Browsing by study line "Class Teacher (in Swedish)"

Mål. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) ska alla elever få vara med och planera, utveckla och utvärdera verksamheten samt bli hörda i undervisningen. Läroplanen uttrycker upprepade gånger att man ska prioritera konkreta och upplevelsebaserade arbetssätt, som till exempel arbete med källor och användning av drama, lekar och spel och betonar färdigheter över faktakunskap i mål för undervisningen. Syftet med det här arbetet är att utreda på vilket sätt aktiverande arbetssätt påverkar lärande av historia i grundskolan. Forskningsfrågorna är: • På vilka sätt påverkar aktiverande arbetssätt lärande? • På vilka sätt påverkar aktiverande arbetssätt motivationen? Metoder. Forskningen har utförts som en beskrivande litteraturöversikt. Som databas har använts Helka och Google Scholar och sökord har varit relevanta i relation till aktiverande arbetssätt och historieundervisning. Resultaten har sammanställts till en matris för att den möjliggör materialens systematiska jämförelse. Resultat och slutsatser. Aktiverande och mångsidiga arbetssätt framstod som ett stimule rande undervisningsmetod som främjar både lärande och motivation. Eleverna behöver få aktivt prova och öva olika saker eftersom de förväntas lära sig olika färdigheter. Aktiverande arbetssätt hjälper elever att koppla det de lär sig i skolan till vardagslivet vilket bidrar till ökad motivation och lärande. Mångsidiga arbetssätt möjliggör att var och en får känna sig skicklig vilket ökar elevernas självkänsla. Ökad självkänsla och delaktighet påverkar posi tivt motivation. Historielitteracitet är till stor nytta för nutidens elever eftersom kritiskt tänkande och kontextualisering är i nyckelposition för att delta i samhället och den offentliga diskussionen. Betydelsen av kritiskt tänkande och källkritik fortsätter att växa i världen där var och en kan skapa sin egna faktum och sprida dem åt andra.

Mål. Syftet med denna avhandling är att klargöra vilka möjligheter AR teknologin har idag för att underlätta lärarens arbete i klassen beträffande språkinlärning. Den ser även på möjligheterna att förbättra på elevernas motivation och den vägen främja på deras språkinlärning. Dagens skola arbetar allt oftare med elever vars modersmål inte är den samma som skolspråket. Resurserna i form av ytterligare lärare ökar inte i samma takt som behoven och syftet med denna avhandling är att se ifall AR kan vara en resurs för läraren och skolan att prestera mera. Infallsvinkeln är läraren och den specifika eleven som är i behov av stöd, inte hela klassen där AR skulle ersätta existerande rutiner. Den skall fungera som en resurs för enskilda eleven i specialfall där läraren inte har möjlighet att erbjuda tillräckligt med personligt stöd. Hittills har AR och VR teknologier använts mest inom dator- och mobilspel och målet är att hitta ett svar ifall de har en brukbarhet inom pedagogiken. Den existerande mjukvaran är därmed inte nödvändigtvis tillräckligt flexibel för att läraren smidigt kan skapa lektionsmaterial som stöder den enskilda eleven i behov av ytterligare stöd. Metoder. Denna studie är litteraturöversikt i form av en kvalitativ innehållsanalys med tematisk textanalys. Målet är att få en överblick över existerande forskning inom språkinlärning och AR med en praktisk infallsvinkel vad beträffar lärarens roll i skapandet av lektionsmaterial. 7 olika forskningsresultat analyserades och tolkades för att skapa en helhetsbild över möjligheterna idag för den moderna grundskoleläraren. Resultat. Motivationsgynnande faktorn med övningar i AR-miljö går inte att neka. Själva effekten av AR och inlärningshastighet blir obevisad då resultaten bestrider varandra. För läraren är verktygen ännu oflexibla och de kräver tekniska specialkunskaper. Mjukvaran som används före själva lektionen är även långsamma att bearbeta och skapa lektionsmaterial i.

Mål. Syftet med denna studie är att ta reda på de bakomliggande orsakerna till utbrändhet bland lärare och belysa dem för att lägga grunden för fortsatt forskning i hur man i ljuset av de främsta bakomliggande orsakerna kan förebygga utbrändhet bland lärare. Målet är också att ta reda på om finlandssvenska lärare upplever andra stressfaktorer (som i stor omfattning, under lång tid, kan leda till utbrändhet), än lärare gör internationellt. Tidigare forskning har visat att lärare är en yrkesgrupp som är speciellt känsliga för utbrändhet och att de bakomliggande orsakerna kan variera så väl mellan lärare inom samma skolor som mellan lärare i olika skolor. Det finns ändå en del stressfaktorer som kommer upp oftare än andra. Metoder Datainsamling har skett genom en enkät besvarad av 13 lärare i fyra olika grundskolor i en kommun i Finland. Enkätfrågorna har handlat om upplevelsen av stressfaktorer i skolvardagen och besvarades anonymt för att försäkra ärliga och etiskt försvarbara svar. Studien gjordes kvalitativ genom öppna frågor och för analysen valdes fenomenologi eftersom lärarnas upplevelser var det centrala. Studien delar in frågor, svar och resultat i fem huvudsakliga kategorier av stressfaktorer: elevrelaterade, utomstående, skolspecifika, systemskapade och individuella för att säkerställa en övergripande helhet. Resultat och slutsatser. Utbrändhet bland lärare beror på flertalet olika stressfaktorer. Olika stressfaktorer påverkar de tre olika dimensionerna av utbrändhet olika. Internationellt har disciplinära problem, föräldrakontakten, skolledningens stöd och en kollektiv kultur på arbetsplatsen varit de stressfaktorer som haft mest inflytande på lärarnas utbrändhetsnivåer. Även finlandssvenska lärare upplever samma stressfaktorer, samt några som är specifika för det finländska skolsystemet: det tredelade stödet, oklara eller förändrade arbetsuppgifter och den nya läroplanen från 2014.

Undersökningen granskar hur pedagoger kunde få syn på elever med dyslexi, samt hurdana stödmetoder elever med dyslexi kunde dra nytta av. Tidigare forskning har visat att barn med dyslexi är predisporedade för utmattning samt andra problem. Det här kan delvis bero på att läsning i de flesta fall inte blir lika automatiserat hos personer med dyslexi. För att förebygga utmattning och andra problem hos barn med dyslexi, krävs det tidiga och framförallt fungerande stödåtgärder. Det som ändå gör igenkänningen av dyslexi lite krånglig är att läs- och skrivutvecklingen är mycket individuell. Alla barn utvecklas individuellt och även svårigheter inom läsning och skrivning kan framträda på väldigt olika sätt. Ändå finns det ett antal tecken och riskfaktorer som delvis kan förutspå om ett barn får dyslexi senare i livet. Undersökningen analyserar riskfaktorer för dyslexi med tanke på att få syn på dessa elever. Undersökningen utfördes som en systematisk litteraturanalys. Materialinsamlingen skedde genom sökning i databaserna Helka, Google scholar och Wiley Online Library. För den slutliga analysen valdes åtta litterära källor. Sju av de analyserade källorna var forskningsartiklar och en magistersavhandling. Litteraturen analyserades genom att söka gemensamma teman som skulle svara på forskningsfrågorna. 1. Hurdana tecken och riskfaktorer kan hjälpa pedagoger att upptäcka dyslexi hos barn i grundskolan? 2. Hurdana lösningar finns att tillgå som lärare då det gäller att stöda elever med dyslexi? Resultaten av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet. I analysen framkom det att arvsanlag var en av de största riskfaktorerna för dyslexi. Även talfördröjning lyftes fram som en förutsägande riskfaktor. Dock är dessa endast predisponerande faktorer och betyder alltså inte att barnet automatiskt får dyslexi om hen har ett antal riskfaktorer. I analysen uppkom även att barn som får mycket språklig stimulans utanför skolan, har bättre färdigheter inom läsning och skrivning än barn som får en mindre mängd stimulans. Man kan konstatera att stor mängd språklig stimulans är en skyddande faktor mot dyslexi. I litteraturen som analyserades framträdde en stor mängd olika metoder för att stöda elever med dyslexi. De som ändå var mest förekommande var olika datorbaserade hjälpmedel. Exempelvis använde sig speciallärare av diktering, stavningskontroll och program som läser upp en text samtidigt som eleven läser den. Sammanfattningsvis finns det en stor mängd hjälpmedel att tillgå i undervisningen av barn med dyslexi. Pedagoger bör vara medvetna om olika hjälpmedel och stödmetoder för att kunna pröva sig fram vad som fungerar för varje enskild elev.

Mål. Elever är en stor del av sin dag i skolan i ett fysiskt klassrum. Klassrummet är ett av de väsentligaste ställen där lärande sker. Dock är det finländska skolbeståndet gammalt och motsvarar inte dagens behov. Den fysiska miljön sätter ramar för hur lärandet kan ordnas och utföras. Fysiska lärmiljöns betydelse i undervisning samt i lärprocessen beaktas väldigt lite. Klassrummet som en lärmiljö påverkas av flera fysiska faktorer. Syftet för denna forskning är att klargöra olika fysiska faktorer i klassrummet samt på vilket sätt de påverkar elevernas lärande i skolan. Forskningen besvarar forskningsfrågorna: • På vilket sätt påverkar ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen på lärandet? • På vilket sätt kan man utforma en bra fysisk klassrumsmiljö? Metoder. Forskningen har utförts som en kvalitativ litteraturstudie. Databasen Google Scholar användes för att hitta relevant material. Materialet som valts för studien svarar på forskningsfrågorna. En kvalitetsgranskning utfördes på materialet för att försäkra tillförlitligheten. En innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat och slutsatser. Ljudförhållanden, ljusförhållanden, temperaturförhållanden, luftkvaliteten, färgval och möbleringen har en påverkan på lärandet. Koncentrationsförmågan, uppmärksamheten, språkfärdigheter, humöret, prestationsförmågan och motivationen påverkas direkt av dålig inomhusmiljö. Elever utsätts även för hälsorisker som indirekt påverkar ele-vers lärande då de blir frånvarande från skolan. Elever gynnas av öppna, flexibla och mångsidiga klassrum där möbler och väggar går att flytta på för att skapa olika avgränsade områden. I ett bra fysiskt klassrum ska tak, väggar, fönster och golv vara väl isolerade för att minska ljudöverföring, temperaturförändringar och avgasers intag till inomhusluften. För att försäkra bra luftkvalitet ska ventilationen vara tillräcklig. Elevers individuella behov ska beaktas i utformandet av en bra fysisk klassrumsmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarperspektivet på digitalisering inom undervisningen och dess påverkan på studenters inlärning. Tidigare forskning säger att det finns mycket möjligheter samt utmaningar med digitalisering i undervisningen. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom ämnet digitalisering i undervisningen har valts. Möjligheterna var att underlätta lärarnas arbete samt öka möjligheterna för elevernas inlärning. Undervisningen kan göras mer interaktiv och tillgänglig. Utmaningarna var att en del av läraren inte har tillräckligt med stöd och en del av skolorna inte tillräckligt med resurser. Lärare som inte har kunskaper känner sig inte bekväma av att använda digitalisering. Utan de nödvändiga resurserna kan inte digitalisering tillämpas i undervisningen. Fortsatt forskning kunde göras inom vilka digitala verktyg är mest effektiva för undervisningen både från elevens och lärarens perspektiv. Digitalisering är en positiv sak med mycket potential men kräver mycket arbete.

Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.

Mål Målet för den här avhandlingen var att undersöka hur lärares relationer med elever inverkar på deras arbetstillfredsställelse, genom att ta reda på om bra elevrelationer inverkar positivt på lärares arbetstillfredsställelse. Många lärare funderar på att hoppa av yrket och en av orsakerna för det är låg arbetstillfredsställelse. Förutom att undersöka orsakerna för det här är det även viktigt att undersöka vad som motiverar lärare att stanna kvar i yrket. Tidigare undersökningar har visat att lärare får mycket tillfredsställelse av att arbeta med barn och att forma relationer med dem. Metod Jag utförde forskningen som en litteraturöversikt. Litteraturstudier beskriver, analyserar och tolkar vald litteratur inom ett visst tema. De strävar till att fungera som bakgrund till att en empirisk studie möjligtvis utförs. I en litteraturstudie söker man litteratur inom ett visst ämne systematiskt, granskar den kritiskt och sammanställer den till en helhet. Sammanlagt identifierade jag 6 olika referensgranskade artiklar som jag valde för att besvara min forskningsfråga. Jag analyserade dem genom en beskrivande sammanställning. Min forskningsfråga var följande: Inverkar bra relationer med elever positivt på lärares arbetstillfredsställelse? Resultat Mina resultat visade att förmågan att skapa och bibehålla bra relationer med elever har en betydande roll i lärares arbetstillfredsställelse. Bra elevrelationer inverkar positivt på lärares arbetstillfredsställelse med få undantag. Desto bättre lärare upplever att deras elevrelationer är, desto bättre är även deras arbetstillfredsställelse. Desto bättre lärares strävanden i elevrelationer har blivit förverkligade, desto bättre är även deras arbetstillfredsställelse. Undantag är lärare som upplever att deras elevrelationer är dåliga men som lyckas upprätthålla bra arbetstillfredsställelse genom att undvika undervisning i klassrum i mån av möjlighet.

Mål. Självförtroende är grunden för goda prestationer i skolan. I takt med dagens samhällsutveckling kommer självförtroendet hos elever tyvärr påverkas i negativ riktning. Skolan bör i ett tidigt skede behandla ämnet i fråga så att alla elever känner sig säkra, trygga samt har motivation till skolarbetet. Tidigare undervisningar tyder på att elever känner sig allt mer osäkra och har ett dåligt självförtroende i klassrummet. De vågar inte utmana sig själva och är rädda för att misslyckas. Elever har svårt att komma över denna tröskel, vilket leder till att de förblir med ett dåligt självförtroende och en ond cirkel skapas. Avhandlingens syfte är att ge lärare en förståelse för elever som har lågt självförtroende. Målet är därmed att ge lärare en ökad förståelse kring elevers självförtroende och hjälpa samt stödja lärare hur de kan jobba med elevers självförtroende i skolan. Forskningsfrågan i avhandlingen är på vilket sätt kan lärare jobba med elevers självförtroende i klassen. Metoder. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie. I en litteraturstudie beskriver analyserar och tolkar man relevanta artiklar inom ämnet i fråga. För att garantera ett så bredd resultat som möjligt har varierande sökord använts. Svaret på min forskningsfråga besvaras genom åtta noggrant utvalda referentgranskade artiklar som fokuserar på olika element gällande elevers självförtroende. Databaser som använts är Helka och Eric (proquest). Resultat och slutsatser. Resultaten visar att goda relationer mellan lärare och elever gynnar självförtroendet i rätt riktning. Diskussion och kommunikation är viktiga faktorer som lärare bör använda sig av i klassrummet. Det är viktigt att elever känner sig trygga och säkra i klassen. Lärare visade sig även ha en stor påverkan på elevers självförtroende. De fungerar som förebilder för elever och deras syn på deras eget självförtroende kommer avspegla sig till elever. Resultaten visar att dramapedagogiska övningar och klassrumsdiskussionener tillsammans med elever kan vara ett sätt att jobba med självförtroendet i positiv riktning.

Mål. Den fysiska aktiviteten bland barn och unga har minskat under de senaste åren. Däre-mot har skärmtiden och mängden stillasittande ständigt ökat. Tidigare forskning visar att bara en tredjedel av grundskoleelever uppnår rekommendationen för fysisk aktivitet. Dessutom ty-der tidigare studier på att fysisk aktivitet är kopplat till faktorer som främjar lärandet. Syftet med denna studie är att utforska de positiva effekter som fysisk aktivitet under skoldagen medför på elever i grundskolan samt redogöra för hur man kan öka den fysiska aktiviteten inom den grundläggande undervisningen. Denna avhandling synliggör den fysiska aktivite-tens inverkan på elever i grundskolan samt utvecklar tillvägagångssätt för en mer aktiv skol-dag. Metoder. Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturöversikt. Jag har tillämpat den allmänna narrativa litteraturöversikten. I studien inkluderades både nationella och inter-nationella källor. Jag analyserade mitt data med tematisk analys. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att fysisk aktivitet under skoldagen medför ett flertal positiva effekter på elever i grundskolan. Inom den nationella forskningen upptäcktes en för-bättring av grundskoleelevens skolframgång, kognitiva funktioner och beteende i klassrum-met. Nationella studier fann även tillvägagångssätt för hur den fysiska aktiviteten inom den grundläggande undervisningen kunde ökas. Resultaten tyder på att fysisk aktivitet som en del av undervisningen samt pausgymnastik avsevärt kan öka den fysiska aktiviteten inom grund-skolan. Även aktiva raster och skolresor utgör en central roll, eftersom de möjliggör vardaglig rörelse för grundskoleeleven. Inom den internationella forskningen noterades det däremot en särskild förbättring av grundskoleelevens lärandeorienterade beteende, matematiska prestat-ion samt en avsevärd ökning av fysiska aktivitetsnivåer. I enlighet med denna studie kan det konstateras att fysisk aktivitet under skoldagen gynnar grundskoleelevens inlärningsförmåga, särskilt i matematik samt bidrar till en positiv ökning av fysisk aktivitet.