Browsing by bachelor's degree program "Bachelor's Programme in Social Sciences"

The criminalization of homosexual acts and persecution of LGBTQ+ people is a serious global problem and therefore LGBTQ+ refugees can seek asylum on the basis of sexual orientation and gender identity in the European Union. The asylum process should protect LGBTQ+ refugees as they can be considered to belong to a particular social group subjected to persecution because of their sexual orientation and gender identity. However, as there are existing gaps in the legislation, the legislation is not always applied as it should be. Among other things, there has been a major problem in which way authorities should confirm the sexual orientation of asylum seekers and therefore illegal or criticized methods have arisen in the asylum process.

Mitt syfte med avhandlingen är att öka förståelsen för hur barn i familjevård upplever sin familj och sitt hem, genom att undersöka hur barn i familjevård talar om dessa ämnen. Avhandlingen utgår från ett barnperspektiv, och strävar efter att beskriva barns egna tankar och erfarenheter. Forskningsmetoden är litteraturöversikt, och materialet för översikten består av nio olika studier gjorda mellan åren 2010–2019 i vilka man utrett över 200 barns tankar och åsikter om familjevård. Analysmetoden för litteraturöversikten är materialbaserad innehållsanalys. Avhandlingen behandlar de centrala teman som stiger upp ur materialet, dvs. de saker som barn talar om och beskriver som viktiga. Barn talar om sina nya hem och familjevårdarna som trygga och pålitliga, men oberoende av hur bra de är beskrivs de väldigt sällan som viktigare än de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarnas roll är unik, då de så gott som alltid anses som de viktigaste och närmaste relationerna i barns liv, även om relationerna till dem kan beskrivas som otrygga eller stridiga, eller barn kanske inte alls har kontakt med dem av olika orsaker. Hem beskrivs både som fysisk plats och som en känsla, och hem kan vara både där man officiellt bor eller har bott, eller hos de biologiska föräldrarna oberoende om de flyttat till ett nytt ställe. Resultaten ger en bra inblick i hur barn i familjevård tänker och talar om sin familj och de olika familjerelationerna samt om sitt hem. De centrala aspekterna är ambivalensen i beskrivningarna av familjerna och familjerelationerna, och känslan av tillfällighet som kan ses som en utmaning för familjevården – även om den egentligen är i linje med barnskyddslagen.

Före detta finansminister Katri Kulmuni tog emot kommunikationskonsulttjänster för över 50 000 €. Det var frågan om en stor summa pengar, vilket ledde till en kris som togs upp av finska medier. I den här avhandlingen analyserar jag Kulmunis kommunikation i samband med fallet, såsom kommunikationen presenterades i det finska public service bolaget Yles artiklar. Analysmetoden är kvalitativ innehållsanalys med tyngdpunkt på tolkande innehållsanalys. Undersökningen har formen av en fallstudie. Som teoretisk ram fungerar Coombs Situational Crisis Communication Theory (SCCT). Mitt syfte med studien är att tillämpa den valda teorin på ett konkret fall och att se hur teorin fungerar som ett analysredskap. Mitt syfte är också att presentera en analys av Kulmunis kommunikation inom de valda ramarna, som den presenterades i Yles artiklar. Resultaten visar att Situational Crisis Communication Theory går att tillämpa på fallet och att Kulmuni kommunicerar enligt de strategier som SCCT erbjuder. Teorin skulle behöva preciseras en aning, för att så exakt som möjligt kunna tillämpas på en persons kommunikation. Resultaten visar också att Kulmunis kommunikation förverkligades som återuppbyggande och nekande. Också förminskande strategier användes rätt mycket. Som slutsats för klustret som krisen tillhör kom jag fram till att krisen passar in både i offer- och misstagsklustret.

Tvåkönsnormen uppfattas lätt som historielös och naturlig, och därmed som ett biologiskt faktum. Synen på kön har dock förändrats över tid, vilket tillskriver könet en social och kulturell aspekt som jag vill lyfta fram. Genom historiska associationer utmanar jag det ”naturliga”, och ifrågasätter det som inte sällan tas för givet: att “kvinna” innebär kvinnligt och feminint – och att “man” motsvarar manligt och maskulint. Jag framhäver hur ”västs” strävan efter att civilisera resten av världen lett till att könsroller tillskrivs olika människor på olika sätt. Genom att resonera kring de politiska kontexter och institutioner som finns bakom diskurser om kön, vill jag visa hur idén om två binära kön inte endast skapat en hierarki mellan kvinnor och män, utan också mellan rasifierade och sexualiserade kroppar. Analysens primära fokus ligger i 1800-talets USA, men jag spårar diskurserna om kön tillbaka till kolonialismen för att utmana den eurocentriska synen på könshierarkin. Jag drar slutsatsen om att den binära könsuppdelningen använts i maktpolitiska syften som bland annat gynnat vit övermakt och ett heterosexuellt patriarkat. Med detta vill jag framhäva hur en dekonstruktion av normer, tankesätt och hierarkier kan utmana den traditionella historieskrivningen som värdesätter vissa kroppar högre än andra.

Kandidatavhandlingen är en jämförande studie av Finlands och Sveriges valsystem. Studien jämför valsystemen i länderna på variabeln demokrati. Studien besvarar frågan om vilket av valsystemen är mera demokratiskt – vilket valsystem liknar mera ett demokratiskt ideal. Studien utförs genom idealtypsanalys. Idealtypen av demokrati i ett valsystem baserar sig på Robert Dahls polyarkimodell. Studien finner att det finska valsystemet liknar mera det demokratiska valsystemets ideal.

En del av de som lämnar in sin asylansökan till Migrationsverket får avslag och måste lämna Fin-land. För de socialarbetare som arbetar med asylsökande är det vardag att bemöta människor med traumabakgrund och som har en svår livssituation. Mitt syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever den emotionella sidan av sitt arbete med klienterna och hur de hanterar en situation när en klient blir avvisad eller utvisad. Tidigare forskning vittnar om en stor emotionell påfrestning för socialarbetare och att det kan leda till icke önskvärda copingmetoder samt utbrändhet hos socialar-betare. Studien består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att socialarbetare upplever att arbetet med asylsökande i hög grad kräver emotionella resurser men att de lärt sig vilka strategier som underlättar deras tunga känslor. Resultaten är till viss del överensstämmande med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att socialarbetare kan börja ifrågasätta den organisation de arbetar för, något som inte kom fram i denna studie. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka copingmetoder hos erfarna versus nyutexaminerade socialarbetare.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Matilda Lindfors Arbetets titel: En kvalitativ intervjustudie kring hur covid-19-pandemin har påverkat socialarbetares välmående i arbetet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: 05.2021 Sidantal: 28 Nyckelord: välmående i arbetet, socialt arbete, socialarbetare, covid-19, pandemi Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: I denna kandidatavhandling presenterar jag resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att utreda om covid-19-pandemin haft en påverkan på socialarbetares välmående i arbetet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning lyder: Har covid-19-pandemin påverkat socialarbetares välmående i arbetet? I studien intervjuades tre socialarbetare med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Materialet analyserades sedan med en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Med hjälp av analysen kunde man kategorisera respondenternas svar i fyra kategorier, arbetsrelaterad stress, nya arbetssätt, arbetsgemenskap och nya utmaningar och etiska dilemman. I resultaten kom det fram att de tre respondenterna upplevde att de påverkats på olika sätt av covid-19-pandemin. Hur man upplever välmående i arbete är mycket individuellt och därmed är också påverkningarna av pandemin mycket individuella. Resultaten av kandidatavhandlingen är att pandemin har påverkat på varierande sätt på socialarbetares välmående i arbete.

Bakgrund: Barnskyddet bör fatta beslut enligt barnets bästa och se till att barnet kan bli delaktig i sin egna barnskyddsprocess. I det stora hela är delaktighet är en form av mänskliga rättigheter och medborgarskap. Ur en mer individuell synvinkel handlar det om att barnet kan få påverka sin barnskyddsprocess, om barnet så vill. Barnet som ingår klientskap inom barnskyddet är ofta sårbart och i en otrygg situation. Socialarbetaren som jobbar med att delaktiggöra barnet måste orientera sig igenom komplexiteten av barnets rätt till delaktighet, barnets sårbarhet, sin egna profession och värderingar. Sammanfattande forskning om socialarbetares syn om sitt möjliggörande har inte beaktats i större litteraturstudier under de senaste åren. Syfte: Syftet för denna avhandling är att skapa medvetenhet om faktorer som påverkar barns delaktighet ur socialarbetarperspektiv. Detta är viktigt för att kunna utveckla barnskyddet mot ett mer barncenterat håll på både organisatorisk och strukturell nivå. Fokus ligger på socialarbetarens syn på barns delaktighet och faktorer som påverkar delaktigheten från socialarbetarens synhåll. Metod: Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt baserad på 15 internationella studier gjorda både med kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. De inkluderade artiklarna analyserades genom en teoristyrd innehållsanalys. Resultat: I resultaten framkom motstridigheter mellan socialarbetarens syn gällande delaktighet och delaktiggörandet. Främst upplever socialarbetare att barns delaktighet är viktigt. Dock påverkas hur barnen blir involverad av socialarbetarens kunskap om delaktighet och barnsynen. Barnets bakgrund, ålder och skyddsbehov kan ses både hindrande och gynnande. Organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares möjliggörande är barnskyddets upplevda barnvänlighet och arbetsresurser. Relationer som påverkar delaktiggörandet har att göra med relationen mellan barnet och socialarbetaren samt dess vårdnadshavare. Socialarbetarens osäkerhet gällande sin egna profession sågs i materialet som en hindrande faktor. Empati, frekventa möten med barnet och enrum sågs som främjande faktorer.

Syftet för denna kandidatavhandling har varit att beskriva och förstå aktörers arbete och upplevelser av att arbeta med papperslösa personer i en liten kommun i Finland. Avhandlingen intresserar sig för hurdana erfarenheter, upplevelser och uppfattningar aktörerna har av att arbeta med papperslösa personer. Forskningsintresset i avhandlingen riktas speciellt mot aktörernas upplevda utmaningar, möjligheter och yrkesetiska överväganden. Avhandlingen är en kvalitativ studie,vars material består av tre transkriberade samtalsintervjuer med två kommunalt anställda socialarbetare och en aktör från tredje sektorn. Materialet samlades in i en liten kommun i Finland. Kandidatavhandlingen besvarar följande forskningsfrågor: 1) Hur upplever aktörer som arbetar med papperslösa personer sitt arbete? 2) Hurdana möjligheter och utmaningar identifierar aktörerna i sitt arbete för att hjälpa papperslösa? 3) Hur –och med vilka målsättningar navigerar aktörerna mellan de direktiv som finns? Samtliga informanter beskrev hur yttre omständigheter bidrog med utmaningar i deras arbete. Dessa härleddes till yrkesetiska konflikter, där deras yrkesetiska principer står i kontrast med nationella, kommunala eller organisatoriska direktiv och dagordningar. Aktörerna beskrev hur de skulle vilja arbeta mera för sina klienter. Tidsbrist, resursbrist, brist på samarbetspartners och okunskap skapade utmaningar i arbetet. Aktörerna identifierade även möjligheter i arbetet, speciellt i förhållande till sina möjligheter att utveckla sin egen expertis, ge psykosocialt stöd, påverka den egna organisationen och samarbeta med olika aktörer. Samarbete med olika aktörer beskrevs som ett viktigt och effektivt sätt att arbeta för klienten. Samarbete med tredje sektorn beskrevs även som medel att arbeta och erbjuda stöd utöver de direktiv och resurser som finns. Samtliga informanter önskade sig flera och tydligare samarbetspartners både från den offentliga sektorn och tredje sektorn. Aktörerna upplevde att deras arbete med papperslösa personer kan vara emotionellt tungt. Erfarenhet beskrivs som en viktig del för att arbetarna kunde anpassa sig till ett emotionellt belastande arbete. Aktörerna visade speciell oro för barn, familjer och personer med psykiska sjukdomar eller trauman. Detta resultat korrelerar med tidigare forskning (se bl.a. Jönsson, 2014 och Nordling, 2017) om att socialarbetare tenderar framhäva och engagera sig i papperslösa kvinnors och barns ärenden och livssituationer. Aktörerna upplever att deras arbete påverkas av att papperslöshet blir föremål för olika diskurser och offentliga debatter. Samtliga respondenter tar självständigt ställning till två förhållningssätt gentemot papperslösa personer som Jessica H. Jönsson (2014) identifierat. Alla aktörer i forskningen tog avstånd från diskurser om papperslösa personers ”illegalitet”, genom att uttrycka hur de misstycker benämningen och inte vill använda den själv.

Klimat- och hållbarhetskrisen är den största utmaningen mänskligheten i framtiden måste åtgärda. Första inblicken om klimatkrisen gavs redan på 70-talet, men den politiska sfären har om och om igen visat sin kraftlöshet i att skapa tillräckliga strukturella förändringar som är nödvändiga för att åtgärda situationen. Orsaken till denna oförmåga förklaras genom en post-politisk teoretisering, som beskriver den nuvarande diskussionen av klimatkrisen som avpolitiserad, där den till synes naturvetenskapliga diskursen dominerar. Den post-politiska kritiken riktar sig mot den nuvarande nyliberala hegemonin, som bara förstärker det socio-politisk-ekonomiska status quo. Ett annat användbart synsätt förklarar vanliga människors känslor, likgiltighet och förnekelse av klimat- och hållbarhetskrisen i vad Kari Marie Norgaard (2011) kallar förnekelsen sociala organisering. Den nuvarande representativa demokratiformen och den politiska kulturen har redan länge drabbats av en oförmåga att skapa större strukturella förändringar. För att skapa storskalig förändring riktas blicken till det civila samhället. Civila rörelser har historiskt sett varit drivkrafter för många samhälleliga förändringar som medfört rättigheter som idag betraktas som självklara, och miljörörelsernas krav är sammanfallande med många tidigare rörelser. Finland påverkas för tillfället av många snabbt växande miljörörelser med olika strategier; Fridays for Future, Climate Move och Extinction Rebellion. Ingen enskild rörelse kan troligen erbjuda svar till alla problem, och därför är en mångsidighet i miljörörelsen önskvärt. I den här avhandlingen har jag ändå valt att fokusera på Extinction Rebellion, från både en global och finländsk kontext. Samhällelig förändring handlar om fortlöpande förhandlingar och hänsynstagande av nya perspektiv. Extinction Rebellion och Elokapina har mobiliserat en hel del nya aktivister genom aktioner som använder fredlig civil olydnad. Delvis beror den storskaliga mobiliseringen på att klimat- och hållbarhetskrisen ständigt blir allt svårare att ignorera, men delvis är orsaken också den flitiga planeringen och de visuellt och strategiskt finslipade aktionsplanerna på Extinction Rebellions sida. Att bryta ner tanken om ”riktiga aktivister” och motarbetning av skam och skuld gör aktivism mer lättillgänglig för nya aktivister. Kollektiva handlingar bryter också ner den samhälleliga förnekelsens sociala organisering, och bjuder på hopp och kamratstöd av andra likasinnade.