Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Svensson, Kristian"

Sort by: Order: Results:

  • Svensson, Kristian (2020)
    Uppskattningsvis 400–500 miljoner kilogram mat slängs bort per år i Finland. Också daghemmen i Finland producerar 1–2 miljoner kilogram matsvinn per år, vilket motsvarar omkring en tredjedel av all daghemsmat. Matsvinn är således en viktig fråga som påverkar både miljön och ekonomin. Det finns sparsamt med tidigare studier om ämnet inom småbarnspedagogiken, vilket ökar på denna studies relevans. Syftet med den här studien är att ta reda på vad barn i 4–5 års åldern vet och hur de tänker om matsvinn. Forskningsfrågorna är: 1. Vad vet barn om matsvinn? 2. Hur tänker barn om matsvinn? 3. Vilka erfarenheter har barn av matstunder på daghem? Matsvinn är ett aktuellt och viktigt tema med tanke på en hållbar framtid. Tidigare forskning pekar på att matsvinn inte så ofta behandlas som tema tillsammans med barn på daghem. Grunderna för planen för småbarnspedagogik förutsätter ändå att barn ska lära sig att förhålla sig ansvarsfullt i samband med måltider. Med tanke på det är det viktigt att kartlägga barns tankar om matsvinn för att kunna jobba vidare kring temat. Studien är kvalitativ och baserar sig på tio barnintervjuer. I studien deltog 10 barn i 4–5 års åldern på ett svenskspråkigt daghem i huvudstadsregionen. Intervjuerna är semistrukturerade och de gjordes i januari-februari 2020. Resultaten från studien visar att det finns skillnader i vad barn vet och hur de tänker om matsvinn. En del barn i studien hade detaljerad kunskap om vad som händer med mat som kastas bort, medan en del barn inte visste vad som händer med bortkastad mat. Ingen kunde på rak arm beskriva vad matsvinn är. Resultatet visar också att det varierar huruvida barnen förstår konsekvenserna av sina handlingar – något som de vuxna bör göra barn uppmärksamma på i enlighet med planen för småbarnspedagogik. När det gäller hur barn upplever matstunder på daghem visade det sig att en del barn upplever att de måste äta eller smaka på den mat som serveras på daghem.
  • Svensson, Kristian (2016)
    Forskningen handlar om skillnaderna mellan utrikesnyheterna i Tv-Uutisets och Tv-Nytts huvudsändningar klockan 20.30 och 19.30. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har jag kommit fram till att de viktigaste utrikesnyheterna oftast prioriteras på samma sätt i Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Nästan hälften av de undersökta utrikesnyheterna var ändå unika för Tv-Nytt, vilket pekar på att innehållet också skiljer sig på många sätt. Bland annat har Tv-Nytt i genomsnitt längre inslag än Tv-Uutiset. TV-Uutiset hade ändå totalt sett fler utrikesnyheter än Tv-Nytt. När det gäller den geografiska spridningen finns det både likheter och skillnader. Tv-Nytt hade mer nyheter om Europa än Tv-Uutiset, men i båda fallen är Europa den kontinent som det rapporteras mest om. Jämfört med tidigare forskning är den största skillnaden att Mellanöstern får mera uppmärksamhet i både Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Det här beror antagligen till stor del på att det syriska inbördeskriget fått stor uppmärksamhet i medierna. När det gäller ämnesval är politik samt krig och väpnade konflikter de ämnen som dominerar. Forskningsresultaten diskuteras bland annat utgåene från Galtungs och Ruges nyhetskriterier (1965). Också korrespondenternas betydelse i förhållande till nyhetsinnehållet diskuteras i avhandlingen. Forskningsresultatet pekar åtminstone delvis på att korrespondenterna bidrar till att det rapporteras mera om just den delen av världen där en korrespondent jobbar. Forskningsmetoden är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 40 stycken nyhetssändningar (20 stycken Tv-Uutiset 20.30 och 20 stycken Tv-Nytt 19.30) under fyra på varandra följande vardagsveckor i september och oktober 2016.