Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Issue Date

Sort by: Order: Results:

  • Cederberg, Alexandra (2022)
    Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att utgående från tidigare forskning belysa vilka socialpsykologiska hinder som avstyr män som fallit offer för partnervåld från att anmäla upplevt våld och söka hjälp, med maskulinitetsnormer och social stigmatisering som centrala förklaringsmodeller. Partnervåld är ett globalt problem som vanligtvis uppfattas i ramen av heterosexuella förhållanden där män agerar förövare och kvinnor utgör offer, då denna form av partnervåld utgör majoriteten av rapporterade fall. Partnervåld som riktas mot män av en kvinnlig partner är ett jämförelsevis mindre utforskat fenomen, men i ljuset av empirisk forskning som indikerar att män även faller offer för våld i nära relationer av kvinnliga partners har fokuset inom forskningsområdet vuxit till att också undersöka våld som utövas gentemot män. I och med detta har även en diskussion kring fenomenets natur, huruvida det råder könssymmetri eller inte, uppstått inom forskningsområdet. Existerande forskning indikerar att manliga offer präglas av vissa hinder som påverkar sökandet av hjälp, bland annat bristande kunskap om tillgängliga hjälptjänster, avsaknaden av lämpliga hjälptjänster som riktar sig till män, strävan efter att leva upp till rådande maskulinitetsnormer samt känslor av skam och förödmjukelse över den egna positionen som offer. Resultaten av litteraturöversikten indikerar att rådande maskulinitetsnormer såväl som hegemoniska maskulinitetsideal tillsammans med undvikande av social stigmatisering utgör övergripande bidragande faktorer som avstyr manliga offer från att söka hjälp i samband med upplevt våld inom ett parförhållande. Fortsatt forskning inom ämnet behövs för att man ska förstå partnervåld som riktas mot män på dess egna villkor, istället för att applicera kunskap som härrör sig från forskning inom partnervåld som riktas mot kvinnor. Framtida forskning behövs också för att man ska kunna utveckla lämpliga hjälptjänster som specifikt riktar sig till manliga offer samt offer inom HBTQIA+- förhållanden.
  • Karlsson, Malin (2022)
    Syftet med denna litteraturöversikt är att redovisa (1) vad etiskt ledarskap är samt (2) vilka följder etiskt ledarskap har. För att allt fler företagskriser relaterat till oetiskt ledarskap uppstått, är det av intresse att utveckla etiskt ledarskap. Därmed är det viktigt att definiera etiskt ledarskap samt se noggrannare på vilka följder etiskt ledarskap kan ha, med speciell fokus på de mellanmänskliga relationerna i en organisation. Resultaten i litteraturgenomgången har visat att definitionen av etiskt ledarskap beskriver hur den etiska ledaren skall demonstrera etiskt beteende och uppmana sina följare till sådant beteende genom växelverkan. Många olika egenskaper har länkats till den etiska ledaren och dessa egenskaper kan man mätas enligt bl.a. skalan ”ethical leadership scale”. Studier som ser på etiskt ledarskap använder sig ofta av den sociala utbytesteorin samt teorin om socialt lärande, för att förklara hur etiskt ledarskap påverkar medarbetare. Följderna av etiskt ledarskap på de mellanmänskliga relationerna har genom litteraturgenomgången endast visat sig vara positiva. Etiskt ledarskap påverkar organisationen enligt teorin om socialt lärande samt trickle-down-theory. Etiskt ledarskap minskar konflikter inom organisationer, påverkar mängden mobbning på arbetsplatsen samt motverkar medarbetares utmattning. De primära källorna som används i litteraturgenomgången är internationella journaler som publicerar innehåll relaterat till psykologi eller ledarskap. Ett fåtal äldre källor användes även för att stärka teoribakgrunden. Utmärkande forskare på området om etiskt ledarskap är Brown, Trevino och Den Hartog och därför är deras forskning starkt närvarande i litteraturöversikten. Slutligen kan konstatera att för att det finns ett litet antal forskningar som ser på följderna på de mellanmänskliga relationerna i en organisation kunde ytterligare framtida forskning ge alltmer stöd för implementeringen av etiskt ledarskap i organisationer.
  • Karlsson, Annika (2022)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.
  • Lundin, Aili (2022)
    Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning diskutera passivt ledarskap som ett fenomen och dess inverkan på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett allvarligt, men vanligt problem med flera långvariga konsekvenser för både utsattas välmående och organisationens framgång. Ledarskapet har en central roll i förebyggandet och hanteringen av arbetsplatsmobbning och det är därmed av vikt att studera hur ett mer passivt ledarskap inverkar på förekomsten av arbetsplatsmobbning. Genom en litteraturgenomgång har avhandlingen ämnat att svara på forskningsfrågan ”Hur påverkar passivt ledarskap förekomsten av arbetsplatsmobbning?”. En av de viktigaste teoretikerna inom forskningsområdet är Heinz Leymann, som var en av de första som började studera arbetsplatsmobbning på 80-talet. Leymanns studier citeras fortfarande i dag då han kunnat bidra med insiktsfull kunskap angående arbetsplatsmobbning och dess bakgrund. Avhandlingens resultat visar att det finns en klar koppling mellan passivt ledarskap och arbetsplatsmobbning. Det passiva ledarskapet har ofta en mer indirekt roll och inverkar på t.ex. mellanmänskliga konflikter och roll stressorer som däremot ökar risken för arbetsplatsmobbning. Passiva ledarskapet kan även ses som en form av arbetsplatsmobbning där den passiva ledarens agerande kan tolkas som bl.a. avsiktlig och systematisk social uteslutning. Det passiva ledarskapet har även visat sig ha sina fördelar då det kan bidra till mer autonomi och känsla av självbestämmande. Avhandlingens resultat kan bidra till värdefull kunskap till organisationer, men även fortsatt forskning uppmanas då flera kunskapsluckor kan identifieras i den nuvarande forskningen.
  • Alakari, Jenna (2022)
    Denna avhandling är en litteraturgenomgång med syftet att öka förståelsen av psykologisk trygghet i grupper och hur den kan stöda inlärningen i arbetsteam. Avhandlingen ämnar sammanställa den vetenskapliga litteraturen av ämnet och analysera hur den psykologiska tryggheten tar form på olika nivåer i en organisation och vilka följder den kan ha för ett arbetsteam. Avhandlingen fokuserar på hurdana inlärningsbeteenden psykologisk trygghet kan stöda och hur detta i sin tur stöder inlärning i teamet. De forskningsfrågor som avhandlingen ämnar besvara är: 1. Vad är psykologisk trygghet? 2. Vilken betydelse har psykologisk trygghet för inlärning i team? Genom en litteraturanalys har avhandlingen som avsikt att förklara hur inlärningsbeteendet påverkas av arbetsgruppens upplevda psykologiska trygghet. Amy Edmondson fungerar som en central teoretiker i uppsatsen. Hon har forskat inom psykologisk trygghet i arbetsgrupper sedan 1990-talet och är därför en central person inom detta forskningsfält. Hennes centrala position syns i denna avhandling då det ofta refereras till hennes verk. Resultaten tyder på entydiga svar om att en upplevd psykologisk trygghet har flera positiva följder för ett arbetsteam. Till dessa hör till exempel personligt engagemang, nytänkande och öppen diskussion. Dessa beteenden har en stödande effekt på inlärning i organisation. Litteraturanalysen visar att det finns ett starkt vetenskapligt belägg på att psykologisk trygghet har en positiv inverkan på inlärningen i ett team. Dessa resultat bidrar med värdefull information för utvecklande och organisering av arbetsteam inom organisationer.
  • Larjanko, Minerva (2022)
    Klimatförändringens konsekvenser blir alltmer påtagliga. Tidigare forskning har lagt stort fokus på hur miljökriser i olika skalor påverkar människan och enskilda miljöfrämjande handlingar på individnivå, men allt fler forskare anser att den rådande situationen kräver miljöfrämjande handlingar på kollektiv nivå. Mitt syfte med den här avhandlingen är således att genom en litteraturöversikt redogöra för hur relevant socialpsykologisk forskning behandlar miljöfrämjande kollektiva handlingar. Dessa handlingar kan variera från signering av namninsamlingar, till sociala protester, och det råder ingen övergripande konsensus om hur begreppet ska begränsas. Det här dilemmat lyfts fram i avhandlingen och de miljöfrämjande kollektiva handlingarna som arbetet diskuterar tydliggörs. Avhandlingens fokus ligger på kollektiva handlingar i miljöfrämjande syfte, och därmed har jag avgränsat materialet genom att inte redogöra för faktorer som kan påverka klimatskepticisim eller handlingar på individnivå. Resultaten indikerar att två huvudsakliga teman kan identifieras, social identitet och emotioner. Specifikt det sociala identitetsperspektivet tillämpas i hög grad inom forskningen om miljöfrämjade kollektiva handlingar och två centrala modeller som ämnar förklara fenomenet identifieras. Dessa modeller är den sociala identitetsmodellen för kollektiva handlingar och den sociala identitetsmodellen för miljöfrämjande handlingar. Det andra temat, emotioner med koppling till miljöfrämjande kollektiva handlingar, är av växande intresse inom det här forskningsområdet. Forskningen visar att olika emotioner kan ha olika effekt på handlingar, och bland annat kollektiv skuldkänsla, ilska och rädsla har visat sig vara relevanta. Dock råder det motstridighet om vilken känsla som är av störst signifikans för kollektiva handlingar i den här kontexten.
  • Lackman, Charlotte (2022)
    Våld i intima parförhållanden är ett globalt hälsoproblem som kan förekomma i alla parförhållanden oberoende partnernas kön, sexuella inriktning eller ålder. Partnervåld drabbar oftast kvinnor och forskning hittills har därför haft fokus på intima olikkönade parförhållanden där kvinnan är offret och mannen förövaren. Syftet med denna litteraturöversikt är att utgående från tidigare forskning och litteratur granska orsaker bakom partnervåld, lyfta fram skillnader i partnervåld mellan samkönade och olikkönade parförhållanden och vilka konsekvenser våldet har. Resultaten tyder på att trots att man i tidigare undersökningar fokuserat på våld mot kvinnor av en manlig partner, finns det studier som argumenterar att partnervåld förekommer oftare i samkönade förhållanden. Speciellt bisexuella kvinnor befinner sig i den största riskzonen för att bli utsatt för partnervåld. Orsaker bakom partnervåld varierar på mellan sam- och olikkönade förhållanden. I samkönade parförhållanden är orsaker bland annat minoritetstress, internaliserad homofobi och fusion. I olikkönade parförhållanden är orsaker däremot bland annat skillnader i inkomst- och utbildningsnivåer, alkoholmissbruk och ojämlika maktpositioner i förhållandet. Allmänna orsaker för partnervåld är normer, internaliserade könsroller och våld i familjen i barndomen. Konsekvenserna kan placeras på både en individuell och samhällelig nivå, hälsoriskerna kan vara både kort- och långvariga psykiska eller fysiska skador. De flesta organisationer som arbetar för att hjälpa offer riktar sig endast mot kvinnor som blivit offer för våld i ett olikkönat parförhållande. Mer information och forskning behövs om män som offer för partnervåld och våld som förekommer i samkönade parförhållanden, speciellt förhållanden mellan två män, för att förstå dynamiken i förhållandet och ge offren den hjälp de behöver.
  • Berglund, Jessika (2022)
    Syftet med avhandlingen är att genom litteraturgenomgång kartlägga vilka socialpsykologiska faktorer och grupprocesser kan förklara främlingsfientlighet. Forskning och aktuella rapporter tyder på att främlingsfientlighet är ett omfattande samhälleligt problem som utsätter speciellt nationella minoritetsgrupper för främlingsfientlig diskriminering. Angående den teoretiska bakgrunden av främlingsfientlighet finns det inte något entydigt svar, utan fenomenet förklaras i avhandlingen exempelvis från olika perspektiv både som otillräcklig kontakt med utgruppen, ett hot mot den sociala identiteten, ett materiellt hot och genom perspektivet av ny rasism. Några viktiga teorier som avhandlingen fokuserar på är teorin om social identitet, den realistiska gruppkonfliktteorin och forskning om utgruppshat och ingruppskärlek. Resultaten visar att främlingsfientlighet är ett mångfacetterat problem som har sin grund i socialpsykologiska faktorer som samverkar och förstärks genom grupprocesser. Centralt i främlingsfientlighet är attityder, gruppåverkan, kontexten av in- och utgrupp och hot mot ingruppen. Avhandlingen sammanställer en socialpsykologisk grund av existerande litteratur kring både bakomliggande orsaker och relevanta teorier för att klargöra för fenomenet främlingsfientlighet. Med denna avhandling som en riktgivande grund kunde fortsatta studier kunde bidra med att undersöka djupare i kontexten där främlingsfientlighet uppstår.
  • Gullans, Victoria (2022)
    Stigmatisering av mentala sjukdomar har såväl sociala som psykologiska komponenter och opererar på strukturella, mellanmänskliga och individuella nivåer. Stigma i koppling till mentala sjukdomar innebär en negativ social stämpling av en person eller grupp som har blivit diagnostiserad med eller uppvisar symptom på en psykisk sjukdom. Det här åtföljs i sin tur av negativa kognitiva, affektiva och beteendemässiga reaktioner. Syftet med denna litteraturöversikt är att granska stigma i koppling till mentala sjukdomar på olika nivåer och behandla fenomenet i ungdomens kontext. I samband med det här lyfter avhandlingen även fram stigmats konsekvenser för hjälpsökande beteende hos en individ med en mental sjukdom. Behandlingen av nivåer och processer av stigma tar utgångspunkt i offentlig-, själv-, associerad-, och strukturellt stigma. Därtill fungerar socialpsykologiska komponenter, så som fördomar, stereotyper och innehållande kategoriseringsprocesser, som ramar. Resultaten visar att vanliga negativa reaktioner mot individer med mentala sjukdomar är bland annat socialt avståndstagande, skuldbeläggning, ogillande, ilska och rädsla. Forskning visar därtill att mentala sjukdomar ofta framträder för första gången i ungdomen och som en naturlig följd blir stigma närvarande i ett tidigt livsskede för unga med mentala sjukdomar. Stigmaforskningen har i stort fokuserat på vuxna individer. Nyare forskning visar att ungdomens många utvecklingsområden, framförallt identiteter, kognitiva förmågor och självkoncept kan komma att påverkas negativt av omgivningens stigmatiserande syner och beteenden. Det här riskerar i sin tur att internaliseras hos den sjuka individen, vilket förstärker självstigmat, som i sin tur identifierats som en av de största barriärerna mot hjälpsökande beteende bland unga. Att bredda förståelsen för stigmatisering av mentala sjukdomar och belysa dess roll i ungdomen samt vilka konsekvenser det får för en ung persons hjälpsökande beteende är en viktig komponent i såväl minskandet av stigma kring mentala sjukdomar som ökandet av ungas benägenhet att söka vård. Detta gynnar individer som är direkt drabbade av en mental sjukdom och stigma, samt deras närmaste krets och samhället i stort.  
  • Taponen, Filippa (2022)
    Eftersom människan arbetar en stor del av sitt liv påverkar organisationer hennes identiteter då identitet konstrueras i sociala sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie är att studera identitetsarbete i organisationer, humorns roll i organisationer och humor som identitetsarbete i organisationer. Utifrån syftet bildades tre forskningsfrågor: 1) hur konstrueras identiteter i organisationer? 2) Vilken är humors roll i organisationer? 3) Hur används humor som identitetsarbete? Tidigare forskning visar att normativ kontroll från organisationer begränsar personens sätt att tänka, handla och känna genom att påverka hennes normer och värderingar, och reglerar därmed hennes identitetsarbete. Likaså kan organisationer begränsa och reglera hur organisationsmedlemmar använder sig av humor på arbetsplatsen. Humor inom arbetslivet hjälper att skapa mening, kohesion samt hierarkier, och det har en roll i välbefinnande, identitet och inlärning, med mera. Med humor kan personen förmedla identiteter: den anställda kan välja och behålla tolkningar och erfarenheter inom organisationen som hon själv föredrar och som bekräftar de egna värderingarna. Organisationens normer angående humor reglerar identitetsarbetet. Personen kan motstå organisationskontroll med hjälp av humor, till exempel genom att kritisera organisationen med ironi. Hon kan även prova olika identiteter med hjälp av humoristisk handling. Å andra sidan visar tidigare forskning att personen inte är en passiv deltagare inom identitetskontrollering, utan hon bidrar även själv i identitetsregleringen inom organisationer genom att förlöjliga eller disciplinera andra. Teorier om humor anser att humor är ologiskt och motsägbart som skapar status och hierarkier, samt fungerar som copingmekanism för att minska tristess. Avhandlingen har visat att även om det finns mycket forskning om identitet krävs det mer kritisk uppmärksamhet på hur humor bidrar i identitetskonstruktionen. Mer socialpsykologisk forskning om ämnet behövs då största delen av nuvarande forskning är organisations- eller managementstudier. Socialpsykologi som forskningsfält kan erbjuda nya synpunkter med tanke på att både identitet och humor är sociala, vardagliga och mångfacetterade fenomen, vilka både påverkar och påverkas av individen, gruppen och organisationen.
  • Söderlund, Petra (2022)
    Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att utifrån tidigare litteratur studera upplevd akademisk stress och stresshantering bland studerande vid distansstudier. Avhandlingen sammanställer relevant forskning om akademisk stress och distansundervisning för att bilda en förståelse av dess konsekvenser. Avhandlingens fokus ligger på frågorna: Hur inverkar distansundervisning på akademisk stress hos studerande, och vad är dess följder. De undersökningar som analyserades relaterar till insatser såsom distansundervisning under covid-19-pandemin. Vetenskapliga artiklar som valdes för översikten var för det mesta publicerade under covid-19-pandemin och ofrivillig social distanseringen. Eftersom den globala pandemin har gjort distansundervisning nödvändig runt om i världen avgränsar jag inte material till studerande från ett specifikt geografiskt område. Resultaten visar att den påtvingade distansundervisningen höjer studerandes upplevda akademiska stress för det mesta. Vissa studier föreslår att stress på grund av social distansering visar tecken på att vara fördelaktig för de studerandes akademiska framgång. Socialt inflytande, såsom socialt akademiskt tryck och socialt stöd visar signifikanta effekter på studenternas mentala välmåga.
  • Parantala, Laila (2022)
    Abstract Statsvetenskapliga fakultetet vid Helsingfors universitet Svenska social-och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningspogrammet socialt arbete Laila Parantala Vad är ekologiskt socialarbete? Kandidatavhandling i socialt arbete December 2021 Sidantal 28 Handledare Tobias Pötzsh December 2021 Nyckelord: Ekologisk, Socialarbete, Hållbar utveckling. Min avsikt med kandidatavhandlingen är att ta reda på vad ekologiskt socialt arbete är. Ekologiskt socialarbete är inget nytt begrepp. Men hur definierar man det ekologiska sociala arbetet i de vetenskapliga artiklar som valts för analys? Vi känner igen begreppet ekologisk och begreppet socialarbete, men hur bildar dessa två begrepp tillsammans ekologiskt socialt arbete? Mitt syfte med denna avhandling är att få ett svar på vad ekologiskt socialt arbete är. Antagandet är att det ekologiska socialarbetet framträder tydligare i det ekokritiska och strukturella socialarbetet, där man handskas med konkreta, ekokritiska frågor kring miljöförstöring och klimatförändring, samt fattar beslut om hur olika bostadsområden ska byggas för att invånarna ska må bra. Mitt antagande är att det systemteoretiska ekosociala arbetet, där man beskriver den enskilde socialarbetarens handlingsmiljö inom ekosocialt arbete, förekommer mindre i den litteratur som valdes för analys. Forskningsmetoden är kvalitativ begreppsanalys där abduktiv ansats används. Materialet består av vetenskapliga artiklar, som behandlar ämnet ekologiskt socialt arbete eller hållbar utveckling inom det sociala arbetet. Ett av urvalskriterierna är vetenskapliga artiklar som behandlar ekologisk socialt arbete i olika länder, såsom i Finland, Australien och Österrike. Detta motiveras med att ämnet är globalt. Som teoretisk referensram och som grund för begreppsanalysen används Aila-Leena Matthies och Katis Närhis teoretiska syn på ekologiskt socialt arbete, samt Malcom Paynes teori om eko-socialt arbete och Arne Naess teorier om vad ekologi är. Materialet analyseras med hjälp av kvalitativ begreppsanalys där begreppen analyseras och jämförs med teorin inom ekologiskt socialt arbete. Mitt syfte är att få ett svar på vad ekologiskt socialarbete är. Forskningsfrågan är vad är ekologiskt socialt arbete? Genom att sammanställa de olika begreppen inom ekologiskt socialt arbete kan man komma fram till ett svar på forskningsfrågan om vad ekologisk socialt arbete är.
  • Laitinen, Sandra (2022)
    Syftet med min avhandling är att genom en litteraturgenomgång studera (1) ledarskapets roll i krishanteringsprocessen, (2) aspekter i ledarskap som underlättar eller försvårar krishantering, (3) vilka följder aspekterna har samt (4) lösningar till aspekter som försvårar krishanteringen. Kriser har under de senaste åren förekommit väldigt ofta och på grund av globaliseringen sprids de lätt så att de påverkar hela länder och industrier. Därför är det viktigt för organisationer att ha en plan för krishanteringen. En ledare i en organisation har en stor roll då en kris inträffar. Ledaren har ansvar bland annat för att krishanteringsprocessen ska komma igång och att medarbetarna vet vad deras roll är. Det finns vissa aspekter hos en ledare som kan underlätta krishanteringen. Till exempel ledarskapsstilar som karismatiskt ledarskap och stärkande ledarskap har enligt forskning varit fungerande vid kris. Viktiga karaktärsdrag hos en ledare som vill lyckas med krishanteringen är till exempel öppenhet och snabb reaktionsförmåga. En ledare som saboterar krishanteringen genom sitt beteende kan kallas för en destruktiv ledare. Exempel på dessa destruktiva beteenden är undvikandet av ansvar och dåliga kunskaper i kommunikation och samarbete. Det finns inte ett rätt sätt att leda en organisation ur en kris men forskning visar att olika aspekter kan antingen underlätta eller försvåra krishanteringen. Litteraturgenomgången har visat att till och med motsatta ledarskapsstilar eller särdrag kan fungera vid krishantering. Detta bevisar att processen är mångfacetterad och komplicerad.
  • von Buxhoeveden, Birgitta (2022)
    Syftet med kandidatavhandlingen var att genom en litteraturstudie skapa förståelse av följarskapet till destruktivt ledarskap, d.v.s. det mottagliga följarskapet i organisationer och titta på dess olika konstruktioner och praktiker samt utreda orsaker och socialpsykologiska mekanismer som anses bidra till följarskapet. Litteraturgenomgången visade på att synen på destruktivt ledarskap förändrats från ett helt ledarcentrerat perspektiv med fokus på ledarens personegenskaper och skadliga beteenden till att betrakta fenomenet som en grupprocess och interaktion mellan destruktiva ledare, mottagliga följare och en gynnsam miljö. Följarskapsteorin utgår ifrån att ledarskap förutom ledare kräver följare som accepterar ledaren och låter sig ledas. De mottagliga följarna anses därför ha en central roll i etablering och upprätt-hållande av destruktivt ledarskap. Mottagliga följare definieras som medarbetare som genom sitt agerande möjliggör den destruktiva ledarens verksamhet i organisationen. Initialt betraktades följarskapet genom strukturer och s.k. färdiga följarroller där medfödda dispositioner och värderingar hos medarbetaren styrde vilken följarroll som hen tog. De mottagliga följarna indelades i två huvudkategorier. De passiva konformisterna anses bekräfta och anpassa sig till den destruktiva ledaren p.g.a. låg självkänsla och rädsla. Konspiratörerna stöder och bidrar mer aktivt till destruktiva handlingar i organisationen p.g.a. egoism, egenvinning eller delad värdegrund med den destruktiva ledaren. Inom den senaste forskningen anses mottagligt följarskap inte basera sig på medfödda dispositioner utan anses socialt konstrueras som dynamiska roller samt genom växelverkan mellan ledare och följare. Uppfattningar, erfarenheter, mentala bilder och symbolik om ledarskap, följarskap och den egna identiteten skapar olika subjektspositioner som påverkar hurudana följarroller som konstrueras. I konstruktionen betonas agentskap framom aktörskap. Liknande dimensioner av passivitet och aktivitet, lydnadsbenägenhet och motståndbenägenhet hos de mottagliga följarna har genom den senaste socialkonstruktionistiska forskningen konstateras. En djupare förståelse för uppfattningar och orsakerna bakom bidrar till en mer pragmatisk och nyanserad bild av fenomenet. Det mottagliga följarskapet anses påverkas av olika självförstärkande socialpsykologiska mekanismer hos följaren som exempelvis social identitet, engagerat följarskap och lydnad. Psykodynamiska och psykokognitiva mekanismer som exempelvis längtan till tryggheten genom den starka ledaren och illusionerna kring denna anses ytterligare bidra till det mottagliga följarskapet. Resultatet visar på ett komplext fenomen.
  • Smeds, Richard (2022)
    Det finns flera förklaringar till att människor inte tar initiativ för miljövänliga handlingar. Forskare har utförligt studerat finansiella och strukturella hinder, däremot studerat mindre den sociala omgivningens inflytande. Mitt syfte med denna litteraturstudie är att utreda om och i så fall, hur sociala normer påverkar miljövänligt beteende och hur klyftan mellan miljövänliga värderingar och handlingar kan motverkas. Tre forskningsfrågor presenteras: kan sociala normer bidra till miljövänligt beteende och i så fall, hur leder sociala normer till miljövänligt beteende inom den privata och offentliga sfären och hur kan de användas inom informationskampanjer för att främja miljövänligt beteende. Teoretikern i socialpsykologi, Robert C. Cialdinis forskning är viktig för att förklara de sociala normernas undergrupper och påverkan av dem inom informationskampanjer. Källorna härstammar huvudsakligen från socialpsykologiska och klimatpsykologiska journaler, också andra inkluderas. Resultaten visar att sociala normer kan påverka miljövänligt beteende, men deras effekt regleras av personliga normer och styrs av sociala identiteter. Deras effekt på individens miljövänliga beteende inom den privata sfären är därmed mindre. Inom denna sfär har ändå centrala aktörer för normativ påverkan som grannskapet och familjen identifierats, vilket kan förklaras genom deras proximala närhet till individen. De sociala normernas effekt på miljövänliga beteenden verkar vara mindre på sådana som har starkare hedonistiska och vinstdrivna motiv. Inom den offentliga sfären påverkas individens miljövänliga beteende både negativt och positivt av nationella och politiska identiteter, ifall individen identifierar sig starkt med dem och de blir framträdande. Inom arbetsmiljön får ledarskapet en stor betydelse för att normativt påverka miljövänligt beteende. För att miljövänliga informationskampanjer ska övertyga sin målgrupp bör miljövänliga sociala normer presenteras inom ramen för ingruppets intressen samt deskriptiva och injunktiva normer inte vara motstridiga. De sociala normernas effekt är mindre på beteenden som är inte är synliga. Forskningen har visat hur proximalt nära ingrupper som familjen och grannskapet får en stor roll i att skapa miljövänliga initiativ inom hemmet och kommunen, medan ledarskap inom politik samt informationskampanjer kan bli en del av det statliga initiativet. Mera forskning krävs i hur effektivt individer påverkas av sociala normer till miljövänligt beteende. Denna uppsats belyser hur det kan vara speciellt relevant att fortsätta studera ledarskapets normativa roll inom politik och sociala normernas effekt på sociala medier.
  • Westerberg, Sofia (2022)
    Mitt syfte med denna avhandling är att utifrån tidigare forskning redogöra för 1) hur kreativitetsprocessen ser ut i teamarbete, 2) faktorer som verkar hämmande på denna kreativitetsprocess och 3) faktorer som verkar gynnande på denna sociala kreativitetsprocess i team. I dag genomgår såväl arbetslivet som marknaden en snabb förändring. Kreativitet är centralt för att organisationen ska kunna anpassa sig till omgivningar och marknader i förändring och för att organisationen genom kreativitet kan uppnå innovation och framgång. Kreativt arbete genomförs ofta i team. En litteraturgenomgång har visat att kreativitet i teamarbete är ett mångfacetterat fenomen som inte har en entydig definition. Med kreativitet i organisationskontext avses ett fenomen där ett team eller en arbetstagare utvecklar en för organisationen användbar och lämplig metod, idé eller produkt. Det finns vissa specifika faktorer som verkar hämmande på idégenereringsprocessen i teamarbete. Bland de centrala hämmande faktorerna är individens brist på inre motivation för kreativ idégenerering och hens oförmåga att kunna beakta andra teammedlemmars perspektiv och idéer. En brist på stöd och feedback från organisationen och ledarskapet verkar även negativt på kreativitetsprocessen i teamarbete. Däremot verkar en stark inre motivation för kreativt arbete, en mångfald av perspektiv hos teammedlemmarna och en god förmåga att kunna beakta dessa andra perspektiv främjande på kreativitetsprocessen i teamarbete. Teamet bör ha tillräckligt med handlingsfrihet i processen och en uppfattning om att kreativitet kommer att uppskattas inom organisationen. Ledarskap som betonar relationerna i organisationen stärker personligt initiativtagande och därmed också kreativiteten bland arbetstagarna. Fortsatta studier om hur processen och kommunikationen ser ut i teamarbete under kreativ idégenerering skulle behövas för att man ska kunna skapa en fördjupad uppfattning om de hämmande faktorerna och om hur dessa kan elimineras.
  • Lindroos, Hille (2022)
    Tavoitteet. Kotitaloutta voidaan opettaa valinnaisena aineena alakoulussa. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että kotitaloutta opetetaan vain vähän alakouluissa, vaikka aine kuuluukin monen oppilaan suosikkeihin ja kotitaloudessa opetettavista taidoista on alakoululaisille hyötyä. Yhtenä haasteena opetuksen järjestämisessä on koettu alakouluun suunnatun opetussuunnitelman puute. Alakoululaisten taitotasoa on tärkeää tutkia, jotta valinnaista kotitalousopetusta voitaisiin kehittää oppilaiden tarpeet ja kyvyt mahdollisimman hyvin huomioivaan suuntaan. Tiedostamalla oppilaiden taitotason opetuksessa voidaan keskittyä ikäryhmälle sopivaan opetukseen. Tämän tutkimuksen tutkimustehtävänä on analysoida alakoululaisten käytännön toimintataitoja valinnaisessa kotitalousopetuksessa keskittyen ruoanvalmistuksen, sekä hygieenisesti ja turvallisesti toimimisen valmiuksiin. Tutkimuksessa pyrin myös selvittämään, onko taidoissa eroja eri luokka-asteilla analysoimalla lasten omia näkemyksiä. Menetelmät. Tutkimukseen osallistui 10 tutkittavaa vuosiluokilta 4–6 yhdestä valinnaisen kotitalousopetuksen ryhmästä. He vastasivat nimettömästi kyselylomakkeeseen, jossa oli seitsemän avointa kysymystä. Kysymykset olivat muodostettu opetussuunnitelman perusteissa 2014 esiteltyjen yläkoululaisten kotitalouden taitotavoitteiden pohjalta. Tutkimuksen analyysimenetelmänä käytettiin teemoittelua. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimuksessa havaittiin, että lasten käytännön toimintataitojen valmiudet keittiössä olivat vaihtelevia. Esimerkiksi käsien motoriikkaa vaativat työvaiheet keittiössä osoittautuivat monelle vastaajalle haastaviksi. Aikaisemmat kokemukset keittiössä toimimisesta kotona vaikuttivat myönteisesti lasten osaamiskokemuksiin. Vastaajien luokka-aste vaikutti tuloksiin. Vanhemmat oppilaat kokivat keittiössä toimimisen pääosin tutummaksi ja helpommaksi, kuin nuoremmat vastaajat. Kyselylomakkeiden vastausten perusteella alakoululaisten osaaminen valinnaisessa kotitalousopetuksessa ei yllä perusopetuksen opetussuunnitelmassa 2014 esitettyihin, yläkoululaisten käytännön toimintataitoja koskeviin tavoitteisiin. Kotitalouden opetussuunnitelman laatimisesta myös alakouluun olisi hyötyä oppimisen tukemiseksi.
  • Häggblom, Alexandra (2022)
    Våldsutsatthet under graviditeten är ett allvarligt folkhälsoproblem som utgör stor risk för både kvinnan och fostret. Avhandlingens syfte är att redogöra för vilka tankar och erfarenheter personal inom social- och hälsovården har kring arbetet med våldsutsatta gravida kvinnor. Forskningsfrågorna strävar efter att öka förståelsen för hur personalen upptäcker våldsutsatthet, hur samarbetet i en multiprofessionell arbetsgrupp fungerar och huruvida stödet till våldsutsatta gravida kvinnor anses vara tillräckligt. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ ansats, där det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. I avhandlingen tillämpas hermeneutiken som vetenskapsfilosofisk utgångspunkt för att belysa respondenternas egna tankar och erfarenheter. Ett målstyrt urval av respondenter tillämpas på avhandlingen. Respondenterna består av socialarbetare på skyddshem samt barnmorskor och/eller hälsovårdare vid mödrarådgivningar. Analysmetoden för avhandlingen är innehållsanalys. Resultaten visar att personal inom social- och hälsovården har tillgång till olika modeller för att upptäcka våldsutsatthet hos gravida kvinnor. Trots detta anser personalen att det finns ett stort mörkertal där man inte lyckas upptäcka våldsutsattheten. Att fråga gravida kvinnor om våldsutsatthet upplevs som en naturlig del av arbetet. Det multiprofessionella samarbetet anses vara en central del i arbetet mot våld. Samarbetet anses fungera bättre när det gäller våldsutsatta gravida kvinnor än i övriga fall. Personal- och tidsbrist upplevs vara ett hinder för ett välfungerande multiprofessionellt samarbete. Stödet för våldsutsatta gravida kvinnor upplevs som delvis otillräckligt och även här lyfts bristande resurser upp som en orsak till problemet. Mera kunskap och information både på allmän och professionell nivå anses vara ett behov.