Browsing by discipline "Socialpsykologi"

Syftet med denna avhandling är att diskutera utmaningar som personer med adhd (eng. attentiondeficit hyperactivity disorder) möter med fokus på mellanmänskliga relationer, stereotyper och stigmatisering. Utmaningar i mellanmänskliga relationer som med jämnåriga och i parrelationer samt skola och arbete har en stor inverkan på personer med adhd:s liv. Hur dessa relationer spelar in på självkänslan diskuteras i kapitel 5.1 av avhandlingen. Därefter diskuteras utmaningar på grund av stereotyper och stigmatisering samt stereotyper och stigmatisering gällande adhd i kapitel 5.2. Detta är en litteraturgenomgång vars väsentligaste resultat inom mellanmänskliga relationer är att mellanmänskliga relationer har en stor inverkan på självkänslan hos personer med adhd. Skola och arbete påverkas genomgående av adhd, och ofta på ett negativt sätt. De väsentligaste resultaten i delen om stereotyper och stigmatisering, är att många stereotyper om adhd inte stämmer ihop med verkligheten. Personer med adhd möter emellertid en hel del stigma i vardagen vilket i längden kan resultera i lägre självkänsla. Även på en bredare front kan dessa faktorer leda till psykisk ohälsa och utmaningar på flera håll i individens liv. Resultatet av litteraturstudien är att självkänslan hos personer med adhd ofta utvecklas mot ett negativt håll och att de möter många utmaningar på grund av bemötanden i nära mellanmänskliga relationer, skola och arbete samt stereotyper och stigmatisering.

Syftet med kandidatuppsatsen är att på basen av tidigare socialpsykologisk forskning ge en djupare inblick i forskning om aspekter på hur föräldrars alkoholmissbruk kan påverka barnets självbild, mellanmänskliga relationer och resiliens senare i vuxenlivet. Detta är en litteraturöversikt över forskning i området. Ett vuxet barn till en alkoholist är en person vars föräldrars alkoholism är den centrala faktorn som påverkar hur hen anpassar sig, samt att effekten består ända upp i vuxen ålder. Resultatet visar att forskningsområdet är komplext. Ett vuxet barn till en alkoholist kan ha lägre självkänsla och en tendens att känna skam och att ta ett för stort ansvar för familjens situation. Den tidiga relationen till den primära vårdaren tenderar att påverka det vuxna barnets självbild och förmåga att skapa goda relationer senare i livet. Den otrygga anknytningsstilen som barn till alkoholister ofta kan ha, upprepas ofta i den vuxna anknytningen. Det vuxna barnet till en alkoholist känner ofta lägre tillfredsställelse i relationer och mera konflikter i äktenskapet. Relationen till alkoholiserad far i barndomen tenderar att påverka förmågan att kommunicera och lösa problem för sönerna, samt påverka interaktionen med motsatt kön negativt för både söner och döttrar, om föräldern som varit alkoholiserad varit av det motsatta könet. Om föräldern inte är tillgänglig och svarar på barnets behov, kan vissa barn utveckla coping-strategier som tar sig i uttryck i överdriven social kontroll eller medberoende som ofta fortsätter till vuxen ålder. Forskningsresultaten är inte enhetliga; resultat finns på hur det vuxna barnet till en alkoholist kan anpassa sig i vuxna relationer. Barnet kan utveckla resiliens och känna sig starkare av barndomens motgångar. Om känsloklimatet i hemmet är tillåtande och uppmuntrar till att öppet tala om familjens situation och svårigheter, finns det stor chans för barnet att utveckla resiliens. En skyddande faktor är kan också vara familjens sammanhållning och tydliga regler för barnet. Eftersom det inte finns finsk forskning att finna, är ett förslag på vidareforskning att undersöka finska barn till alkoholisters självbild och vuxna relationer.

Mitt syfte med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning granska motiv bakom användning av sociala medier samt hur den kan påverka individens självkänsla och välmående på ett positivt eller på ett negativt sätt. Avhandlingen har utförts som en litteraturstudie som inkluderar 24 referentgranskade artiklar och den svarar på följande tre forskningsfrågor: 1) Vilka är motiven till att man använder sociala medier? 2) Vilka är de positiva effekterna av användning av sociala medier? 3) Vilka är de negativa effekterna av användning av sociala medier? För att stöda resultaten har jag använt Baumeisters sociometerteori i samband med behandlingen av begreppet självkänsla och Festingers teori om social jämförelse i samband med effekterna av användning av sociala medier. Användarna av sociala medier har ett intresse för sin omvärld. De vill veta vad som pågår i deras bekantas liv, men de vill också följa med vad som händer i världen och samhället de lever i. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa effekter med användning av sociala medier, men att det är viktigt att granska motiven bakom användningen för att kunna förstå effekterna som följer. Resultaten visar också att det inte går att dra slutsatserna att användning av sociala medier påverkar positivt eller negativt, för personer som t.ex. mår psykosocialt sämre vänder sig lättare till sociala medier för att söka tröst. I de fall där individerna använt social jämförelse så brukar användningen av sociala medier försämra individens välmående eftersom de utövar jämförelse uppåt, det vill säga, de jämför sig själva med personer som är mer framgångsrika än de själva.

Allt fler individer lider av arbetsrelaterad utmattning och i och med arbetsmarknadens förändrade form riskerar allt fler att drabbas av fenomenet. Att forska kring arbetsrelaterad utmattning är högst aktuellt i och med att fenomenet inte längre ses som något som enbart drabbar individer med vissa egenskaper eller personlighetsdrag, eller något som enbart är förekommande inom vissa branscher. Utmattning kan drabba vem som helst och förekommer inom alla branscher, samtidigt som det allt oftare orsakas av faktorer på arbetsplatsen. Syftet med den här litteraturöversikten är således att granska hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning med hjälp av olika interventionsprogram. Resultaten av studien visar att organisationer kan använda sig av två typer av interventionsprogram i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning: individinriktade och organisationsinriktade interventionsprogram. Individinriktade interventionsprogram riktar sig mot arbetstagaren eller arbetsgrupper/arbetsteam och används främst för att öka individens stressbemästringsförmåga samt för att modifiera individens copingstrategier till att vara mer adekvata vid upplevd belastning. Detta sker ofta genom olika stresshanterings- och skolningstillfällen. Individinriktade interventionsprogram uppmuntrar även individen till att försöka slappna av, vilket ofta sker genom olika ”mindfulness” program. Individen uppmuntras även till att omge sig själv med en positiv social omgivning där hen kan få socialt stöd. Organisationsinriktade interventionsprogram riktar istället för individen in sig på organisationen som helhet och används ofta för att ändra på risk- och stressfaktorer i arbetsmiljön. Organisationsinriktade interventionsprogram används också för att öka individens autonomi och beslutsfattanderätt i olika situationer på arbetsplatsen. Studien tyder på att båda formerna av interventionsprogram är effektiva i förebyggandet av arbetsrelaterad utmattning, men att kombinationen av dessa kan vara mer effektiv i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning än de enskilda interventionsprogrammen i sig. Studien tyder på att mer forskning om hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning behövs, eftersom de flesta åtgärderna inom interventionsprogrammen för förebyggande av utmattning tangerar förändringar som berör individen och hens stressbemästringsförmåga och inte faktorer som relaterar till organisationen. Detta trots att organisationen kan vara den förorsakande faktorn i uppkomsten av utmattning.

Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att redogöra hur processen med att lämna en sluten religiös rörelse kan se ut. Detta sker genom att granska vilka orsakerna bakom beslutet kan vara, hur processen i praktik sker från beslutsfattande till fysiskt utträde, samt vilka konsekvenser denna process som helhet kan ha för individen. Fokuset ligger på de sociala och psykiska processer som sker under utträdet. Arbetet är en litteraturstudie som granskar hur tidigare forskning har tillämpat till sin natur väldigt olika socialpsykologiska teorier och analys för att framställa och studera fenomenet. Dessa teorier är bland annat Tajfels (1982) sociala identitetsteori, Eriksons (1968) psykosociala identitetsteori och Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans. Arbetet har avgränsats till att fokusera på de individer som själva gör valet att lämna sin grupp. Avhandlingen behandlar inte en specifik religiös rörelse, utan granskar fenomenet genom en överblick av litteratur om New Religious Movements (Barker, 2015). Denna litteraturstudie framställer först möjliga orsaker bakom beslutet att utträda, sedan hur processen går till praktiskt och därefter vilka konsekvenser allt detta kan ha på individen. Resultaten av studien visar att utträde ur en sluten religiös rörelse ofta är en lång och omfattande process med konsekvenser både på det sociala och personliga planet i individens liv. Denna process kräver kognitiv förmåga att överväga konfliktfylld information samt kunskap att reflektera över de känslor som denna process ger upphov till. Sammanfattningsvis konstateras det att om man vill förebygga psykisk ohälsa hos de berörda individerna är det av intresse att man förstår den individuella upplevelsen av att utträda ur en sluten grupp med stark koherens.

Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.

Vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar har en förhöjd risk för att utveckla ett antal olika problem som i sin tur försvårar möjligheten för dem att ingå och upprätthålla parrelationer. Tidigare studier har fokuserat mycket på sexuell misshandel och dess roll i de misshandlades relationer som vuxna. Få studier har dock undersökt om andra former av misshandel också kan ha en inverkan på vuxnas parrelationer. Mitt syfte med den här litteraturstudien är att öka förståelsen för vad barnmisshandel kan ha för konsekvenser för offrens förmåga att skapa och upprätthålla parrelationer som vuxna, utan att utesluta någon form av misshandel. Den här avhandlingen grundar sig bland annat på anknytningsteorin och den sociala inlärningsteorin för att förklara utmaningarna som de misshandlade ställs inför i parrelationer. Resultaten tyder på att vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar kan ha svårigheter med att ingå och upprätthålla parrelationer, delvis på grund av otrygga anknytningsstilar. Parrelationerna upplevs inte heller som lika lyckliga och givande. Misshandeln kan lämna andra spår hos offren som vidare försvårar parrelationerna, till exempel alkoholmissbruk, depression eller aggressionsproblem. Den här studien bidrar med en djupare förståelse om barnmisshandelns konsekvenser och visar hur viktigt det är att offren får hjälp med att bearbeta traumat i tid.

De senaste årtiondena har inneburit en ökad användning av teamarbete inom organisationer, speciellt utnyttjandet av tvärprofessionella team har ökat avsevärt. Således har även forskning kring teamarbetets effektivitet ökat. Det finns mycket utförd forskning kring hur man kan stärka enskilda individer till att arbeta effektivt, men betydligt mindre forskning har fokuserat på hur man kan stärka och befrämja hela teams effektivitet. Syftet med denna avhandling är således att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan befrämja effektivitet och innovation inom tvärprofessionella team. Avhandlingen är en litteraturstudie som huvudsakligen baserar sig på vetenskapliga journaler inriktade på teamarbete och dess effektivitet. I avhandlingen behandlas interna faktorer samt feedback som, på basis av tidigare forskning, kan konstateras ha en positiv inverkan på tvärprofessionella teams effektivitet och innovation. Som utgångspunkt i avhandlingen har teorin om teamarbetets ”Big Five” komponenter använts. Resultaten tyder på att flera faktorer inverkar på graden av effektivitet och innovation inom teamet. Teamets organisering, graden av mångfald och hur mångfald hanteras inom teamet samt teammedlemmarnas olika kunskap och färdigheter i kombination med teamets tillgängliga resurser är interna faktorer som har visat sig vara avgörande. Vilken feedback teamet erhåller för sitt arbete, samt specifikt den reflektion som sätts igång på basis av feedbacken, fungerar som en väsentlig extern faktor som bidrar till befrämjandet av teamets effektivitet. Resultaten visar även att de olika faktorerna till stor del samverkar med varandra, samt kan kopplas ihop med teorin om teamarbetets ”Big Five” grundkomponenter. Utöver de faktorer som har behandlats i avhandlingen finns det även ytterligare faktorer som kan tänkas inverka på tvärprofessionella teams effektivitet och innovation, och således är detta, tillsammans med luckorna som existerar inom forskningsområdet, något som framtida forskning kunde fokusera på.

Kronisk smärta besvärar dagligen var sjunde finländare och en tredjedel har erfarenheter av långvarig smärta. Förutom personligt lidande orsakar kronisk smärta även konstader för samhället i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmögenhetspensioneringar. I de nyaste vårdrekommendationerna framhålls ett gott vårdförhållande och en patientcentrerad vårdplanering som grunderna för en god smärtvård. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de aspekter i bemötandet av en patient med kronisk smärta som är viktiga för en vårdare att beakta med tanke på förutsättningarna för en god vård. Enligt resultaten har bemötandet en stor betydelse för att patienten känner sig trygg i situationen och delger personlig information som är avgörande för den patientcentrerade vårdplaneringen. Kronisk smärta medför att patienten är känslig för socialt avslag samtidigt som det sociala stödet är väsentligt för en lyckad smärtvård. Vårdaren bör undvika icke-validerande kommunikationssätt, överbetonad empati och kroppspositioner som uttrycker makt eftersom dessa upplevs som socialt avslag. Däremot får patienten stöd av ett bekräftande och godkännande bemötande, vilket till och med är viktigare än empati. Vårdaren bör ge tid åt och lyssna på vad patienten vill framföra så att upplevelsen av kontroll över situationen bibehålls för patienten. Detta erbjuder det sociala stöd som patienten behöver för att komma vidare samtidigt som det också möjliggör en vårdplan som beaktar de individuella behoven och den psykosociala situationen. Framtida forskning rekommenderas riktas mot studier i hur patienter har lyckats hitta ett sätt att leva med kronisk smärta eller hur de eventuellt har lyckats bli fria från smärtan. Även studier av det sociala stödet och hur detta kan utnyttjas inom vården för kronisk smärta rekommenderas.

Diskriminering inom arbetslivet är ett omfattande forskningsområde och diskriminering vid rekrytering är en viktig del av detta område. Tidigare studier har framförallt fokuserat på sociala skillnader och laglighetsaspekter i rekryteringssammanhang. Få studier har däremot undersökt diskriminering som ett socialt problem. Syftet med denna studie har varit att undersöka diskriminering i arbetslivet med fokus på anonym rekrytering och möjliga framtida rekryteringsmetoder som förebygger diskriminering. Denna studie ämnar besvara två forskningsfrågor: vad innebär diskriminering i arbetlivet och vilka är fördelarna och nackdelarna med anonym rekrytering som syftar till att förbygga diskriminering. Studier har visat på att detta fenomen kan studeras uttömmande utgående ifrån tre nivåer i samhället. Forskning har visat på att diskriminering vid rekrytering p.g.a. etnicitet, kön samt ålder förekommer allmänt på arbetsmarknaden trots lag som förbjuder sådant handlande. Det finns även diskrimineringsformer som inte nämns i lagen men som har betydande inverkan på strukturell, institutionell och individnivå. Denna insikt har medfört förslag om en anonym rekryteringsprocess där bl.a. kön samt ålder döljs i rekryteringens inledande skede. Frågeställningen handlar därför om huruvida sådana metoder kan motverka olika former av diskriminering. En ytterligare fråga gäller vilka former av diskriminering metoden visat kunna påverka positivt och negativt. Kritiken som riktats mot metoden visar på insikten om att det är svårt att avidentifiera ansökningar utan att tappa sådan information vilken har med sökandes kompetens och kvalifikationer att göra. Vidare anses individualiteten lida på bekostnad av anonymiteten. De primära källorna utgörs av internationella källor. Resultaten visade hur diskriminering i arbetslivet verkar på individnivå och olika former av systematisk diskriminering på strukturell och institutionell nivå i samhället. Anonym rekrytering visade sig kunna inverka på missgynnade gruppers möjligheter att passera anställningsprocessens första steg. Sammanfattningsvis kan en förståelse för hur diskriminering vid rekrytering skapas och upprätthålls i samhället bidra till ny kunskap kring diskriminering i arbetslivet. Studien visade på att avidentifierade ansökningar kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning och att den därmed inte kan betraktas som ineffektiv.