Browsing by bachelor's degree program "Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper"

Bakgrund: Flera unga och vuxna med ADHD lever med försämrad livskvalitet. Försämrad livskvalitet beror huvudsakligen på ADHD-symtomens inverkan på olika delområden av personens liv, så som vänskapsrelationer, arbete, skolgång, psykisk hälsa och självbild. Den medicinska behandlingsformen är den förhärskande, men är inte särskilt effektiv för vuxna med ADHD. Det finns dock forskning som visar att psykosociala behandlingsmetoder förbättrar olika delområden av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. Som bak-grund till avhandlingen används den biospykosociala modellen och ICF-klassificering. Syfte: Mitt syfte med denna avhandling är att se på hur olika psykosociala behandlingsmetoder inverkar på livskvaliteten hos unga och vuxna med ADHD. Resultat: Psykosociala behandlingsmetoder har en positiv effekt på förbättringen av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. De olika behandlingsmetoderna förstärker personens koncentrationsförmåga, impulskontroll och prioritering, men hjälper även att bygga upp bättre självbild och förbättra välbefinnandet.

I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Offentlig upphandling och dess påverkan på människor och mänskliga rättigheter har blivit allt mer uppmärksammat i och med globaliseringen och utvidgningen av företags och offentlig sektors upphandlingspraxis. Mark Bovens teori om ansvarsskyldighet hos offentliga aktörer betonar vikten av att politiska aktörer och institutioner hålls ansvariga på flera nivåer för att förbättra demokratiska processer och bygga förtroende. Bekämpning av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande är av yttersta vikt för att främja mänskliga rättigheter och uppfylla avtalsskyldigheter. Det konstateras att Finland behöver aktivt arbete från företag, offentlig sektor och arbetsmarknadsparter för att respektera arbetsrättigheter och mänskliga rättigheter i praktiken. Bristerna i ansvarsskyldigheten inom EU och behovet av att stärka systemen för ansvarsskyldighet betonas, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetslivet. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur ansvarsskyldighet för mänskliga rättigheter förverkligas inom den offentliga upphandlingen i Finland och att identifiera utmaningar och konsekvenser för mänskliga rättigheter samt förebyggande åtgärder för att hantera dessa i samband med Finlands offentliga upphandling.

I den här kandidatavhandlingen undersöker jag skillnader i Svenska Yles rapportering om Finlands dam- och herrlandslag i fotboll under VM-kvalen som pågick under 2021 och 2022. Som metoder använder jag både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka användningen av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal i rapporteringen om damlandslaget jämfört med herrlandslaget. Fokus ligger alltså på att belysa skillnader i befintlig rapportering, snarare än att undersöka den ojämna fördelningen av utrymme i media mellan dam- och herridrott över lag. Tidigare forskning som jag redogör för i den här kandidatavhandlingen visar att damidrott och kvinnliga idrottare historiskt sett inte bara har underrepresenterats utan också trivialiserats bland annat på grund av att traditionellt sett maskulina värderingar är normen inom idrott. Med 16 artiklar från Svenska Yles webbplats som rapporterar om VM-kvalet för båda landslagen analyseras huruvida de historiska dragen stämmer in på Svenska Yles rapportering 2021 och 2022. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar en tydlig skillnad i förekomsten av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal, vilket indikerar att idrottsliga ideal betonas i högre grad i Svenska Yles rapportering om herrlandslaget än om damlandslaget. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen visar att de idrottsliga idealen i rapporteringen om herrlandslaget syftar på både enskilda idrottare och lag, medan de i rapporteringen om damlandslaget uteslutande syftar på landslaget som helhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar, på grund av ett förhållandevis litet material, svagare validitet än den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten bidrar ändå till fältet med att öppna upp för framtida forskning med liknande material. Trots en del begränsningar belyser studien behovet av fortsatta studier om skillnader i rapportering om dam- och herridrott.

The criminalization of homosexual acts and persecution of LGBTQ+ people is a serious global problem and therefore LGBTQ+ refugees can seek asylum on the basis of sexual orientation and gender identity in the European Union. The asylum process should protect LGBTQ+ refugees as they can be considered to belong to a particular social group subjected to persecution because of their sexual orientation and gender identity. However, as there are existing gaps in the legislation, the legislation is not always applied as it should be. Among other things, there has been a major problem in which way authorities should confirm the sexual orientation of asylum seekers and therefore illegal or criticized methods have arisen in the asylum process.

Tutkielma käsittelee vauvaperheen palvelutarpeen arvioinnin prosessia sosiaalityöntekijän näkökulmasta. Tutkielman tavoitteena on selvittää, millä tavoin lapsen ikä vaikuttaa palvelutarpeen arvioinnin prosessiin, mitkä asiat ovat tärkeitä vauvaikäisen arviointiprosessissa sekä mitkä asiat tuottavat haasteita palvelutarpeen arvioinnille. Tutkielmassa avataan vauva-ajan haasteita suomalaisissa perheissä, vauvojen ja vauvaperheiden havainnointia sosiaalityön työskentelyssä sekä perheensisäisen vuorovaikutuksen ja kiintymyssuhteiden syntymistä. Kiintymyssuhdeteoria sekä Donald Winnicottin kehittämä käsite ”riittävän hyvästä vanhemmuudesta” ovat tutkielman keskeisiä. Tutkielman aineisto koostuu viidestä (n=5) lapsiperheiden palvelutarpeen arvioinnin sosiaalityöntekijän tutkimushaastattelusta. Litteroitu haastatteluaineisto on analysoitu käyttäen aineistolähtöistä sisällönanalyysiä. Tutkielman päätulokset käsittivät neljä kategoriaa: syyt vauvaa koskevan lastensuojeluilmoituksen taustalla, iän vaikutus palvelutarpeen arvioinnin prosessiin, havaintojen tekeminen palvelutarpeen arvioinnin prosessissa sekä sosiaalityöntekijän tarve tuelle ja tiedolle vauvoihin ja vauvan kehitykseen liittyen. Tutkielman johtopäätöksien mukaan vauvaikäinen lapsi saa harvemmin olla aidosti osallinen omassa prosessissaan kuin isompi lapsi. Työskentelyprosessissa korostuu usein vanhemmuuden arviointi. Työskentelytapojen moninaisuus ja erot työntekijöiden välillä voi johtaa eriarvoisuuteen asiakkaiden välillä. Kaikki haastateltavat toivovat aiheesta lisäkoulutusta, mutta resurssien puutteessa moni koki, ettei kouluttautumiseen ole aikaa. Niukat resurssit vaikuttavat myös työskentelyn laatuun niin, ettei jokaiseen asiakkaaseen ole aikaa perehtyä niin syvällisesti, kuin työntekijät toivoisivat, mikä tuo osaltaan haasteita työskentelyyn. Asiakasperheelle mielekäs ja onnistunut prosessi voi olla käänteentekevä koko perheen tulevaisuuden kannalta, kun perhe saa ajoissa apua. Positiivinen kokemus voi myös madaltaa kynnystä hakea tarvittaessa apua myös lapsen myöhemmissä kehitysvaiheissa.

Språklig kommunikation utgör en stor del av möten mellan patienter och vårdpersonal. I situationer där patientens och läkarens språkliga kompetenser inte är samstämmiga kan kommunikationen störas. I denna avhandling granskar jag skärningspunkten mellan språklig interaktion och hälsa ur en socialkonstruktionistisk synpunkt. Syftet är att undersöka den språkliga förståelsens roll för patientens hälsa och hälsouppfattning. Avhandlingen är en översikt av hälsosociologiska teorier, den socialkonstruktionistiska synen på språk, kommunikation och hälsa samt empiriska studier som granskat språkliga barriärer och andra komplikationer i en medicinsk kontext. Genom att analysera empiriska studier från en socialkonstruktionistisk synpunkt argumenterar jag att patienter har bättre förutsättningar för att känna sig trygga i läkarrelationer där språklig kommunikation prioriteras och att hälsovårdens kvalitet stiger då patienter och läkare förstår varandra. Jag gör detta genom att utgå från en syn på hälsa som socialt konstruerad och patient-läkarmöten som de ställen där en sjukdom definieras. För min analys granskar jag också vad det egentligen är som patienter och läkare gör när de talar med varandra och hur skillnader i språkkunskaper påverkar vårdens kvalitet.

Brottslighet som fenomen är ett samhällsgenomsyrande problem som ofta väcker mycket diskussion. Det finns stereotypa föreställningar om kvinnliga brottslingar samtidigt som de osynliggörs både i samhället och bland professionella, vilket gör det till ett intressant fenomen att granska inom termer för socialt arbete. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram hur brottsligheten bland kvinnor ser ut och genom ett genusperspektiv lyfta fram ojämlikheter som kvinnor bemöts av. Denna avhandling är en litteraturöversikt där jag analyserat nio olika vetenskapliga texter om kvinnlig brottslighet. I min analys har jag granskat fenomenet utgående ifrån feministisk teori och lyfter jag fram olika teman ur mina forskningsresultat angående kvinnlig brottslighet. I avhandlingen granskas kvinnlig brottslighet genom fyra olika kategorier: hur ser brottslighet bland kvinnor ut, brott och barndom, kvinnan och brottslighet ur ett normförbrytningsperspektiv och kvinnors attityder mot brottsliga kvinnor. Genom mina resultat vill jag belysa hur ojämställdhet och patriarkala strukturer bidrar till utvecklingen av brottslighet bland kvinnor.

Syftet med denna undersökning är att klargöra utifrån tidigare forskning vilka konsekvenser barnaga medför för barnets psykiska och sociala hälsa, samt vilka faktorer som medför till att föräldrar väljer att använda sig av barnaga. Metoden för denna studie är litteraturgenomgång. Kommitten för barnets rättigheter definierar barnaga som bestraffning var fysiskt våld används och var meningen är att orsaka smärta och obehag. Forskning har funnit att barnaga har många konsekvenser på barns psykiska och sociala välmående. Forskning har även visat att fysisk bestraffning leder till ökade risker för internaliserande och externaliserande beteendeproblem. Till de internaliserande beteenden som barnaga kan orsaka hör till exempel försämrat emotionellt välmående. Studieresultaten visar även att barn vars föräldrar hade använt sig av fysisk bestraffning mot dem var mindre sannolika att vara i kapp med sin socioemotionella utveckling än barn som inte upplevt barnaga. Forskning har även visat att det internaliserade beteendet som barnaga orsakar i barndomen, följer med till vuxen ålder. Till de externaliserande beteenden som barnaga orsakar hör uppmuntran till våld, negativa emotioner, antisocialt beteende och låg självkontroll, som i sig fungerar som en medlare till ungdomsaggression. Denna undersöknings resultat visar även att det finns en klar koppling mellan användningen av barnaga och högre nivåer av aggression hos barnen i fråga, vilket ökar desto grövre barnaga det är tal om. Individer som upplevt barnaga i sin barndom är även mer sannolika att ha positiva attityder mot fysisk bestraffning när det kommer till deras egna barn. Dessutom visar resultatet att barnaga höjer risken för att barnmisshandel sker i hemmet. Även om vissa undersökningar pekar mot att upp till en tredjedel av mödrar som använder sig av barnaga gör det i stunder av ilska, är det alltså snarare en tro på att fysisk bestraffning kommer att ha positiva effekter på deras barns beteende än negativa emotioner som driver föräldrar till att använda sig av barnaga. För att motverka den vidsträckta användningen av barnaga bör man undervisa föräldrar kring konsekvenserna uppfostringsmetoden. En viktig del av att motverka den vidsträckta användningen av barnaga som uppfostringsmetod är även att erbjuda stöd åt föräldrar. Det är även viktigt att ta i beaktande kulturella faktorer när det kommer till användningen av barnaga.