Browsing by Title

Pedagogical documentation is used as a tool to make children’s thinking and learning visible, both for the child itself and for others. As a method it helps us in understanding every child’s individual learning process. The purpose of the study is to find out which methods of pedagogical documentation kindergarten teachers use and what the aim of the documentation is. Pedagogical documentation, in the sense it will be described in the study, has its roots in the pedagogical philosophy in the city of Reggio Emilia in Italy. Therefore there also is an interest for how the philosophy is visible in the kindergartens. The study was executed by qualitative interviews. The informants were three kindergarten teachers all working in kindergartens with influence from the pedagogical philosophy in Reggio Emilia. The interviews were fully recorded and transcribed. In the transcribing process meaning condensation was used to make the analysing process more effortless. The result indicates that the most used methods for pedagogical documentation are taking notes and photographing. The documentation is used to make the child’s development, as well as the everyday life at the kindergarten, visible for the parents. It is also used to support the child’s learning process. The Reggio Emilia philosophy was visible in accenting the sense of community and the importance of participation. Even though the Reggio Emilia philosophy had similar characteristics in the kindergartens, it was pointed out that every kindergarten creates its own philosophy and the adaptation of Reggio Emilia-philosophy looks different in every kindergarten.

This study aims to investigate the perceptions of pre-school teachers regarding multicultural education in pre-schools. Multicultural education is a topical issue in Finland because of the immigration to the country. This is a qualitative study and the method for data collection is interviews. By interviewing three pre-school teachers, I have gained insight into the perceptions of pre-school teachers regarding what multiculturalism is, what kind of challenges there are in multicultural education in pre-schools, and how pre-school teachers work with multicultural education. These interviews also shed light on the current state of multicultural education in Finland. However, as this study is conducted with only three interviewees, the conclusions regarding the perceptions of the pre-school teachers about multicultural education are somewhat limited. The results of this study indicate that most pre-school teachers perceive multicultural education in pre-schools as a continuous and natural presence in the interaction with children. Moreover, there is, at least to some extent, planned multicultural education in all pre-school groups. There are challenges in multicultural education, some of which emerge intermittently while others are present on a daily basis. Most of the pre-school teachers perceived multiculturalism as a situation. The pre-school teachers perceived that in multicultural education means paying attention to, accepting and respecting differing cultures, traditions and habits.

The purpose of this study is to find out the factors that have influence on wellbeing of kindergarten teachers. When the new curriculum of early childhood education was adopted, the demands on kindergarten teachers increased. There are only a few earlier studies about the wellbeing of kindergarten teachers. The main questions of this study are: 1. Which factors have impact on wellbeing of kindergarten teachers? 2. How does the wellbeing of kindergarten teachers affect educational activity? 3. Which changes may increase the wellbeing of kindergarten teachers? The study uses phenomenography as research approach. Ten kindergarten teachers from five kindergartens in the capital area were interviewed. The results of the study show that the colleagues, the job assignment and the supervisor are important to wellbeing. There’s also a relationship between wellbeing of kindergarten teachers and educational activity. If you feel uncomfortable, you can’t develop and vary the activities. Good communication, more time and continuity in the job team would increase the wellbeing.

Få samhällskriser har fått så mycket medial uppmärksamhet under så lång tid som covid-19-pandemin. Medierna har en central roll som informationsförmedlare under kristider, som till exempel coronapandemin, eftersom allmänhetens behov av kommunikation är stort under en kris. Krisjournalistik präglas ofta av ett alarmistiskt tonläge i och med att krisens skadeverkningar och antalet personer som drabbas lyfts fram i rapporteringen. Å andra sidan kan krisjournalistiken ha ett lugnande tonläge och exempelvis betona att samhället håller krisen under kontroll. Syftet med avhandlingen är att undersöka tonläget i Expressens och Svenska Yles coronarapportering under januari 2022. Elva artiklar valdes ut från respektive källa. Analysen genomfördes på basis av ett kodningsschema där varje artikel kategoriserades enligt huvudkategorierna ”Alarmistisk” och ”Lugnande”. För respektive huvudkategori skapades tre tillhörande underkategorier, för att förklara hur tonläget uppnås. Totalt kunde 17 artiklar kodas som alarmistiska och tre som lugnande. Sju av de alarmistiskt kodade artiklarna var publicerade på Expressen och en på Svenska Yle. Två artiklar, båda publicerade på Expressen, kunde inte kategoriseras som vare sig alarmistiska eller lugnande.

Denna kandidatavhandling utforskar sambandet mellan objektivitetsprincipen och valbarhetskriterierna för kommunala förtroendevalda och deras skyldighet att anmäla om sina bindningar. Med valbarhet menas inom kommunalförvaltning de kriterier som måste uppfyllas för att en person kan bli vald till ett förtroendeuppdrag. Dessa kriterier styrs genom regleringar inom kommunallagen 2015/410. Mitt syfte med avhandlingen är att granska hur objektivitetsprincipen förhåller sig till kriterierna och hur dessa påverkar de förtroendevaldas uppdrag. Valbarhetskriterierna begränsar dels rätten att delta i kommunal påverkan samtidigt som kriterierna tryggar objektiviteten och funktionaliteten i den kommunala förvaltningen. Begränsningarna av valbarheten ska tolkas på ett sådant sätt, att det inte begränsar rätten till deltagandet i lokalt beslutsfattande i allt för hög grad. Samtidigt har valbarhetskriterierna betydelse för att garantera tilltron till och objektiviteten i förvaltningen. Anmälan om bindningar för de förtroendevalda togs in i kommunallagen 2015/410. I denna avhandling har en granskning av kommunala register över bindningarna utförts för att undersöka hur väl principen tillämpas som en del av den nuvarande kommunala förvaltningen samt att se samband mellan kommunalt påverkande och bindningar till näringsliv eller betydelsefulla ekonomiska tillgångar. Båda dessa kriterier ska garantera att den kommunala förvaltningen styrs av objektivitet och öka tilltron till kommunal förvaltning. Forskningsfrågan behandlas genom den rättsdogmatiska metoden, i vilken forskningsfrågan granskas mot bakgrunden av juridisk litteratur, rättspraxis, förarbeten och annan relevant litteratur. För anmälan om bindningar utvidgar jag granskningen av forskningsfrågan genom en komparativ studie mellan tre finländska kommuner och deras register för anmälan om bindningar. De förtroendevaldas deltagande har påverkats av valbarhetskriterierna speciellt i sådana fall där de förtroendevalda har en ledande ställning i företag och bolag som kan ha väsentlig fördel eller lida skada av kommunalt beslutsfattande. Även tjänsteförhållanden under de kommunala organen kan begränsa valbarheten. Förhållandet mellan den förtroendevaldas uppdrag och ställning i företag har ibland blivit föremål för tolkning av högsta förvaltningsdomstolen. Genom domstolsavgöranden och kommunallagens förarbeten har kriterierna för begränsning av valbarheten tydliggjorts. Granskningen av de kommuner som valts för denna avhandling visar på att anmälan om bindningar har en märkbar betydelse och ökat synligheten av sådana bindningar, som gäller de förtroendevaldas ledande ställningar i företag och sammanslutningar samt ägandet av jord- och markområden. Denna granskning lyfter fram att anmälan om de förtroendevaldas bindningar uppfyller till största delen de lagstadgade kraven. Brister framkommer i registreringen av enskilda förtroendevalda, vissa kommunala organ och framförallt inom uppdateringen av registren. Betydelsen av de fullmäktigas anmälan är en ökad tilltro till förvaltningens objektivitet och till öppenheten i sådana bindningar som speciellt gäller byggande och detaljplanering i kommunen.

Mål. Barn med utmanande beteende har rätt till lämpligt stöd i verksamheten för småbarnspedagogik. Pedagoger inom småbarnspedagogik förutsätts ha yrkeskompetens nog att bemöta dessa barn. Syftet med denna avhandling är att jämföra olika metoder för att bemöta barn med beteendeproblematik samt att betona vikten av förebyggande arbete för att undvika utbrott. De metoder som kommer undersökas är lågaffektivt bemötande och CPS-metoden. En utgångspunkt för avhandlingen är vikten av medvetet bemötande i samspelet med barn med beteendeproblematik och i situationer där barn agerar utåt. Metoder. Avhandlingen är en litteraturöversikt gjord baserad på litteratur och vetenskapliga studier i lågaffektivt bemötande och CPS-metoden. Materialet för forskningsdelen består av sju vetenskapliga artiklar som valts enligt specifika sökord via forskningsdatabaser. Resultat och slutsatser. Att bli bemött på ett lågaffektivt sätt eller med CPS-metoden minskade symptom på beteendeproblematik hos barn och unga. Arbetet med metoderna gjorde att personalen agerade mindre kontrollerande och restriktivt. Båda metoder visade sig vara fungerande för att stödja barn i utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter och exekutiva funktioner. Pedagogen har en viktig roll i att stödja barnets utveckling och att förebygga beteendeproblematik. Barn med beteendeproblematik, och specifikt utåtagerande beteende, gynnas av att bli bemötta med lågaffektivt bemötande och CPS-metoden.

The purpose of this thesis is to study how pupils are treated in physical education classes, how the treatment can affect gender equality during classes and how the pupils perceive themselves. Previous research shows that teachers' subconsciousness about their own view of gender and practice can be part of shaping and reproducing gender differences in physical education. Furthermore, previous research has revealed stereotypical beliefs that boys to nature are more suitable for sports than girls. Boys' performance is considered to be the norm for physical education and girls differ from this norm due to their gender. This study aims to analyze PE teachers' attitudes towards gender equality in physical education classes using the following research questions; (1) how does student interaction take place in physical education? and (2) in what way is gender equal education promoted? The thesis is based on a systematic literature review. The research material consisted of nine peer-reviewed articles from eight different countries. The material was found using keywords and keyword combinations from different databases and the material was analyzed through a content analysis. The results of the literature review show that teachers interact with pupils in physical education both verbally and through their practice. There were clear differences in teachers' way of interacting with girls and boys in the way they communicated, how frequently the communication took place and, in the attention paid to achievements. The results also point to scarcity in equality in physical education due to a lack of competence among teachers and teachers' unawareness about their own view of gender and how it affected their own actions.

Kronisk smärta besvärar dagligen var sjunde finländare och en tredjedel har erfarenheter av långvarig smärta. Förutom personligt lidande orsakar kronisk smärta även konstader för samhället i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmögenhetspensioneringar. I de nyaste vårdrekommendationerna framhålls ett gott vårdförhållande och en patientcentrerad vårdplanering som grunderna för en god smärtvård. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de aspekter i bemötandet av en patient med kronisk smärta som är viktiga för en vårdare att beakta med tanke på förutsättningarna för en god vård. Enligt resultaten har bemötandet en stor betydelse för att patienten känner sig trygg i situationen och delger personlig information som är avgörande för den patientcentrerade vårdplaneringen. Kronisk smärta medför att patienten är känslig för socialt avslag samtidigt som det sociala stödet är väsentligt för en lyckad smärtvård. Vårdaren bör undvika icke-validerande kommunikationssätt, överbetonad empati och kroppspositioner som uttrycker makt eftersom dessa upplevs som socialt avslag. Däremot får patienten stöd av ett bekräftande och godkännande bemötande, vilket till och med är viktigare än empati. Vårdaren bör ge tid åt och lyssna på vad patienten vill framföra så att upplevelsen av kontroll över situationen bibehålls för patienten. Detta erbjuder det sociala stöd som patienten behöver för att komma vidare samtidigt som det också möjliggör en vårdplan som beaktar de individuella behoven och den psykosociala situationen. Framtida forskning rekommenderas riktas mot studier i hur patienter har lyckats hitta ett sätt att leva med kronisk smärta eller hur de eventuellt har lyckats bli fria från smärtan. Även studier av det sociala stödet och hur detta kan utnyttjas inom vården för kronisk smärta rekommenderas.

Den sociala media-appen BeReal uppmuntrar sina användare att lägga upp ett foto på sig själva vid ett visst slumpmässigt ögonblick varje dag. Detta är tänkt att vara ett mer autentiskt sätt att interagera än de kuraterade uppdateringarna från andra sociala medier. I detta examensarbete undersöker jag BeReal-applikationens autenticitetsuppfattning och dess positionering som en del av ett bredare profiliskt paradigm, där det är viktigare att investera i profiler inom olika områden av livet. Jag ser BeReal som en del av ett historiskt kontinuum, där nya sociala medier ofta placerar sig i en motsatt relation till sina föregångare och ofta genom att främja sitt eget ideal om autenticitet. Jag utforskar också hur BeReal kan ses som en del av fenomenet autenticitetsnostalgi och hur det utnyttjar olika paradigm för identitetskonstruktion i sin egen användarmiljö. Utöver detta utforskar jag vilken typ av mer panoptiskt äkthetsbegrepp BeReal främjar och hur det kan påverka vårt sätt att tänka kring autenticitet.