Browsing by Author "Ekholm, Ida"

Mitt syfte med studien är att ta reda på vad som görs och kan göras i gerontologiskt socialt arbete för att förhindra upplevd ofrivillig ensamhet bland äldre. Äldre syftar på det gerontologiska socialarbetets klienter som bor hemma och som för den här studien är över 70 år. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra professionella fick jag reda på hur ensamheten bland målgruppen gestaltar sig, hur de professionella närmar sig problematiken och vilka resurser och möjligheter det finns för dem att åtgärda ensamhet bland målgruppen. Ensamheten bland målgruppen är vanlig, har en stor påverkan på vardagen och kan medföra otrygghet. Ensamheten framkommer inte alltid och alla lider inte heller av ensamheten. Vissa grupper kan lida mer än andra, exempelvis de som förlorat sin partner efter ett långt liv tillsammans. Resultaten analyserades med hjälp av teori. Jag analyserade de professionellas diskretion gällande resurser och möjligheter att årgärda ensamhet och reflexivt terapeutiskt socialt arbete för att närma sig och stöda de ensamma äldre. De professionella kan notera ensamhet genom att fråga eller noggrant lyssna. De kan sedan vidare gå in på möjligheter och hjälp. Klienterna bör vara delaktiga i diskussionerna. Psykosocialt arbete kan i mån av möjlighet utföras och de professionella bör ge klienterna tid och lyssna på dem. Den professionella kan stöda eller trösta genom närhet och närvaro eller fysisk beröring. Förutom det kan de bland annat ge råd, vägleda, motivera, vara i kontakt och kartlägga sociala nätverk. Några av de möjligheter som de professionella lyfte fram var uppsökande verksamhet, ungdomsgårdar för äldre och äldrerådgivningar. Äldre kan behöva bli påminda om sina egna resurser. De professionella kan gå hos klienter, ringa till de som upplever ensamhet eller besöka dem extra, fundera över relationer och uppmana klienterna till att uppehålla sina relationer. En viktig resurs är det samarbete de har med olika parter. De kan ge ut info om den service de kan erbjuda och dela ut papper och reklamblad. Vissa resurser i arbetsteamet finns, ensamheten har noterats och identifierats och till viss del diskuterats. Ensamheten finns med i bakgrunden, men kan lätt bli i skymundan på grund av klienters stora konkreta problem som behöver åtgärdas. Dagverksamheten, välfärdsområdet och frivilligvänner lyfts fram som några resurser. Tjänsterna anses vara lättillgängliga och det finns mycket de professionella kan göra. Resultaten ger en bild av vad gerontologiskt socialt arbete kan göra. I tidigare forskning som jag bekantade mig med för studien handlade mycket om vården och vad vårdare kunde göra, inte professionella i gerontologiskt socialt arbete.