Browsing by Author "Laaksonen, Julia"

PISA-undersökningen 2018 visar att mängden svaga läsare ökar i Finland och att allt färre ungdomar läser på sin fritid (Leino et al., 2019). Försämrade resultat har lett till olika åtgärder i Finland. Den här undersökningen går ut på att undersöka vilka läsfrämjande metoder som används i Finland. Begreppet metoder använder jag i betydelsen av olika typer av åtgärder som görs i hem, skolor och i samhället. Det kan vara pedagogiska metoder, projekt, initiativ, rekommendationer eller andra åtgärder. Jag utgick ifrån teorier om motivation (Ryan & Deci, 2017) och intresse (Krapp, Hidi & Renninger, 1992; Tapola & Niemivirta, 2014) samt aktuell forskning om läsning för att analysera metoderna och utvärdera deras lämplighet. Syftet var att skapa en helhetsbild av situationen i Finland. I den här kvalitativa, narrativa litteraturstudien använde jag mig av tematisk analys och tematisk innehållsanalys för att analysera mitt data. Jag började med att samla en lista på läsfrämjande metoder som används i Finland. Den här listan analyserade jag sedan genom att leta efter likheter i metodernas funktion. Det här arbetet resulterade i åtta grupper som jag valde att kalla Expertgrupper och organisationer, Professionellt kunnande, Fortbildning, Kampanjer, företag och media, Tid för läsning, Resurser och tillgänglighet, Synliggörandet av litteratur och Pedagogiska metoder. För att hitta relevant forskning gjorde jag strukturerade sökningar på utvalda databaser. Med hjälp av några kriterier valde jag ut litteratur som behandlar läsmotivation, läsintresse eller någon av de läsfrämjande metoderna som är med på min lista. Till sist analyserade jag metoderna utifrån teori och forskning för att utvärdera deras lämplighet. Utifrån den här studien gick det inte att säga vilken metod som lämpar sig bäst för att främja läsning men det fanns metoder som får vetenskapligt stöd. Dessa var metoder som väcker situationsbundet intresse, gör böcker tillgängliga, skapar upplevelser av autonomi och kompetens, skapar tid för läsning, sätter in tidiga stödåtgärder och gör läsning socialt. Min slutsats är att det finns ett intresse att upprätthålla goda läskunskaper i Finland. Hela samhället engageras i det läsfrämjande arbetet vilket resulterar i olika typer av läsfrämjande metoder. Resultaten går inte att generalisera eftersom syftet var att beskriva situationen i Finland.