Browsing by discipline "Socialt arbete och socialpolitik"

Adoptionsrådgivning är obligatoriskt för alla som önskar adoptera. Socialarbetarna som arbetar med adoptionsrådgivning har som uppgift att utreda adoptionssökandenas lämplighet för att bli adoptivföräldrar samt förbereda dem inför föräldraskapet. I den finska lagen finns endast allmänna riktlinjer gällande vad som bör utredas i anknytning till adoptionssökandenas lämplighet. I lagen står det inte heller hur bedömningen av en adoptionssökande ska förverkligas i praktiken, och således överförs ansvaret för den praktiska utredningen till socialarbetaren. Vad som betonas samt vilken metod som tillämpas i adoptionsrådgivningen är i hög grad beroende av den enskilda socialarbetaren samt av den arbetsgemenskap som hon eller han hör till. Avhandlingens syfte är att analysera hurdant handlingsutrymme adoptionsrådgivare har i bedömningen av en adoptionssökandes lämplighet för föräldraskap. Det är ytterst viktigt att studera detta eftersom adoptionsrådgivarnas utredning, bedömning och beslutsfattande har så omfattande konsekvenser för både adoptivbarnets och adoptivföräldrarnas framtid. Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie. Jag har intervjuat två stycken socialarbetare som arbetare med adoptionsrådgivning samt analyserat dessa intervjuer för att få svar på hurdant handlingsutrymme socialarbetare har i sin bedömning av en adoptionssökande. Resultaten tyder på att socialarbetare har ett handlingsutrymme i arbetet med adoptionsrådgivning. Handlingsutrymmet kommer till uttryck i bedömningen av olika faktorer som anknyter till den sökandes livssituation. Bedömningen av dessa faktorer baserar sig delvis på socialarbetarens eget omdöme. Socialarbetaren använder sig av sitt handlingsutrymme också då hon formar själva rådgivningen och väljer vad som betonas i den. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption, adoptionsrådgivning, handlingsutrymme, social konstruktivism, diskurser

Mitt syfte med avhandlingen är att belysa problematiken mellan barnskyddslagens anmälningsskyldighet och prästers tystnadsplikt, även kallad bikthemlighet. Jag vill genom en gruppintervju granska hur prästerna tolkar och utövar sin tystnadsplikt i praktiken. Detta görs med hjälp av en referensram som beaktar barnets bästa och barnskyddet. Avhandlingen är en tvärvetenskaplig kvalitativ forskning med en teoretisk del och ett empiriskt material. I resultaten knyts den teoretiska delen och den empiriska delen samman. Som slutsats kan man konstatera att det praktiska arbetet skiljer sig från det teoretiska och att yrkesetiken spelar en stor roll i tolkningen av bikthemligheten.

Skolmobbning är och har alltid varit ett problem i så gott som alla skolor, vilket skolorna är lagenligt tvungna att ingripa i och motarbeta, för att säkerställa en trygg skolmiljö för alla elever. Det har skapats flera antimobbningsprogram till skolornas bruk för att underlätta och effektivera skolpersonalens arbete mot mobbning, och på så sätt utrota skolmobbningen i skolorna. Antimobbningsprogrammet KiVa Skola började utvecklas år 2006 vid Åbo universitet med finansiering av Undervisnings- och kulturministeriet, och togs år 2009 i bruk av närmare 90 % av grundskolorna i Finland. Syftet för denna uppsats är att utreda antimobbningsprogrammet KiVa Skolas effekter och hurdana resultat programmet har fått i de finländska grundskolor som programmet använts i. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och omfattar 14 forskningspublikationer, som utreder KiVa Skola-programmets effekter i finländska grundskolor, och är publicerade under åren 2011–2016. Resultaten visar att antimobbningsprogrammet KiVa Skola minskar mobbning effektivt i årskurserna 1–6, men att programmet inte har någon signifikant positiv effekt i årskurserna 7–9 efter en implementationstid på ett läsår.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Tekijä – Författare – Author Karjalainen Rosita Karariina Työn nimi – Arbetets titel – Title Att adoptera utan partner – en kvalitativ studie om omgivningens åsikter, tankar och förhållningssätt Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji – Arbetets art – Level kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year April 2017 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 31 + 1 Tiivistelmä – Referat – Abstract Avhandlingens syfte är att ta fasta på hur kvinnor som adopterat utan partner upplever att omgivningen förhållit sig till valet att adoptera och uppfostra ett barn på egen hand. Med omgivningen syftar jag på den adopterandes familje- och vänskapskrets men även obekanta personer som haft en åsikt i saken samt samhället i sin helhet. Som metod har jag avänt mig av enskilda intervjuer med fyra kvinnor som adopterat utan partner. I studien tas upp både positiva och negativa ställningstaganden gällande adoption utan partner. De teoretiska referensramarna i studien är normkritik samt socialkonstruktivism. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption utan partner, internationell adoption, normkritik, socialkonstruktivism, intervju

Invandringen till Finland har länge varit tämligen blygsam jämfört med andra europeiska länder, men den håller på att öka. Speciellt under det senaste året har antalet asylsökande till Finland ökat avsevärt, vilket också lyft fram diskussioner kring invandring och olika invandrargrupper i Finland till ett dagligt samtalsämne i medier, olika diskussionsforum och i människornas vardag. Somalier utgör en betydande grupp av invandrare i Finland - ifall man räknar enligt nationalitet var somalier den femte största gruppen i Finland år 2014 (Statistikcentralen 2014b). Syftet med avhandlingen har varit att analysera litteratur om somaliska flickor och unga kvinnor i Finland, för att skapa en överblick över forskning som gjorts med somaliska flickor i Finland. Genom detta har kunskapen och förståelsen för flickornas situation och eventuella svårigheter de möter under sin uppväxt ökats. Den centrala frågeställningen lyder: Hurudana utmaningar ställs somaliska flickor inför under sin ungdomstid i Finland? Frågan har besvarats genom en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram för avhandlingen används främst två begrepp som medel för att analysera de utmaningar som somaliska flickor ställs inför under sin ungdomstid i Finland, nämligen subjektspositioner och coping-strategier (Alasuutari 2004). Utmaningarna som framkommit i litteraturen härrör sig till teman identitets- och kulturförhandlingar, generationskonflikter, kön, religion och utanförskap. Det framkommer att flickorna använder både gemensamma och skilda coping-strategier för att förhålla sig till utmaningarna de möter, och utmaningar som uppstår till följd av att inneha olika subjektspositioner samtidigt, som består av till synes motstridiga aspekter.

Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka ungdomars erfarenheter av att vara och bli bemötta som unga och arbetslösa. Fokus ligger på ungdomarnas erfarenheter av att som arbetslösa ha varit i kontakt med TE-byrån, FPA, resurscentret Föregångarna i Vasa och deras omgivning. Studiens empiriska material består av fyra kvalitativa intervjuer. Samtliga intervjuer är gjorda på resurscentret Föregångarna i Vasa. Informanterna i studien är två män och två kvinnor i ålder 19–23 år. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Som teoretisk utgångspunkt fungerar symbolisk interaktionism. Resultaten visar att ungdomarna i helhet anser sig vara nöjda över stödet de fått och hur de blivit bemötta. De kritiserar dock det strukturella bemötandet mer än det personliga. De känner en viss press från TE-byrån på grund av aktiveringsstrategier och anser att de fått för lite information om sina möjligheter. Resurscentret Föregångarna har fyllt i med stöd och praktisk hjälp där det har behövts. Även omgivningen har varit ett stort stöd samtidigt som omgivningen också lägger en viss press på de unga.

Lägret al-Hol är ett slutet läger som befinner sig i de nordöstra delarna av Syrien, ca 80 kilometer från gränsen till Turkiet. Enligt prognoser är över 65 000 människor som misstänks ha koppling till terrororganisationen ISIS gripna på lägret. 94 % av dessa människor som bor på lägret är barn och kvinnor, och mer än hälften av de barn som befinner sig på lägret kommer från andra länder än Syrien. Enligt den information som de finländska myndigheterna har befinner sig ca 40 finländare på lägret, varav ca 30 är barn och ca 10 kvinnor. Omständigheterna på lägret utgör en humanitär nödsituation. Syftet med denna avhandling är att ge perspektiv på varför situationen i al-Hol har varit en så svår och komplex fråga att den finländska staten och barnskyddsmyndigheterna inte lyckats lösa den inom en tidsram på mer än 12 månader. Det offentliga rummet har dominerats av en stark tudelning gällande hur man borde agera gällande barnen och deras mammor. Organisationer som arbetar inom säkerhetsfrågor och terrorismforskare närmar sig frågan genom säkerhetsperspektiv medan rättslärda, barnskyddsmyndigheter och representanter för människorättsorganisationer lyfter fram barnets rättigheter och barnkonventionen. Denna avhandling fokuserar på hur barnkonventionen tolkas i internationella barnskyddssammanhang och hurdana tolkningsramar man har om dessa barn inom olika discipliner och sektorer. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med materialnära innehållsanalys som analysmetod. Enligt denna studie upplever experter i barnskyddsfrågor att diskussionen kring dessa barns rätt till att repatrieras till Finland har säkerhetifierats och att en stigmatisering av personer på lägret påverkar den allmänna tolkningen av situationen. Därigenom pågår en maktkamp mellan de olika involverade fälten, där det interna säkerhetets fält och maktens fält har kommit åt att definiera frågan, vilket har lett till att barnskyddsfältet inte kunnat agera enligt barnskyddets normer och handlingssätt. Därutöver har denna avhandling ifrågasatt utmaningar i tillämpningen av FN:s barnkonvention i säkerhetifierade barnskyddsfall.

I denna kandidatavhandling granskar jag barns och ungdomars erfarenheter av att bo på barnskyddsanstalter. Jag har avgränsat området till två begrepp som jag specifikt undersöker, delaktighet och kontroll. Syftet med min avhandling är att undersöka barns upplevda delaktighet i och med vardagsbeslut på barnhemmen samt upplevda erfarenheter av kontrollen som utförs av personalen som är en stor del av vardagen på barnhemmet. Metoden jag har använt i min avhandling är systematisk litteraturöversikt. Jag har granskat, läst och analyserat sju studier som handlar om barns och ungas liv på barnhem ur deras perspektiv. Dessa studier är från Sverige och Finland och är vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och pro-gradu arbeten. Alla studier omfattar intervjuer med barn och ungdomar. I studierna jag har tagit del av har barnen och ungdomarna intervjuats om specifika fenomen, dessa fenomen kan till exempel vara erfarenheter delaktighet och förhållandet med personalen. Min teoretiska referensram består av fyra begrepp. Dessa begrepp är barns perspektiv, delaktighet, barn som social aktör samt social kontroll. Resultaten av de sju studierna var mångsidiga, de upplevde vardagen och livet på barnhemmen som både positiv och negativ. De centrala resultaten var att barnen inte kände sig tillräckligt sedda, hörda och delaktiga då det handlade om beslut inom barnskyddet samt vardagsbeslut på barnhemmen. De kände att de inte togs på allvar och blev behandlade snarare som objekt än som självständiga individer. De upplevde att kontrollen, det vill säga reglernas och begränsningarnas existens var viktig men även orättvis. De barnen som hade positiva erfarenheter från barnhemmen kände sig även delaktiga och upplevde kontrollen, det vill säga reglerna och begränsningarna som rättvisa och viktiga. De som hade negativa erfarenheter kände sig inte delaktiga och de kände att de inte togs på allvar. Jag har på basis av resultaten kommit fram till att barn och ungdomar som har en allmänt positiv inställning till att bo på diverse barnskyddsanstalter även får känslan av att de blir hörda och sedda eftersom de inte endast tänker i negativa banor. Medan de som har en allmän negativ attityd gentemot barnskyddsanstalter och livet överlag inte heller ger en chans åt sig själv att forma en positiv upplevelse av barnhem, de anser att allting på dessa anstalter är negativt.

Ett boende är allas rättighet och bland fångar en utgångspunkt för att fången skall kunna återintegreras till samhället. Fångar är en marginaliserad grupp vars fängelsebakgrund och andra problem påverkar hur andra ser på dem. Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka orsakerna till bostadslöshet bland fångar samt hur man arbetar för att förebygga bostadslöshet bland fångar och redan frigivna fångar. Tidig rehabilitering i fängelset samt fortsatt stöd efter fängelsetiden ökar chansen till en lyckad återintegration till det civila. Ett boende är en del av denna återintegration och skall kunna fås utan att det ställs krav på andra åtgärder som exempelvis missbrukarrehabilitering. För att besvara frågeställningarna har jag gjort en litteraturöversikt. Materialet har samlats in genom att söka i olika databaser med lämpliga sökord. Materialet har valts genom att läsa igenom abstrakt och valda rubriker som har att göra med bostadslöshet bland fångar samt med hur man arbetar med bostadslöshet inom kriminalvården. Materialet består av både inhemsk och utländsk litteratur för att få en bredare inblick i hur fenomenet ser ut i andra delar av världen. Socialt arbete bland bostadslösa fångar består av både boendesocialt arbete men även av psykosocialt arbete. Således arbetar man med fången som en helhet. Fångar kan förutom bostadslöshet kämpa med problem som missbruk, skulder och ersättningar. Samtidigt möter de omgivningens bortstötande attityder samt problem med att klara av praktiska ärenden förknippat med boende. För att förbereda fången för ett eget boende ordnar man olika program för att träna färdigheter kring det.

De äldre är en intressant demografisk grupp, vars storlek ständigt ökar i Finland. På grund av att ålderdom ibland förknippas med ensamhet är kandidatavhandlingens syfte att undersöka vad de äldre själva associerar med den och hur de upplever den. Fokuset var att undersöka vilka teman som orsakar ensamhet och vad dessa kan bero på. Detta gjordes genom en beskrivande litteraturöversikt, som fokuserade på de äldres upplevelser och åsikter. För att undersöka detta bestod de teoretiska utgångspunkterna av aktivitetsteorin, rollteorin och tillbakadragningsteorin. Materialet analyserades vidare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningen var att fokusera på de äldres subjektiva upplevelser och på vilket sätt de beskriver dem. Dessutom får man en överblick över hur de äldre ser sig själva i vårt samhälle. Resultaten visade att de äldre associerar flera saker med ensamhet och att de kan uppleva den på mycket olika sätt. Det är att sällan enbart en sak som orsakar ensamhet, istället är det ofta en kombination av flera saker. De äldre berättade bl.a. att försämrad funktionsförmåga och att bli änka/änkling orsakade ensamhet. Avhandlingen ger en överblick och djupare förståelse för hur de äldre ser och upplever ensamhet. Ämnet är viktigt att forska om på grund av att en stor del av Finlands befolkning är äldre och deras andel kommer att öka i framtiden.