Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Bergström, Isa"

Sort by: Order: Results:

  • Bergström, Isa (2020)
    Syftet med denna kandidatavhandling är att beskriva, analysera och tolka svensk- och finskspråkiga barns språkattityder och förhållningssätt mot det andra inhemska språket och engelskan, i en flerspråkig verksamhet som tagit plats inom forsknings- och utvecklingsprojektet DIDIA. Studien grundar sig på teori om motivation och attityder med närmare fokus på negativa och positiva språkattityder och vilka faktorer som påverkar språkattityderna. Ytterligare söker studien svar på flerspråkiga arbetssätt i skolan som kan förändra språkattityden. Kandidatavhandlingen baserar sig på kvalitativa, tematiska och halvstrukturerade fokusgruppintervjuer kring språkanvändning, språkkunnande och språkattityder. I fokusgruppintervjuerna deltog totalt 17 elever från årskurs tre, var av tio elever från en svenskspråkig skola och sju elever från en finskspråkig skola, båda belägna i en tvåspråkig kommun i Finland. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys och strävar till att demonstrera barns språkattityder och förhållningssätt mot det andra inhemska språket och engelskan på basis av intervjuer som utfördes år 2018 och 2020. Materialet bjöd på rikligt med resultat om barns språkattityder till det andra inhemska språket och engelskan. De ofta förekommande förhållningssätten till engelskan var att engelskan som språk värderades och eleverna hade i stor allmänhet en vilja att lära sig engelska. Främst bland de finska eleverna märkte man att engelskan värderades högre än det andra inhemska språket. Förhållningssätten till de andra inhemska språken var varierande bland eleverna. Ofta upplevde både de finsk- och svenskspråkiga eleverna att ifall språket var svårt att lära sig, tyckte eleverna automatiskt inte om språket. I allmänhet hade de finskspråkiga eleverna en negativare språkattityd mot det andra inhemska språket än vad de svenskspråkiga eleverna hade, men det fanns vissa undantag bland eleverna. De svenskspråkiga eleverna hade en vilja att prata och försöka lära sig finska även fast det ibland kändes utmanande, medan de finskspråkiga eleverna visade ett mindre intresse för svenskan.