Browsing by Title

Syftet med avhandlingen är att ta reda på hurdana högläsningsrutiner som förekommer på daghem i en mindre kommun i södra Finland. Det är också av intresse att se hurdana skillnader som framträder i högläsningsstunderna beroende på barnets ålder. Forskning visar att högläsning är en viktig del av verksamheten på daghem och för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av en högläsningsstund är det viktigt att den är välplanerad och bra genomförd. För att öka barnens förståelse över det lästa är det också bra att man bearbetar det lästa på något sätt. Min forskning är kvalitativ och som metod använde jag mig av intervjuer. Jag gjorde sex kvalitativa intervjuer med sex lärare inom småbarnspedagogik var av två jobbar med 0–4 åringar, två med 3–5 åringar och två i förskola. Resultatet visar på att lärarna var medvetna om högläsningens positiva effekter och högläsning är någonting som skedde varje dag på daghemmen. Lärarna var eniga över att det största syftet med högläsningen var att stärka barnens språk. Det fanns små skillnader bland åldersgrupperna, till exempel i vilken sorts böcker de läste.

I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.

I denna kandidatexamen vill jag undersöka varför två liknande utomparlamentariska högerextrema rörelser använder sig av olika strategier. Jag valde att undersöka Soldiers of Odin och Finska Motståndsrörelsen. Dessa organisationer fungerar på ett liknande sett, dvs på gatan. Men frågan är varför Soldiers of Odins våldsanvändning har varit mycket mera begränsad än Motståndsrörelsens Jag valde de interna bromsarnas teori och prövade denna teori på dessa två organisationer. Resultatet är att Soldiers of Odin har möjlighet till att använda mera våld, men Soldiers of Odin är lugnare än i Motståndsrörelsen för dess strategi går ut på att söka stöd bland många olika grupper inom det finska samhället. Motståndsrörelsens strategi går istället ut på att vara så radikal som möjligt och organisationen behöver inte avstå från våld, då den inte är beroende av stöd bland icke-nationalsocialister.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.

Background: Delirium is a common, under-diagnosed and serious problem among critically ill patients. Episodes of delirium are associated with a number of adverse outcomes; it seems to carry a considerable risk for future complications, increased future morbidity, long-term impairments in cognitive abilities, and even death. Approximately 80% of patients in intensive care unit (ICU) will develop delirium during their stay in hospital, making it to be a rather common condition – especially among elderly patients. With aging of the patient population in ICU incidence of delirium is likely to increase in future. Early recognition, prevention and treatment for delirium in and after ICU is extremely important for future recovery. There is promising evidence suggesting that delirium could be used as an effective tool for predicting future recovery and health complications after release from ICU. Aim of the study: To identify adverse consequences of post-operative delirium (POD) in ICU (with main focus on future cognitive decline), recognize possible risk groups and current screening and treatment procedures. Methods: A systematic review was conducted, following the Cochrane and Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) guidelines. Literature was collected between September and October 2019 from PubMed ja Ovid Medline data bases using keywords ’delirium’, ’critical illness’, ’consequences’, ’effects’,’cognitive decline’, and ’cognitive impairments’. The search yielded 23 peer reviewed articles which are included in this revies. Results: Episodes of non-dementia delirium in ICU were associated with a number of health complications, prolonged hospital stay and higher risk for readmissions, higher morbidity and mortality, increased risk of falls, accident and injuries, social problems, increased stress and distress, cognitive impairments and increased risk for developing dementia. Different subtypes of delirium (hypoactive vs. hyperactive) seemed to lead to somewhat different adverse consequences; however, all recognized subtypes were hazardous. Conclusions: Delirium is a common, severe and under-diagnosed health problem among ICU patients. It has shown to be associated with various adverse outcomes that create serious economical costs for both individuals and societies, as well as significantly impair patients’ health and later quality of life. Episodes of ICU delirium can cause cognitive impairments and accelerate cognitive decline associated with neuropsychiatric disorders (such as dementia). Although the majority of healthcare professionals acknowledge the severity of problem, the current procedures for prevention, treatment, screening and monitoring are severely lacking. Both current screening tools and training of medical staff are in dire need for improvements.

Raising children and the youth as active and responsible members and contributors of society has been named as one of the ancient functions of school. Previous researches have demonstrated how the Finnish youth has a low interest toward societal themes and influencing, while their theoretical knowledge is good. This finding has increased the need to discuss the societal function of the school. The purpose of this research is to introduce perspectives on democratic and citizenship education, derived from the research literature. In addition to knowledge-based objectives present in democratic and citizenship education, value- and skill-based objectives are also evaluated in this research. Moreover, this research will evaluate different ways in which the involvement of students and the democratic culture of schools can be supported, introduced by the literature used in this research. This research was conducted as a literary review. In most cases, the literature used in this research was narrowed down on the basis of having been published in the 2010s. In defining concepts and phenomena, I utilised international researches, but when studying the state of democratic education in the context of the Finnish primary schools, the meaning of domestic research became increasingly significant. Based on previous researches, it was found that the Finnish societal education emphasises informative contents, whereas the development of values is concerned with caution. One of the most prominent embodiments of democratic education in Finnish schools is the student council function, which is based on the model of representative democracy. In comparison, direct and participatory models of democracy are utilised in a lesser manner. The paucity of participatory teaching activity is explained by the lack of societal content in school curriculums and hour distribution, and by challenges relating to the space-time development of schools, as well as the nature of the relationship between the adult and child.

Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna tillåter i artiklarna 8‒11 en s.k. ''nationell prövningsmarginal'', där olika faktorer vägs ihop för att avgöra ifall en begränsning av en frihet varit tillåten. Syftet med denna undersökning är att identifiera vad den nationella prövningsmarginalen i EMRK art. 9 (religionsfrihet) innebär samt redogöra för dess tolkning, och att undersöka om det finns någon gemensam europeisk linje på området. Studien har genomförts genom en analys av fyra rättsfall från Europeiska människorättsdomstolen, vissa aktuella ställningstaganden i Finland, och ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Undersökningen är alltså av komparativ natur, och baserat på den kan vi konstatera att den nationella prövningsmarginalen är en kombination av en medlemsstats historiska och kulturella bakgrund, existerande europeiska standarder, samt vad som anses vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Dessa faktorer granskas separat från fall till fall, och studien visar att det som i en medlemsstat kan anses vara en tillåten begränsning, kanske tolkas som en olaglig begränsning av religionsfriheten i en annan. Till frågan ifall det finns en gemensam Europeisk konsensus på området kan vi genom undersökningen konstatera att det inte ännu kan sägas existera, men att det trots allt finns indikatorer på att en sådan börjar bildas.

Mål. Syftet med avhandlingen är att analysera på vilket sätt den fysiska arbetsmiljön påverkar anställdas prestation och arbetstillfredsställelse, samt hur man i framtiden skall kunna skapa kontorsmiljöer som gynnar prestationer och där arbetarna mår bra. Tanken bakom avhandlingen är att upplysa organisationer om hur viktig arbetsmiljön är för de anställda, eftersom många or-ganisationer idag implementerar nya kontorskoncept utan att se konsekvenserna av dem. Studi-ens bakgrund baserar sig på en diskussion kring de centrala begrepp som idag formar den fy-siska arbetsmiljön, så som hållbart arbetsliv, digitalisering, kontorsdesign och en lyckad föränd-ringsprocess. Dessutom presenteras Vischers (2003) miljökomfortmodell som en förklaring till sambandet mellan den fysiska arbetsmiljön och psykosociala faktorer. Metoder. Avhandlingen är uppbyggd som en beskrivande litteraturstudie, med en integrerad infallsvinkel för att beskriva ämnet i ett flertal perspektiv. I studien har använts 13 stycken vetenskapliga artiklar som valts ut med hjälp av specifika sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten visade på att olika kontorsdesigns har olika inverkan på både prestation och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade också på att skillnaderna är organisationsspecifika och att dessa går att påverka genom anpassning och fungerande förändringshantering. Slutsatsen är att handledning och inkludering av de anställda i framtiden kommer bli avgörande för en organisations framgång och hållbarhet. Fokus kommer med andra ord först behöva läggas på individnivå, det vill säga på de anställda och deras premisser och därefter på de fysiska aspekterna i arbetsmiljön.