Browsing by study line "Allmän pedagogik och vuxenpedagogik"

Inom en organisation är det de anställda som i grunden bär den största rollen, och chefer strävar efter att identifiera de faktorer som motiverar de anställda att prestera på högsta möjliga nivå. Inom alla branscher där det arbetar människor är det relevant att fråga sig vilka faktorer som motiverar dem. Det finns flera olika faktorer som spelar in i ett företags framgång, så som personalrekrytering och ledning, men de anställdas motivation spelar ändå en betydande roll. Syftet med denna avhandling är att granska och identifiera motivationsfaktorer hos anställda på dagens arbetsplats. På grund av digitaliseringen ser den moderna arbetsbilden annorlunda ut idag i jämförelse med förut och därför är det värdefullt för organisationer och företag att granska kvaliteten på arbetsplatsen gällande trivselfaktorer och de anställdas motivation. Studien är genomförd som en litteraturöversikt av tidigare litteratur och studier. Som material användes åtta studier gjorda från olika håll i världen, i Finland, Indonesien, Pakistan, Turkiet och Italien. Jag har analyserat studierna i ljuset av min forskningsfråga “Vilka faktorer motiverar anställda på en arbetsplats?”, vilken jag strävar efter att svara på genom att analysera relevant litteratur utgående från ett systematiskt tillvägagångssätt. Det analyserade materialet är avgränsat till studier som undersöker motivationsfaktorer hos anställda på en arbetsplats mellan åren 2019 och 2022. Materialet har samlats in genom olika databaser, bland annat Helka, Helda, Google Scholar och Tandfonline. Ur resultaten framgår att de faktorer som är viktiga för anställdas motivation på dagens arbetsplats och i dagens arbetsliv ser något annorlunda ut idag än tidigare. Sammanfattningsvis går det att konstatera, efter en analys av både äldre och nyare teorier och studier, att det finns en hel rad olika faktorer som är viktiga vid motiverandet av anställda. De viktigaste faktorerna som motiverar anställda på en arbetsplats och för ett hållbart arbetsliv på lång sikt som har diskuterats i denna avhandling är inre motivation, arbetsmiljö, möjlighet till utveckling och karriärmöjligheter, samhörighet, respekt och jämställdhet samt balans mellan arbetslivet och privatlivet. En hälsosam och säker arbetsmiljö är grundläggande för både motivation och ett hållbart arbetsliv. Resultaten ger en djupare inblick i temat motivation på arbetsplatsen och avtäcker ytterligare perspektiv på anställdas motivation på arbetsplatser idag.

Mål. Den finländska småbarnspedagogiken präglas numera av oroligheter och problematik. Branschen har genomgått flera reformer under de senaste tio åren, och konsekvenserna av dessa har delvis påverkat daghemspersonalens arbetstillfredsställelse negativt. Enligt forskning upplever personalen att de inte har förutsättningar att driva verksamhet av god kvalitet. För att problemen ska kunna åtgärdas, krävs mera förståelse för vilka faktorer som skapar dessa ofördelaktiga omständigheter. Syftet med denna studie är att avtäcka sådana faktorer som forskning inte hittills har identifierat, genom att analysera inofficiella virtuella dokument. Metoder. Studien genomfördes som en induktiv innehållsanalys, och som material användes åtta kommentarstrådar i samband med artiklar på Facebook, en diskussionstråd på www.vauva.fi och fyra tidningsinsändare. Den induktiva analysmetoden innebar att jag lät texten framkalla och skapa olika teman och kategorier om ämnet, varefter jag komprimerade innehållet till sex olika kategorier och analyserade det explicita och implicita innehållet i dem. Orsaken till mitt metodval var att jag ville undersöka mera råa och ocensurerade dokument i en inofficiell kontext, som inte var producerade som föremål för forskning Resultat och slutsatser. Ur resultaten framgick att personalen upplever den ökade byråkratin och lärarnas arbete utanför gruppen som belastande. De negativa attityderna gentemot lärarnas arbete skapar missnöje i synnerhet bland barnskötare, samt motsättningar och meningsskiljaktigheter mellan yrkesgrupperna. Branschen upplevs inte heller vara uppskattad, vilket enligt deltagare kommuniceras genom nedskärningar, tvivelaktiga rekryteringsprinciper och låg lön. På en personlig nivå kan både uppskattande och nedvärderande attityder till yrket avskiljas. Stora gruppstorlekar kombinerat med misslyckad inklusion och personalbrist upplevs också belastande. Nutida uppfostringsstilar kritiseras därtill och anges som en orsak till de ogynnsamma arbetsförhållandena. Många är ändå av den åsikten att arbetet med barn är så motiverande och belönande, att de orkar fortsätta med det trots utmaningarna. Resultaten står väldigt långt i enlighet med tidigare forskning, men ger somliga teman vidare dimensioner och avtäcker även ytterligare perspektiv på personalens tillfredsställelse.

Mål. Tidigare forskning har ifrågasatt autonomins positiva effekter och visat att självständigt arbete har lett till brister på stöd och socialt samspel i arbetslivet. Avhandlingens syfte är att kartlägga hur anställda i kunskapsarbete upplevde de reella effekterna av hög autonomi i sitt arbete. De relevanta faktorerna är i denna avhandling välmående, motivation, gemenskap och effektivitet. Metoder. För denna avhandling intervjuades fyra personer som arbetar med kunskapsintensivt jobb. Intervjun var en semistrukturerad tematisk intervju som analyserades enligt nyckelord och teman utgående från relevanta faktorer som framträder i tidigare forskning. Resultat och slutsatser. Informanterna upplevde autonomins effekter generellt positivt, men effekterna upplevdes också vara mångfacetterade. Chansen att påverka arbetets innehåll och arbetstid ansågs ha flera positiva effekter, men de verkade förverkligas bara tillsammans med god kommunikation, gemenskap och förmåga till självstyre. Informanterna upplevde att samma dimensioner av autonomi kan ha både positiva och negativa effekter beroende på situationen. Intervjuerna gav delvis stöd för tidigare forskning som ifrågasätter autonomins linjära positiva effekter samt Arbetshälsoinstitutets utlåtande om moderna arbetslivets farhågor. I denna avhandling kom vissa teman och nyckelord fram som delvis belyser autonomins effekter, men de individuella och strukturella stödbehoven och eventuella underliggande mekanismer bakom effekterna blottades inte.

Mål. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om ledarskap och om hur de olika ledarskapsstilarna påverkar företagskulturen och anställdas välbefinnande. Studien fokuserar huvudsakligen på hur ledarskap påverkar anställdas motivation och därmed både på anställdas indivuella prestation och slutligen organisationens prestation. Studien analyserar även, i mindre mån, hur man ska leda genom ny generationsskift på arbetsplatserna. Avhandlingens två forskningsfrågor lyder som följande: 1. Vilken påverkan har ledarskap och ledarskapssätt på organisationskulturen samt på anställdas motivation och prestation? 2. Hur leder ledare genom pågående generationsskifte? Avhandlingens teoridel beskriver relevanta begrepp för att ha bättre förståelse över vad som analyseras och dess betydelse. Vidare kommer det att analyseras nio olika studier och forskningar som forskat inom ämnen som öppnar upp och besvarar avhandlingens forskningfrågor. Metoder. Avhandlingen är en litteratur studie, där jag genom olika sökord och databaser försökt plocka fram de nyaste forskningarna för att hålla studien så tillförlitlig som möjligt, tidsmässigt. Avhandlingen analyserar allt som allt nio stycken vetenskapliga studier. Resultat och slutsatser. Avhandlingens resultat visade en stark positiv korrelation mellan ledarsätt som prioriterar sina anställda med deras välbefinnande, motivation och arbetsprestation. Anställdas ökade arbetsprestation har sedan en direkt korrelation till organisationers ökade prestationer. Resultaten visade även att engagerande ledarstilar t.ex. transformativ stil, möter väl med generation Z krav och förväntningar när de inträder arbetslivet. Ledarskap har en betydande roll i skapandet av en organisationskultur, påverkar medarbetarnas välmående och har därigenom en inverkan på individuell och organisatorisk prestation och resultat.

Tiivistelmä - Abstrakt – Abstract Mål Syftet med arbetet är att utgående från aktuell forskning identifiera vilka riskfaktorer finns bakom skolfrånvaro och hurdana stödåtgärder kan hjälpa elever att återvända till skolan. Skolfrånvaron har ökat, men vi vet inte med säkerhet hur många elever som berörs. Skolfrånvaro är ett bekymmer då det är förknippat med signifikant lägre akademiskt och socialt välmående. Ifall en elev inte får stöd kan det leda till skolavhopp, som förknippas med allvarliga svårigheter i vuxenlivet. Skolfrånvaro påverkar förutom eleven också föräldrar, familj och har potential att ge stora kostnader för samhället. Teoridelen baserar sig på Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell, det relationella och kategoriska perspektivet samt olika nivåer av skolfrånvaro och åtgärder vid dessa. Dessutom är de två olika sätten att definiera skolfrånvaro: enligt typ och funktion, definition av problematisk skolfrånvaro, skolfrånvaro som en process som utan interventioner ökar med tiden samt tanken om att vissa faktorer drar eleven till skolan, medan andra stöter eleven ifrån, centrala begrepp för arbetet. Metoder Studien utfördes som en beskrivande litteraturöversikt med en integrerande infallsvinkel. De vetenskapliga artiklarna utvaldes enligt vissa kriterier och analyserades med ett teoribaserat analysgrepp. Avsikten var att ge en bred helhetsuppfattning av fenomenet. Resultat och slutsatser I de olika forskningarna kom rätt så samma riskfaktorer fram. Det var bland annat dålig relation mellan elev och lärare, brist på stödåtgärder, ångest, mobbning. Forskningen visade fenomenets heterogenitet och vilka riskfaktorer i elevens omgivning som kan leda till skolfrånvaro. Det handlade om att flera riskfaktorer hopade sig och sinsemellan påverkade varandra främst i elevens proximala miljöer. Skolfrånvaron utvecklades som en process. Desto längre skolfrånvaro var obehandlad, desto mer frånvaro och samsjuklighet uppkom och svårare blev det att få eleven tillbaka till skolan. En negativ spiral utvecklades. I interventionerna tas olika parter runt barnet, vårdnadshavarna och skolan, med i interventionen enligt Bronfenbrenners modell. Interventionerna byggde på stödåtgärds pyramiden som hade samma princip som trestegsstödet. En större frånvaro krävde mera stödåtgärder och resurser under en längre tid. Det var viktigt att planera stödåtgärder utgående från elevens individuella behov, vilket det relationella perspektivet också förespråkade.