland andra faktorer ger ett intryck av att de är ett hot mot vårt samhälle, även om statistiken kan tolkas på olika sätt. Barn däremot anses oskyldiga och accepteras lättare att förtjäna vår hjälp. De här faktorerna har lagt grunden för avhandlingens syfte, som är att undersöka hur nyhetsmedier utöver text använder visuella medel som har en sympatiserande och berörande effekt på publiken, och att de använder dessa medel för att fånga publikens uppmärksamhet. Det här har jag gjort genom att analysera fotografierna av flyktingbarnen Aylan Kurdi och Omran Daqneesh, som båda på olika sätt är offer för Syrienkriget. Jag har utgått från frågeställningarna varför just dessa bilder blivit symboliska för Syrienkriget och huruvida dessa bilder på barn används för att vattna empatitorkan som uppstår då ett överflöd av varandra liknande bilder har bedövat medlidandet. Som metod har använts kvalitativ innehållsanalys, mer specifikt semiotisk bildanalys med Stuart Halls reflektiva tillvägagångssätt som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att de två fotografierna blivit symboliska på grund av att de skiljer sig från de övriga bilderna från kriget i fråga. De är de enda i sitt slag och på grund av sin chockerande och känsloladdade natur använts av nyhetsmedier för att vattna empatitorkan. Då nyhetsmedier publicerar fotografier av det här slaget ger allmänheten ett intryck av att nyheten handlar om ett undantag, vilket inte är fallet. Publiceringen av bilder på döda eller skadade barn är också ett representationssätt som ytterligare avlägsnar "oss" från "dem" eftersom det är osannolikt att liknande bilder av västerländska barn skulle publiceras.
-
Työ tarkastelee Juudan pakkosiirtolaisyhteisöjen elämää Babyloniassa 500–400-luvuilla eKr. Yhtäältä se kokoaa aiheesta tehtyä tutkimusta ja esittelee ne nuolenpäätekstien kokoelmat, joihin Babylonian juudalaisia käsittelevä tutkimus ensisijaisesti perustuu. Aikajärjestyksessä nämä kokoelmat ovat Nebukadnessar II:n palatsiarkisto 500-luvun alkupuolelta, Āl-Jāhūdun ja Našarin tekstikokoelma 500-400-luvuilta sekä Murašûn kauppahuoneen arkisto 400-luvun jälkipuoliskolta eKr. Toisaalta tutkielma hahmottelee Babylonian juudalaisten yhteiskunnallista asemaa tekstikokoelmien kattamana ajanjaksona. Lähdeaineiston perusteella pakkosiirtolaisyhteisöt integroituivat osaksi alueen monikulttuurista yhteiskuntaa mutta säilyttivät samalla identiteettinsä ja omaleimaisuutensa.
-
(2023)Mål. Syftet med denna studie är att ta reda på de bakomliggande orsakerna till utbrändhet bland lärare och belysa dem för att lägga grunden för fortsatt forskning i hur man i ljuset av de främsta bakomliggande orsakerna kan förebygga utbrändhet bland lärare. Målet är också att ta reda på om finlandssvenska lärare upplever andra stressfaktorer (som i stor omfattning, under lång tid, kan leda till utbrändhet), än lärare gör internationellt. Tidigare forskning har visat att lärare är en yrkesgrupp som är speciellt känsliga för utbrändhet och att de bakomliggande orsakerna kan variera så väl mellan lärare inom samma skolor som mellan lärare i olika skolor. Det finns ändå en del stressfaktorer som kommer upp oftare än andra. Metoder Datainsamling har skett genom en enkät besvarad av 13 lärare i fyra olika grundskolor i en kommun i Finland. Enkätfrågorna har handlat om upplevelsen av stressfaktorer i skolvardagen och besvarades anonymt för att försäkra ärliga och etiskt försvarbara svar. Studien gjordes kvalitativ genom öppna frågor och för analysen valdes fenomenologi eftersom lärarnas upplevelser var det centrala. Studien delar in frågor, svar och resultat i fem huvudsakliga kategorier av stressfaktorer: elevrelaterade, utomstående, skolspecifika, systemskapade och individuella för att säkerställa en övergripande helhet. Resultat och slutsatser. Utbrändhet bland lärare beror på flertalet olika stressfaktorer. Olika stressfaktorer påverkar de tre olika dimensionerna av utbrändhet olika. Internationellt har disciplinära problem, föräldrakontakten, skolledningens stöd och en kollektiv kultur på arbetsplatsen varit de stressfaktorer som haft mest inflytande på lärarnas utbrändhetsnivåer. Även finlandssvenska lärare upplever samma stressfaktorer, samt några som är specifika för det finländska skolsystemet: det tredelade stödet, oklara eller förändrade arbetsuppgifter och den nya läroplanen från 2014.
-
(2016)The aim of the study was to investigate how reading interest and reading joy is encouraged in preschools. The studies central questions were: Is the literature available to the children; if yes then in what way? How does the preschool work with literature? What are the preschools’ goals with their literature-work? What are the teachers own attitudes towards reading and literature? The data in this study were collected by qualitative interview with an open interview structure. The sample consists of three interviews with preschool teachers in Finnish-Swedish preschools in Helsinki. The results showed a clear lack of knowledge when it comes to reading interest and the importance of it. The term reading interest was in the first hand associated with learning to read and the reading development instead of the experiences and feelings involved in the reading. The teachers were more prone to associate reading joy with the children’s experiences involved in reading and the teachers reading aloud for the kids. Another interesting result was that the teachers prioritized the reading and saw it as an important part of the curriculum. Reading was thus not only an activity during naptime. Even if encouraging activities did occur, the teachers were not able to connect the activities directly to the development of reading interest. This indicates that the encouraging of reading interest does not happen deliberately. It would be important to raise the teacher’s awareness of the advantages of reading interest and teach them how to implant it in their work.
-
(2019)In conjunction with the new regulations in early childhood education, there has been an increasing emphasis and demand on educators’ knowledge concerning gender issues and their ability to understand how preconceived notions of gender affect how they perceive and act towards children, the pedagogical environment as well as their ability to distinguish gender norms in theory and practice, both in themselves and in others. The purpose of this study is to present Fenno-Swedish early childhood educators’ experiences of gender pedagogy after going through a gender pedagogical training program. The study investigates how they perceive and internalize gender pedagogy in theory and in practice and what kind of attitudes they hold in relation to it. Previous studies have shown that early childhood educators who consider working gender pedagogically in theory do not, in fact, do so in practice due to lack of knowledge and the need of education concerning gender issues among educators. In this study, gender pedagogy is defined in accordance with its theoretical starting point, that is, the attempt to avoid encountering and treating children and how they act and behave after assumptions that stem from gender stereotypical dichotomies such as boy/girl. A qualitative research method was used in this study and data was collected through semi-structured interviews with four early childhood educators with experiences in gender pedagogical training and practice. The interviews were recorded, transcribed and the data was analyzed through qualitative content analysis. Results show that all four informants consider that they work with gender pedagogical issues, but in different ways. Two out of four informants show tendencies towards a cautious and negative attitude towards the gender pedagogical training program. One half of the informants regard gender pedagogy as a starting point in their pedagogy while the other half perceive it as a method. The study shows that the educators’ perception of gender pedagogy play a decisive role in how they implement it in practice. The educators’ own interest and attitude towards gender pedagogy has shown to be a prerequisite in order for them to be able to internalize gender pedagogical issues and thus be motivated to put them in to practice.
-
(2018)Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.
-
(2023)Syftet med denna undersökning är att klargöra utifrån tidigare forskning vilka konsekvenser barnaga medför för barnets psykiska och sociala hälsa, samt vilka faktorer som medför till att föräldrar väljer att använda sig av barnaga. Metoden för denna studie är litteraturgenomgång. Kommitten för barnets rättigheter definierar barnaga som bestraffning var fysiskt våld används och var meningen är att orsaka smärta och obehag. Forskning har funnit att barnaga har många konsekvenser på barns psykiska och sociala välmående. Forskning har även visat att fysisk bestraffning leder till ökade risker för internaliserande och externaliserande beteendeproblem. Till de internaliserande beteenden som barnaga kan orsaka hör till exempel försämrat emotionellt välmående. Studieresultaten visar även att barn vars föräldrar hade använt sig av fysisk bestraffning mot dem var mindre sannolika att vara i kapp med sin socioemotionella utveckling än barn som inte upplevt barnaga. Forskning har även visat att det internaliserade beteendet som barnaga orsakar i barndomen, följer med till vuxen ålder. Till de externaliserande beteenden som barnaga orsakar hör uppmuntran till våld, negativa emotioner, antisocialt beteende och låg självkontroll, som i sig fungerar som en medlare till ungdomsaggression. Denna undersöknings resultat visar även att det finns en klar koppling mellan användningen av barnaga och högre nivåer av aggression hos barnen i fråga, vilket ökar desto grövre barnaga det är tal om. Individer som upplevt barnaga i sin barndom är även mer sannolika att ha positiva attityder mot fysisk bestraffning när det kommer till deras egna barn. Dessutom visar resultatet att barnaga höjer risken för att barnmisshandel sker i hemmet. Även om vissa undersökningar pekar mot att upp till en tredjedel av mödrar som använder sig av barnaga gör det i stunder av ilska, är det alltså snarare en tro på att fysisk bestraffning kommer att ha positiva effekter på deras barns beteende än negativa emotioner som driver föräldrar till att använda sig av barnaga. För att motverka den vidsträckta användningen av barnaga bör man undervisa föräldrar kring konsekvenserna uppfostringsmetoden. En viktig del av att motverka den vidsträckta användningen av barnaga som uppfostringsmetod är även att erbjuda stöd åt föräldrar. Det är även viktigt att ta i beaktande kulturella faktorer när det kommer till användningen av barnaga.
-
Barndomstrauma, anknytning och vuxenlivets parförhållanden : Motarbetning av de negativa effekterna (2022)Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.
-
(2021)Syftet med denna avhandling är att granska kopplingen mellan trauma i barndomen och anknytningsutveckling, samt att få en inblick i hurdana konsekvenser traumatiska upplevelser i barndomen kan ha för nära sociala relationer i vuxenlivet. Avhandlingen vill besvara frågan ”Hur påverkar barndomstrauma och anknytning varandra och framtida nära relationer?”. Anknytning börjar vid födseln och behovet av närhet och trygghet fortsätter genom hela livet och finns inte bara i barnets relation till sin vårdgivare utan även i relationer till vänner, andra familjemedlemmar och potentiella romantiska partners. Negativa upplevelser i barndomen kan orsaka trauma hos barnet och komma att påverka anknytningen och således även framtida relationer. Studien är en litteraturöversikt och baserar sig på tidigare forskning om anknytning och barndomstrauma. Källorna härstammar från journaler och böcker som är socialpsykologiskt relevanta. Inom anknytning är John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main de viktigaste teoretikerna. Resultaten i denna studie indikerar att anknytningen kan beroende på dess mönster fungera som en skyddande faktor eller som en sårbarhet. Familjens tillgänglighet och socialt stöd är viktiga faktorer för att minimera konsekvenserna av ett psykiskt trauma. Traumatiska upplevelser i barndomen kan, om obearbetade, resultera i allvarliga hälsoproblem i vuxenlivet som missbruk, psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar. Problemen kan även föras vidare till följande generation om ingen reparation sker. Med hjälp av främjande verksamhet är det möjligt att ändra riktningen och inte låta de tidiga erfarenheterna vara en grund för kommande erfarenheter.
-
(2016)The aim of this study was to find out what role physical education plays for children aged 3 to 5 years in kindergarten environment. In this study I used quantitative research method and my research material consisted of questionnaire results gathered from several Swedish speaking kindergartens in Helsinki. From each kindergarten, responsible person of group for 3 to 5 year olds, either social worker, childminder or kindergarten teacher, was asked to answer the questionnaire. The most important result of the study is that physical education is arranged once a week in most kindergartens I studied. The distribution between different types of physical activities such as sporty play and obstacle course was quite even. Also distribution of toys and equipment used in physical education was fairly constant. As a result, I found out that most popular activity was sporty play and most regularly used toy was beanbag. In conclusion, I can state that children’s pedagogues consider physical education as a very important method in kindergarten education considering how much it affects the development of each child. Also they believe that physical education is a good tool for both children and nursery staff to have fun together. Children’s pedagogues also stated that regular physical education in kindergarten is important so that children learn exercise to be part of daily routines, also later in life.
-
(2020)Lägret al-Hol är ett slutet läger som befinner sig i de nordöstra delarna av Syrien, ca 80 kilometer från gränsen till Turkiet. Enligt prognoser är över 65 000 människor som misstänks ha koppling till terrororganisationen ISIS gripna på lägret. 94 % av dessa människor som bor på lägret är barn och kvinnor, och mer än hälften av de barn som befinner sig på lägret kommer från andra länder än Syrien. Enligt den information som de finländska myndigheterna har befinner sig ca 40 finländare på lägret, varav ca 30 är barn och ca 10 kvinnor. Omständigheterna på lägret utgör en humanitär nödsituation. Syftet med denna avhandling är att ge perspektiv på varför situationen i al-Hol har varit en så svår och komplex fråga att den finländska staten och barnskyddsmyndigheterna inte lyckats lösa den inom en tidsram på mer än 12 månader. Det offentliga rummet har dominerats av en stark tudelning gällande hur man borde agera gällande barnen och deras mammor. Organisationer som arbetar inom säkerhetsfrågor och terrorismforskare närmar sig frågan genom säkerhetsperspektiv medan rättslärda, barnskyddsmyndigheter och representanter för människorättsorganisationer lyfter fram barnets rättigheter och barnkonventionen. Denna avhandling fokuserar på hur barnkonventionen tolkas i internationella barnskyddssammanhang och hurdana tolkningsramar man har om dessa barn inom olika discipliner och sektorer. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med materialnära innehållsanalys som analysmetod. Enligt denna studie upplever experter i barnskyddsfrågor att diskussionen kring dessa barns rätt till att repatrieras till Finland har säkerhetifierats och att en stigmatisering av personer på lägret påverkar den allmänna tolkningen av situationen. Därigenom pågår en maktkamp mellan de olika involverade fälten, där det interna säkerhetets fält och maktens fält har kommit åt att definiera frågan, vilket har lett till att barnskyddsfältet inte kunnat agera enligt barnskyddets normer och handlingssätt. Därutöver har denna avhandling ifrågasatt utmaningar i tillämpningen av FN:s barnkonvention i säkerhetifierade barnskyddsfall.
-
(2016)The purpose of this thesis was to find out what kind of literature there is at the kindergarten with children between the ages of 0 and 3. The main focus is on accessibility of the books, their versatility and durability. The theoretical frame is about children’s literature from a historical and a practical view. In the practical part there are even some examples of how a bookshelf should look like at the kindergarten. The theoretical frame emphasizes also what the national regulatory documents consider about children’s literature. The study is a structured observations in which 10 Swedish kindergarten in Helsinki city attended. The focus was the groups with children between ages 0 and 3. The result shows that the kindergartens find it important that the books are available to the children. The books are versatile but there are big differences between the kindergartens. The books could be more durable and the bookshelves should be cleaned more often to keep the books clean.
Now showing items 418-437 of 6763