Browsing by department "Swedish School of Social Science"
Now showing items 1-20 of 400
-
(2021)Syftet med denna avhandling är att diskutera utmaningar som personer med adhd (eng. attentiondeficit hyperactivity disorder) möter med fokus på mellanmänskliga relationer, stereotyper och stigmatisering. Utmaningar i mellanmänskliga relationer som med jämnåriga och i parrelationer samt skola och arbete har en stor inverkan på personer med adhd:s liv. Hur dessa relationer spelar in på självkänslan diskuteras i kapitel 5.1 av avhandlingen. Därefter diskuteras utmaningar på grund av stereotyper och stigmatisering samt stereotyper och stigmatisering gällande adhd i kapitel 5.2. Detta är en litteraturgenomgång vars väsentligaste resultat inom mellanmänskliga relationer är att mellanmänskliga relationer har en stor inverkan på självkänslan hos personer med adhd. Skola och arbete påverkas genomgående av adhd, och ofta på ett negativt sätt. De väsentligaste resultaten i delen om stereotyper och stigmatisering, är att många stereotyper om adhd inte stämmer ihop med verkligheten. Personer med adhd möter emellertid en hel del stigma i vardagen vilket i längden kan resultera i lägre självkänsla. Även på en bredare front kan dessa faktorer leda till psykisk ohälsa och utmaningar på flera håll i individens liv. Resultatet av litteraturstudien är att självkänslan hos personer med adhd ofta utvecklas mot ett negativt håll och att de möter många utmaningar på grund av bemötanden i nära mellanmänskliga relationer, skola och arbete samt stereotyper och stigmatisering.
-
(2020)I Finland har antalet barn och ungdomar placerade utom hemmet ökat de senaste åren. Barn och ungdomar som omhändertas och placeras utanför hemmen upplever ofta många byten av vuxna i deras liv. Alltför ofta händer det sig att barn och ungdomar får uppleva att familjehemsplaceringen avbryts oplanerat. Det har även visat sig att omhändertagna ungdomar efterlyser att få växa upp i varaktiga relationer. Syftet med denna avhandling har varit att belysa adoption som ett alternativ för långvarigt familjehems placerade barn i Finland. Jag har varit intresserad av att undersöka huruvida man genom adoption kunde trygga stabilitet och kontinuitet för långtidsplacerade barn i familjehem samt vilka effekter adoption har på långtidsplacerades barns liv. Studien utgår från John Bowlbys (1907-1990) anknytningsteori. Enligt Bowlby börjar ett barn under sitt första levnadsår knyta an till en människa och senare under sitt andra levnadsår kan barnet börja knyta an till några fler anknytningspersoner. Anknytningsteorin förklarar den process som resulterar i ett psykologiskt band mellan ett barn och dess närmaste vårdare. Studien är litteraturbaserad och litteraturöversikt används som metod och för analysen används kvalitativ innehållsanalys. Materialet bygger på sex publikationer. Analysen av studien resulterade i två teman, Känsla av tillhörighet och Psykosocial anpassning. Enligt resultaten i studien kunde adoption vara en alternativ vårdform för barn placerade i långvariga familjehem. Adoption skulle trygga barns och ungdomars möjligheter till att få växa upp i ett stabilt och tryggt hem med bestående vuxna, en familj för livet.
-
(2017)Adoptionsrådgivning är obligatoriskt för alla som önskar adoptera. Socialarbetarna som arbetar med adoptionsrådgivning har som uppgift att utreda adoptionssökandenas lämplighet för att bli adoptivföräldrar samt förbereda dem inför föräldraskapet. I den finska lagen finns endast allmänna riktlinjer gällande vad som bör utredas i anknytning till adoptionssökandenas lämplighet. I lagen står det inte heller hur bedömningen av en adoptionssökande ska förverkligas i praktiken, och således överförs ansvaret för den praktiska utredningen till socialarbetaren. Vad som betonas samt vilken metod som tillämpas i adoptionsrådgivningen är i hög grad beroende av den enskilda socialarbetaren samt av den arbetsgemenskap som hon eller han hör till. Avhandlingens syfte är att analysera hurdant handlingsutrymme adoptionsrådgivare har i bedömningen av en adoptionssökandes lämplighet för föräldraskap. Det är ytterst viktigt att studera detta eftersom adoptionsrådgivarnas utredning, bedömning och beslutsfattande har så omfattande konsekvenser för både adoptivbarnets och adoptivföräldrarnas framtid. Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie. Jag har intervjuat två stycken socialarbetare som arbetare med adoptionsrådgivning samt analyserat dessa intervjuer för att få svar på hurdant handlingsutrymme socialarbetare har i sin bedömning av en adoptionssökande. Resultaten tyder på att socialarbetare har ett handlingsutrymme i arbetet med adoptionsrådgivning. Handlingsutrymmet kommer till uttryck i bedömningen av olika faktorer som anknyter till den sökandes livssituation. Bedömningen av dessa faktorer baserar sig delvis på socialarbetarens eget omdöme. Socialarbetaren använder sig av sitt handlingsutrymme också då hon formar själva rådgivningen och väljer vad som betonas i den. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption, adoptionsrådgivning, handlingsutrymme, social konstruktivism, diskurser
-
(2018)Definitionen av prokrastination involverar en beskrivning om ett onödigt uppskjutande av uppgifter med negativa konsekvenser. Det här irrationella beteendet har undersökts som ett misslyckande i självet och därmed har kognitions- och personlighetspsykologin dominerat diskussionen kring orsakerna till att man skjuter upp beslut och handlingar. Detsamma gäller akademisk prokrastination, d.v.s. fördröjning av studierelaterade uppgifter, trots att det akademiska livet även utmärks av en social miljö. Mitt syfte med avhandlingen är att visa hur socialpsykologiska teorier har bidragit till förståelsen av akademisk prokrastination och argumenterar för mer samhällsvetenskapliga perspektiv på att individer skjuter upp akademiska uppgifter. Resultaten visar att det finns tillämpade socialpsykologiska teorier som till varierande grad har empiriskt stöd bakom sig. Man kan alltså säga att socialpsykologin redan har ett fotfäste inom prokrastinationsforskningen, men att det finns klart utrymme för mer forskning.
-
(2020)Under de senaste 20 åren har Finland gått in för en socialpolitik som kräver flera motprestationer för att man skall ha rätt till sociala förmåner. Målet med den här undersökningen är att ta reda på vilka synsätt, erfarenheter och åsikter kommunalt anställda socialarbetare har om både denna aktiveringspolitik, aktivering samt mera specifikt om aktiveringsmodellen. Utöver det undersöks om och hur aktiveringsmodellen påverkat socialarbetarnas handlingsutrymme. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra kommunalt anställda socialarbetare. Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, samt begreppsparet welfare-workfare används för att analysera intervjumaterialet. De huvudsakliga slutsatserna visar att aktiveringsmodellen i sig själv inte påverkar socialarbetarnas arbete avsevärt, men att den på grund av sin tunga byråkrati skapar tidsbrist och mera arbete för socialarbetare samt i vissa fall stress och flera byråkratiska steg för socialarbetarnas klienter. Aktiveringsplanen som delmoment i modellen skapar även handlingsutrymme för socialarbetare. Det som påverkar socialarbetarnas arbete mera än själva aktiveringsmodellen, är en kombination av flera olika lagar och reformer som trätt i kraft under de senaste åren.
-
(2019)Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur åldern påverkar den politiska mediekonsumtionen och valet av mediekanalen bland svenskspråkiga i Finland. Avhandlingen söker efter samband mellan ålder och politisk mediekonsumtion, och analyserar ifall åldern är en signifikant faktor. Det behövs information om den politiska mediekonsumtionen för att den politiska informationen kan nå alla åldersgrupper. Data är kvantitativa och resultaten presenteras i olika grafer, tabeller och analyser. Resultaten syftar på att politiska mediekonsumtionen ökar med åldern. Dessutom finns det skillnader mellan de olika åldersgrupperna beträffande mediekonsumtion och det kan även konstateras att det finns samband mellan ålder och val av mediekanal. Dagstidningar är den populäraste mediekanalen i alla åldersgrupper. Resultaten påvisar att i dagens läge så används medier allmänt mer i de äldre åldersgrupperna. Sociala medier är dock undantaget där de yngsta är de mest aktiva användarna. Från resultaten kan det även avläsas att den politiska mediekonsumtionen ökar ju äldre man blir.
-
(2019)Syftet med kandidatuppsatsen är att på basen av tidigare socialpsykologisk forskning ge en djupare inblick i forskning om aspekter på hur föräldrars alkoholmissbruk kan påverka barnets självbild, mellanmänskliga relationer och resiliens senare i vuxenlivet. Detta är en litteraturöversikt över forskning i området. Ett vuxet barn till en alkoholist är en person vars föräldrars alkoholism är den centrala faktorn som påverkar hur hen anpassar sig, samt att effekten består ända upp i vuxen ålder. Resultatet visar att forskningsområdet är komplext. Ett vuxet barn till en alkoholist kan ha lägre självkänsla och en tendens att känna skam och att ta ett för stort ansvar för familjens situation. Den tidiga relationen till den primära vårdaren tenderar att påverka det vuxna barnets självbild och förmåga att skapa goda relationer senare i livet. Den otrygga anknytningsstilen som barn till alkoholister ofta kan ha, upprepas ofta i den vuxna anknytningen. Det vuxna barnet till en alkoholist känner ofta lägre tillfredsställelse i relationer och mera konflikter i äktenskapet. Relationen till alkoholiserad far i barndomen tenderar att påverka förmågan att kommunicera och lösa problem för sönerna, samt påverka interaktionen med motsatt kön negativt för både söner och döttrar, om föräldern som varit alkoholiserad varit av det motsatta könet. Om föräldern inte är tillgänglig och svarar på barnets behov, kan vissa barn utveckla coping-strategier som tar sig i uttryck i överdriven social kontroll eller medberoende som ofta fortsätter till vuxen ålder. Forskningsresultaten är inte enhetliga; resultat finns på hur det vuxna barnet till en alkoholist kan anpassa sig i vuxna relationer. Barnet kan utveckla resiliens och känna sig starkare av barndomens motgångar. Om känsloklimatet i hemmet är tillåtande och uppmuntrar till att öppet tala om familjens situation och svårigheter, finns det stor chans för barnet att utveckla resiliens. En skyddande faktor är kan också vara familjens sammanhållning och tydliga regler för barnet. Eftersom det inte finns finsk forskning att finna, är ett förslag på vidareforskning att undersöka finska barn till alkoholisters självbild och vuxna relationer.
-
(2017)Recensioner finns I flera olika format. Frågan I denna avhandling är ifall ett format som spridits mer nyligen, nämligen videoformat, har en påverkan på hurdana diskurser som används I recensionerna. Tidigare forskning har visat att format kan ha en inverkan på diskurs. Hur talar en filmrecensent om film I en video, och skiljer det sig från hur recensenter I tidningar talar om film? I den här avhandlingen användes forskning om videobloggar, eller vloggar, och bloggar för att forma en hypotes, eftersom forskning om filmrecensioner I videoformat är obefintlig. Hypotesen var att filmrecensionerna kombinerar element från högkonstdiskursen, I och med att de tillhör genren recension, och den populärestetiska diskursen, eftersom en stor del av forskning kring bloggar och vloggar understryker att deras framgång kommer från en närhet mellan bloggaren eller vloggaren och deras publik. Som videorecensenter användes Jeremy Jahns och Chris Stuckmann, som båda har kanaler döpta efter sig själva på den populära videouppladdningssidan Youtube. De valdes eftersom de båda hade populära recensioner av Rogue One: A Star Wars Story och Captain America: Civil War, som var de två filmer som drog in mest pengar I fjol. Som jämförelse valdes tidningarna Washington Post och The Daily Telegraph, eftersom de är inflytelserika tidningar på engelska som skriver filmrecensioner. I materialet förekom element från både högkonstdiskursen och den populärestetiska diskursen, men somliga trender kunde ändå märkas av. I videorecensionerna förekom betydligt fler populärestetiska element, men mängden högkonstdiskursiva element varierade mellan både filmrecensenternas recensioner, men också mellan de två recensionerna av samma recensent. Materialet verkar för litet för att kunna dra övergripande slutsatser, men det verkar ändå antyda att videorecensenter använder sig mer av populärestetiska element, men också att diskursanvändningen varierar mera från såväl recensent till recensent som recension till recension på Youtube än vad det gör I tidningsrecensioner.
-
(2020)Massmedier brukar ofta rapportera om demonstrationer och protester. Rapporteringen har visat sig följa vissa mönster, bland annat brukar den fokusera mer på oroligheter och våld orsakat av demonstranter framom sociala orättvisor som protesterna kan handla om. Fokuset på våld gäller också bildsättningen. Det finns inramningstekniker som medvetet eller omedvetet klassificerar vilken slags demonstration fotografen vill ge en bild av. Det kan vara frågan om att förmedla känsla av laglöshet, fara och oordning. Denna studie är inriktad på Black Lives Matter, en proteströrelse i USA grundad som en reaktion mot polisvåld. Syftet är att se hur rörelsen representerats i tio stora bilder, eftersom bilder fångar ögat när man läser en tidning. Under våren 2020 dödades en man vid namn George Floyd av amerikansk polis. Detta ledde till protester runtom i USA där människor demonstrerade mot polisvåld, specifikt våld riktat mot USA:s svarta befolkning. Protesterna ledde ofta till konfrontationer med polis. Senare spred sig Black Lives Matter-protesterna utanför USA:s gränser, också till Finland. Metoden som används i avhandlingen är kvalitativ bildanalys. Avhandlingen tar hjälp av ”protestparadigmet”, ett ramverk för journalistik kring protester. Protestparadigmet har inspirerat till sex kategorier som kommer till hands i bildanalysen: lag och ordning, våld eller laglöshet, medborgerliga rättigheter, auktoriteter och kommentatorer, sorg och karneval. Materialet består av tio stora bilder tagna ur dagstidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. De är insamlade under en tidsperiod på tio konsekutiva dagar som börjar med George Floyds död i USA och slutar med en Black Lives Matter-protest som ordnades i Helsingfors. Av de tio bilderna sattes tre i kategorin ”våld eller laglöshet”. De flesta bilderna innehöll polisiär närvaro. Demonstranterna skildrades oftare som ett kaotiskt inslag som bidrar till en känsla av laglöshet. I den enda bilden där polis attackerade demonstranter var offret en vit person, vilket stämmer överens med tidigare forskning om att vita oftare skildras i offerroll än svarta.
-
(2020)Suomessa miehet ovat asevelvollisia ja naisilla on vuodesta 1995 alkaen ollut mahdollisuus suorittaa asepalvelus vapaaehtoisina. Vaikka armeijasta ja asepalveluksesta on tehty paljon tutkimusta, ovat naiset harvoin olleet tämän tutkimuksen keskiössä. Tämän tutkielman tarkoituksena on selvittää, millaisia argumentteja Kansallisen Kokoomuksen ja Suomen Sosiaalidemokraattisen Puolueen kansanedustajat käyttivät, kun laki naisten vapaaehtoisesta asepalveluksesta oli eduskuntakäsittelyssä vuosina 1994 ja 1995. Puolueet on valikoitu niiden hyvin samansuuruisten kansanedustajamäärän sekä keskustelun aikana käytettyjen puheenvuorojen määrän takia. Vaalikauden aikana kokoomus oli hallituspuolue ja SDP oppositiopuolue, millä on vaikutusta asetelmaan erityisesti sen takia, että kyseessä oli hallituksen ehdotus. Koska poliittiset argumentit ovat niin poliittisten ideologioiden värittämiä kuin aikansa kuvia, on tutkielmassa osio, jossa käydään läpi kokoomuksen toimijuutta liberaalikonservatiivisena keskustaoikeistolaisena toimijana ja SDP:tä sosiaalidemokraattisena vasemmistopuolueena. Samassa osassa esitellään myös puolueiden 1980- ja 1990-lukujen puolustuspolitiikkaan ja armeijaan liittyviä julkaisuja ja osioita poliittisista ohjelmista. Kandidaatintutkielman menetelmänä käytetään kvantitatiivista sisällönanalyysia, jonka avulla tutkielman materiaali, eduskunnan lähetekeskustelun ja kolmen istunnon puheenvuorot, on luokiteltu kategorioihin. Syyt naisten toimintamahdollisuuksien laajuuteen armeijassa kumpuavat siitä politiikasta, jota valtiossa tehdään sekä siitä kulttuurista, jossa yhteiskunnassa eletään, joten tämän kategorisoinnin pohjana käytetään Mady Wechsler Segalin vuonna 1995 julkaistua mallia, joka erittelee syitä, jotka maailmanlaajuisesti vaikuttavat naisten mahdollisuuksiin osallistua armeijan toimiin. Lisäksi käytetään tähän malliin vuonna 2002 tehtyä laajennusta, jonka julkaisivat Iskra, Trainor, Leithauser ja Segal. Yksi puhuja on listattu yhteen argumenttikategoriaan vain kerran, jolloin tuloksista voidaan lukea, kuinka monen kansanedustaja käytti tiettyyn argumenttikategoriaan sopivaa argumenttia keskustelujen aikana. Tutkimus osoittaa, että kokoomuksen kansanedustajat ovat pitkälti naisten vapaaehtoisen asepalveluksen puolella ja SDP:n kansanedustajat puolestaan lakia vastaan. Kun kansanedustajat argumentoivat, he käyttävät laajalti argumentteja, jotka kumpuavat suoraan puolueiden ideologisista taustoista: kokoomuksen kansanedustajat vetoavat individualismiin ja yksilönvapauteen ja SDP:n kansanedustajat puolestaan viittaavat kaikkien ihmisten yhtäläiseen tasa-arvoon, biologisesta roolista puhuttaessa SDP:n argumentit voidaan toisaalta tulkita konservatiivisiksi. Voidaan todeta, että suurin osa argumenteista liittyy kolmeen erilaiseen laajempaan kategoriaan: naisten “biologiseen rooliin”, tasa-arvoon ja naisten mahdollisuuksiin yhteiskunnassa ja armeijassa sekä armeijan yleiseen tarkoitukseen. Ensimmäinen kategoria innosti erityisesti SDP:n kansanedustajat argumentoimaan sen puolesta, että naisten tulisi pysyä poissa rintamalta, sillä heidän biologinen roolinsa on synnyttää ja hoitaa lapsia kotona. Toinen kategoria jakaa puolueet pitkälti kahtia: kokoomuksen kansanedustajat näkevät naisten mahdollisuuden suorittaa asepalvelus vapaaehtoisina tasa-arvoasiana, joka parantaa naisten oikeuksia yhteiskunnassa, kun taas SDP:n kansanedustajat näkevät tämän lisäävän epätasa-arvoa, sillä miesten asevelvollisuus pysyy, mutta naisten valinnanvapautta lisätään. Kolmas kategoria armeijan roolista nousee esiin muun muassa kysymyksissä siitä, kenen ylipäätään tulee astua armeijan harmaisiin ja onko pakollisuuteen perustuvalle armeijalle enää tarvetta, erityisesti SDP:n kansanedustajat ovat argumenteissaan vahvasti yhteiskunnan enemmän militarisoitumista vastaan. Vaikka kyseessä ei varsinaisesti ole teoriaa testaava tutkimus, voidaan todeta, että puolueiden argumentit sopivat Segalin malliin sekä sen laajennukseen lähes poikkeuksetta. Uutena kategoriana tutkielmassa tuodaan esille “muut valtiot”, sillä eduskuntakeskustelussa viitataan useaan otteeseen esimerkiksi muiden Pohjoismaiden armeijamalleihin positiivisina esimerkkeinä ja kulttuuriltaan konservatiivisten maiden, kuten katolilaisen Italian, malleihin negatiivisina esimerkkeinä.
-
(2020)Anknytningsteorin anses vara en central teori som beskriver det starka bandet mellan barnet och dess primära vårdare genast från födseln. Människolivet börjar med anknytningen som sedan följer med oss livet igenom. Anknytning handlar om vårt behov av nära relationer och hur vi fungerar i dessa. Även om det första anknytningsförhållandet är relationen mellan barnet och föräldern, innebär anknytning också relationen mellan två parter i ett kärleksförhållande. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera hur anknytningsstilar som formas i barndomen påverkar anknytningsstilen i vuxna kärleksförhållanden. För att granska detta problem från en socialpsykologisk synvinkel har John Bowlbys och Mary Ainsworths teori om anknytning använts. Påverkar anknytningsstilen som formas i barndomen parförhållandet som formas i vuxen ålder? Genom att läsa olika böcker och journaler om anknytning och dess inverkan på människorelationer har denna fråga besvarats. Resultaten visade att det finns ett samband mellan anknytningen i barndomen och anknytningen i vuxen ålder. Den anknytningsstil som formas som barn har en stark inverkan på parrelationen som vuxen. Dock kan denna anknytningsstil ändras som vuxen beroende på händelser man genomgår i livet eller den partner man anknyter sig till. En trygg anknytning är ett tecken på att man vågar visa närhet och trygghet inför andra personer men kan samtidigt behålla ett självständigt perspektiv. Otrygg anknytning är däremot ett tecken på brist av differentiering av det egna självet, man har svårigheter att balansera behoven av närhet och självständighet.
-
(2020)Mitt syfte med avhandlingen är att belysa problematiken mellan barnskyddslagens anmälningsskyldighet och prästers tystnadsplikt, även kallad bikthemlighet. Jag vill genom en gruppintervju granska hur prästerna tolkar och utövar sin tystnadsplikt i praktiken. Detta görs med hjälp av en referensram som beaktar barnets bästa och barnskyddet. Avhandlingen är en tvärvetenskaplig kvalitativ forskning med en teoretisk del och ett empiriskt material. I resultaten knyts den teoretiska delen och den empiriska delen samman. Som slutsats kan man konstatera att det praktiska arbetet skiljer sig från det teoretiska och att yrkesetiken spelar en stor roll i tolkningen av bikthemligheten.
-
(2018)I det finska samhället talas det mycket om barnskyddet samt antalet placeringar vilket har ökat länge. Syftet med denna avhandling är att granska huruvida den upplevda välfärden i samhället kan belysa den nästan kontinuerliga ökningen som har skett sedan 80-talets slut. Den upplevda välfärden ställs även i sin kontext med hjälp av de faktorer som har konstaterats vara påver-kande på basen av tidigare gjord forskning inom temat. Som empiriskt material använder jag European Social Survey (2002-2016). Den upplevda väl-färden mäter jag med en summavariabel bestående av variabler beskrivande lycka, hälsa och ekonomisk situation i lika stora andelar. Resultatet visade att läget hos de lägre inkomstgrupper är sårbar, vilket var för dem som hade barn. Bättre inkomster medförde högre upplevd välfärd och för dem vems inkomster hörde till de två högsta deciler var välfärden stabil, oberoende om man hade barn. De kontextualiserande faktorer som granskades var samhällsekonomi och individuell ekonomi, sociala omständigheter, alkoholkonsumtion och politiska val. Den gjorda granskningen stöder de tidigare resultaten om hur alkoholkonsumtion och ekonomisk situation påverkar. Den framhäver även det politiska beslutsfattandets roll både direkt då det omdefinierar gränser för t.ex. barn-skyddsanmälan eller -klientskap och indirekt genom resursfördelning till tjänster, styr ekonomisk politik eller bestämmer om utkomstskyddsförmåner. De granskade indikatorer för social gemen-skap visar ingen direkt koppling till antalet placeringar trots att tidigare forskning har funnit så.
-
(2018)Skolmobbning är och har alltid varit ett problem i så gott som alla skolor, vilket skolorna är lagenligt tvungna att ingripa i och motarbeta, för att säkerställa en trygg skolmiljö för alla elever. Det har skapats flera antimobbningsprogram till skolornas bruk för att underlätta och effektivera skolpersonalens arbete mot mobbning, och på så sätt utrota skolmobbningen i skolorna. Antimobbningsprogrammet KiVa Skola började utvecklas år 2006 vid Åbo universitet med finansiering av Undervisnings- och kulturministeriet, och togs år 2009 i bruk av närmare 90 % av grundskolorna i Finland. Syftet för denna uppsats är att utreda antimobbningsprogrammet KiVa Skolas effekter och hurdana resultat programmet har fått i de finländska grundskolor som programmet använts i. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och omfattar 14 forskningspublikationer, som utreder KiVa Skola-programmets effekter i finländska grundskolor, och är publicerade under åren 2011–2016. Resultaten visar att antimobbningsprogrammet KiVa Skola minskar mobbning effektivt i årskurserna 1–6, men att programmet inte har någon signifikant positiv effekt i årskurserna 7–9 efter en implementationstid på ett läsår.
-
(2020)Mitt syfte med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning granska motiv bakom användning av sociala medier samt hur den kan påverka individens självkänsla och välmående på ett positivt eller på ett negativt sätt. Avhandlingen har utförts som en litteraturstudie som inkluderar 24 referentgranskade artiklar och den svarar på följande tre forskningsfrågor: 1) Vilka är motiven till att man använder sociala medier? 2) Vilka är de positiva effekterna av användning av sociala medier? 3) Vilka är de negativa effekterna av användning av sociala medier? För att stöda resultaten har jag använt Baumeisters sociometerteori i samband med behandlingen av begreppet självkänsla och Festingers teori om social jämförelse i samband med effekterna av användning av sociala medier. Användarna av sociala medier har ett intresse för sin omvärld. De vill veta vad som pågår i deras bekantas liv, men de vill också följa med vad som händer i världen och samhället de lever i. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa effekter med användning av sociala medier, men att det är viktigt att granska motiven bakom användningen för att kunna förstå effekterna som följer. Resultaten visar också att det inte går att dra slutsatserna att användning av sociala medier påverkar positivt eller negativt, för personer som t.ex. mår psykosocialt sämre vänder sig lättare till sociala medier för att söka tröst. I de fall där individerna använt social jämförelse så brukar användningen av sociala medier försämra individens välmående eftersom de utövar jämförelse uppåt, det vill säga, de jämför sig själva med personer som är mer framgångsrika än de själva.
-
(2020)Arbetsplatsmobbning syftar på mellanmänskliga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Mobbningen kan leda till långvariga allvarliga psykiska och fysiska effekter för inblandade individer, åskådare och organisationen. Arbetsplatsmobbning särskiljs från enskilda trakasserier eftersom att det består av återkommande beteende. Trots att det har gjorts mycket forskning inom ämnet de senaste årtiondena är mobbning på arbetsplatser fortfarande ett stort problem som försvårar många personers privat- och arbetsliv. Syftet med denna litteraturstudie är att på basis av tidigare forskning undersöka orsakerna till arbetsplatsmobbning och hur mobbning kan förebyggas i organisationer. De primära källorna för avhandlingen är nordiska studier och teorier publicerade i organisationspsykologiska-, personallednings-och aggressionsjournaler. Detta gör avhandlingens tillämpbart på finska arbetsplatser. Resultatet tyder på orsakerna till arbetsplatsmobbning ofta är flera faktorer i samverkan. Orsaksfaktorerna delas in i individ- och miljöfaktorer. Individfaktorer syftar på de karaktärs- och personlighetsdrag som utgör risk för att utsättas som mobbningsoffer eller att själv mobba. Miljöfaktorerna utgör däremot de organisatoriska riskfaktorerna för mobbning, bland dessa finns: organisationskultur, organisationsstruktur och arbetsfördelning, organisationsförändring och ledarskap. Arbetsplatsmobbning förekommer i allmänhet oftare i en negativ, orolig och stressig arbetsmiljö. På grund av de allvarliga effekterna arbetsplatsmobbning kan medföra borde det vara i allas intresse att försöka undvika att mobbning uppstår eller att mobbningen eskalerar. Organisationer rekommenderas ha nolltolerans och en skriftlig antimobbningsplan för att förebygga mobbning. För att säkerställa antimobbningsplanens effekt bör ledningen och personalen kunna tillämpa budskapet och veta hur de skall reagera och agera vid fall av mobbning.
-
(2018)Allt fler individer lider av arbetsrelaterad utmattning och i och med arbetsmarknadens förändrade form riskerar allt fler att drabbas av fenomenet. Att forska kring arbetsrelaterad utmattning är högst aktuellt i och med att fenomenet inte längre ses som något som enbart drabbar individer med vissa egenskaper eller personlighetsdrag, eller något som enbart är förekommande inom vissa branscher. Utmattning kan drabba vem som helst och förekommer inom alla branscher, samtidigt som det allt oftare orsakas av faktorer på arbetsplatsen. Syftet med den här litteraturöversikten är således att granska hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning med hjälp av olika interventionsprogram. Resultaten av studien visar att organisationer kan använda sig av två typer av interventionsprogram i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning: individinriktade och organisationsinriktade interventionsprogram. Individinriktade interventionsprogram riktar sig mot arbetstagaren eller arbetsgrupper/arbetsteam och används främst för att öka individens stressbemästringsförmåga samt för att modifiera individens copingstrategier till att vara mer adekvata vid upplevd belastning. Detta sker ofta genom olika stresshanterings- och skolningstillfällen. Individinriktade interventionsprogram uppmuntrar även individen till att försöka slappna av, vilket ofta sker genom olika ”mindfulness” program. Individen uppmuntras även till att omge sig själv med en positiv social omgivning där hen kan få socialt stöd. Organisationsinriktade interventionsprogram riktar istället för individen in sig på organisationen som helhet och används ofta för att ändra på risk- och stressfaktorer i arbetsmiljön. Organisationsinriktade interventionsprogram används också för att öka individens autonomi och beslutsfattanderätt i olika situationer på arbetsplatsen. Studien tyder på att båda formerna av interventionsprogram är effektiva i förebyggandet av arbetsrelaterad utmattning, men att kombinationen av dessa kan vara mer effektiv i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning än de enskilda interventionsprogrammen i sig. Studien tyder på att mer forskning om hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning behövs, eftersom de flesta åtgärderna inom interventionsprogrammen för förebyggande av utmattning tangerar förändringar som berör individen och hens stressbemästringsförmåga och inte faktorer som relaterar till organisationen. Detta trots att organisationen kan vara den förorsakande faktorn i uppkomsten av utmattning.
-
(2020)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att klargöra effekterna gällande faktorer som minskar återfall i brott och effekterna av behandlingsprogram som används för att förebygga brottsåterfall i Finland och Sverige. Som teoretiska utgångpunkter har jag valt sociala band och empowerment, eftersom de hänger ihop med faktorer gällande återfallsbrottslighet samt metoder för att förebygga återfallsbrottslighet. Jag presenterar behandlingsprogrammen i Finland och Sverige med hjälp av tabeller och beskriver bakomliggande faktorer som påverkar återfallsbrottsligheten och förebyggande arbete som en metod för att minska återfall i brott. Materialet för denna avhandling är tvådelat. För det första har jag med hjälp av litteraturöversikten tagit fram forskningskunskap om faktorer som hindrar återfall i brott. För det andra har jag för min litteraturöversikt sökt kunskap om vilka metoder och program som används i Finland och Sverige för att förebygga återfall i brott samt kunskap om effekterna av dessa metoder. Studiens resultat visar att man inte har studerat så mycket gällande behandlingsprogrammens effekt på återfall i brott. Men resultatet visar att personer som är aktivt med i programmen, har en stor chans att komma ur återfallsbrottsligheten. Det har visat sig att påverkande och betydande faktorer för personer som återfaller i brott är familj, barn, arbete, utbildning, hobby, vänkrets och relationer.
-
(2020)Detta examensarbete är en analys av två längre artiklar från Helsingin Sanomat i vilka förekommer porträtteringar av män med ätstörningar. Studien utgår ifrån kritisk diskursanalys och placerar således artiklarnas innehåll i ett bredare sociokulturellt sammahang samt granskar den lexikala stilen i en mikroorienterad innehållsanalys. Studien kontextualiseras av tidigare forskning i maskulinitet och relevant statistik över ätstörningar i Finland. Studien visar att ätstörningar anses vara genusbundna sjukdomar som således bara drabbar kvinnor. Riskerna detta innebär samt vikten av ansvarsfull nyhetsbevakning kring ämnet diskuteras utgående från existerande forskning. Studien påvisar att det i artiklarna som granskas återkommer ett tema om män som lider av ätstörningar i tystnad och osynlighet. Den lexikala stilen samt vissa närvarande implikationer i texterna fäster uppmärksamhet vid just det faktum att dessa personer är män, vilket kan tolkas som en betoning av den implicita inkongruensen i att en man lider av en ätstörning. Det måste dock påpekas att detta bara är en pilotstudie och att mer forskning kring ämnet behövs innan några breda slutsatser kan dras.
-
(2017)Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Tekijä – Författare – Author Karjalainen Rosita Karariina Työn nimi – Arbetets titel – Title Att adoptera utan partner – en kvalitativ studie om omgivningens åsikter, tankar och förhållningssätt Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji – Arbetets art – Level kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year April 2017 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 31 + 1 Tiivistelmä – Referat – Abstract Avhandlingens syfte är att ta fasta på hur kvinnor som adopterat utan partner upplever att omgivningen förhållit sig till valet att adoptera och uppfostra ett barn på egen hand. Med omgivningen syftar jag på den adopterandes familje- och vänskapskrets men även obekanta personer som haft en åsikt i saken samt samhället i sin helhet. Som metod har jag avänt mig av enskilda intervjuer med fyra kvinnor som adopterat utan partner. I studien tas upp både positiva och negativa ställningstaganden gällande adoption utan partner. De teoretiska referensramarna i studien är normkritik samt socialkonstruktivism. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption utan partner, internationell adoption, normkritik, socialkonstruktivism, intervju
Now showing items 1-20 of 400