Browsing by study line "Early Education Teacher (in Swedish)"

Rörelse och motorik är viktigt för barns välmående, utveckling och lärande. Det vet pedagoger inom småbarnspedagogiken. Ändå rör barn på sig för lite och personalens attityder och säkerhetsfrågor visar sig vara de största orsakerna till det (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Kivelä, 2013; Soini, 2016). Därtill visar det sig att då vuxna finns i närheten rör barn på sig mindre (Halmela, 2013; Katajarinne, 2018; Soini et al., 2016). Jag förundrar mig över detta och vill således ta reda på hur pedagoger tänker gällande rörelse inom småbarnspedagogiken för att främja barns lärande. Syftet med studien är att ta reda på vilken inställning personalen har till rörelse som mål och medel för att stöda barns lärande. I sammanhanget är den pedagogiska verksamhetskulturen och lärmiljön av intresse. Eftersom barn inom småbarnspedagogiken ska ges möjlighet att lära med alla sinnen och hela kroppen är syftet också att ta reda på vilka tankar personalen har kring hur man kan skapa förutsättningar för barns lärande genom rörelse. För att få svar på forskningsfrågorna har kvalitativ forskningsansats använts. Materialet består av transkriberingar av ljudinspelade semi standardiserade och semistrukturerade intervjuer som gjorts tillsammans med fyra slumpmässigt utvalda pedagoger i fyra olika daghem i en utvald stad. Materialet har tolkats och analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv inställning till rörelse. De är medvetna om att alla barn inte självmant rör på sig tillräckligt och att pedagogerna kunde bli bättre på att uppmuntra till rörelse och att möjliggöra rörelselek även inomhus. I resultatet framkommer att daghemsgården och närmiljön möjliggör rörelse även på högintensiv nivå, men att inomhusmiljön inte ses som lämplig för det ändamålet. Samtliga informanter lyfter fram att de i sitt arbete lagt märke till att barn lär sig lättare då rörelse används som metod. Ändå förekommer lärande genom rörelse rätt sällan. Pedagogerna lyfter fram att barn bättre klarar av stillavarande aktiviteter då de får röra på sig innan och under aktiviteten. Observation och dokumentering av barns motoriska färdigheter sker inte systematiskt. Vilket resulterar i att barn sällan får möjligheten att målmedvetet öva grundmotoriska färdigheter. I fostringssamarbetet ser pedagogerna ett delat ansvar gällande barns rörelsevanor men samarbetar rätt lite med vårdnadshavarna gällande rörelsevanor och motorisk utveckling.

Syftet med denna studie är att hur barns delaktighet lyfts fram i Finlands och Sveriges styrdokument och sedan jämföra resultaten som hittats mellan styrdokumenten. Syftet som utgångspunkt har jag formulerat följande forskningsfrågor: -Hur lyfts barns delaktighet fram i styrdokument? -Vilka likheter och skillnader finns mellan styrdokumenten? Denna avhandling är en kvalitativ studie och skriven med kvalitativ textanalys som lämpar sig bäst för att granska och analysera dokument och texter. Datat som analyseras är Finlands och Sveriges nationella styrdokument för småbarnspedagogik. Resultaten visar att det finländska styrdokumentet är mer utskrivet och utarbetat än det svenska styrdokumentet. Barns delaktighet, aktörskap och initiativ i verksamheten samt pedagoger som möjliggörare är mer nyanserat i finländska styrdokumentet än i svenska styrdokumentet. Det finns även skillnader i samhälls- och framtidsperspektivet mellan styrdokumenten. Det kräver dock yrkeskunskap och kunnande inom ämnet för att kunna tolka och uppfatta delaktighet i Finlands styrdokument på ett ändamålsenligt sätt. Däremot är Sveriges styrdokument ett mer tydligt och enkelt redskap för pedagoger.

Mål. Målet med den här undersökningen är att ta reda på hur delaktighet betraktas i ett inlärnings syfte och hur pedagogerna ökar barns delaktighet inom småbarnspedagogiken samt ta reda på vad förutsättningarna är för att kunna skapa delaktighet inom småbarnspedagogiken. Avhandlingen kommer också att behandla frågor som gäller demokrati samt maktförhållanden mellan barn och vuxna och barnets möjligheter till att vara delaktiga och kunna påverka. Metoder. Studien bygger sig på en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ analysmetod. Forskningsmaterialet är samlat från Eriks databas. Den systematisk litteraturstudien förutsätter ett stort utbud på studier i hög kvalitet som behandlar delaktighet. Studien är en samling av tidigare forskningar som är anskaffad genom en systematisk sökprocess var efter det görs en kritisk analys och till slut diskuteras resultatet genom forskningsfrågorna. Resultat Resultatet visade att både verbal och non verbal kommunikation och kommunikativt stöd är viktigt för att stöda barns delaktighet. Resultaten visar även att det fortfarande finns stort kunskapsbehov om delaktighet och hur delaktighet kan tas i beaktan i praktiken. Resultaten visar även hur viktigt det är att läraren är lyhörd och respekterar barnets åsikter och idéer. Det visar sig även att delaktighet är en mycket viktig del till barns lärande och att delaktighet utvecklar flera olika kunskapsområden hos barnen. Dessutom visar resultatet att genom delaktighet så ökar barnets iver att lära sig.

En förutsättning för lärandet är att barnet ska känna sig tryggt och trygghet har sin grund i en fungerande lärmiljö som är inkluderande och strukturerad. Inom tydliggörande pedagogik handlar det om att tydliggöra barnets lärmiljöer och lärsituationer så att de blir så tydliga och förutsägbara som möjligt och som därmed skapar trygghet för barnet. Syftet med min forskning är att ta reda på om och på vilket sätt tydliggörande pedagogik framkommer i förskolan och därmed vilka erfarenheter lärarna har av det pedagogiska förhållningssättet samt möjligheter och eventuella utmaningar som kan förekomma. Jag anser att min forskning är aktuell och viktig med tanke på att forskning om och hur det pedagogiska förhållningssättet används i finländska förskolor är bristfälligt. Jag valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av fyra lärare och speciallärare i olika förskolegrupper och integrerade förskolegrupper. Förutom semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod gjorde jag även fältobservationer av de olika fysiska lärmiljöerna för att stärka intervjusvarens tillförlitlighet. Analysen genomfördes som en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att det finns en variation mellan lärarnas kännedom om själva begreppet men att alla använder sig av de olika visuella hjälpmedlen och verktyg som ingår i tydliggörande pedagogiken i förskolans verksamhet för att öka trygghet, inkludering, kommunikationsmöjligheter och minska stressfaktorer. Lärarna anser att det finns en del utmaningar kring förverkligandet av det pedagogiska förhållningssättet. Resultatet visar att behovet av tydliggörande pedagogik kommer att öka med tanke på att grupperna blir mer mångkulturella. Slutsatsen är att lärarna är starkt enade om att tydliggörande pedagogiken gynnar alla barn i barngruppen.

Mänskliga rättigheter tillhör oss alla. För trygga uppfyllandet av barnets rättigheter bör pedagoger känna till dem och kunna lära barn om dem. Denna studie syftar till att ta reda på hurudana förutsätt- ningar blivande lärare inom småbarnspedagogik har att undervisa om, för och genom barnets mänsk- liga rättigheter på basis av sina universitetsstudier. Tidigare studier visar bland annat att lärare känner sig osäkra gällande undervisning om barnets rättigheter (Cassidy et al. 2014, s. 27–30) och att små-barnspedagoger beskriver sin människorättsundervisning som ”förhållningssätt” i stället för under- visning om temainnehållet barnets rättigheter (Tellgren 2019, s. 33; s. 43). Studiens mål var att beskriva hurudan kunskap blivande lärare inom småbarnspedagogik har om barnets rättigheter. Målet var även att beskriva hur de blivande lärarna anser att de i sitt framtida arbete kan trygga förverkligandet av barnets rättigheter. Forskningsfrågorna var följande: 1) Vilka föreställningar har blivande lärare inom småbarnspedagogik om barnets rättigheter? 2) Hur upplever de blivande lärarna inom småbarnspedagogik sina kunskaper gällande barnets rättig- heter inom småbarnspedagogiken? 3) På vilka sätt anser blivande lärare att barnets rättigheter kan implementeras inom småbarnspedagogisk verksamhet? Denna studie har en kvalitativ ansats där undersökningsgruppens föreställningar, upplevelser och tankar står i fokus. Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra blivande lärare inom småbarnspedagogik. Alla informanterna studerade i samma årskurs vid samma universitet och hade tidigare erfarenhet av att jobba med barn. Datamaterialet samlades genom fyra individuella halvstrukturerade in- tervjuer på Zoom. Analysmetoden var en induktiv innehållsanalys. Resultaten av studien visade att blivande lärare hade en föreställning om att Barnkonventionen är jämförbart med ett styrdokument. De blivande lärarnas föreställningar om vad barnets bästa betyder var långt i enlighet med hur FN:s barnkommitté definierar begreppet. Föreställningarna om delaktighet fokuserade närmast på relationer mellan barn, pedagoger och familjer i stället för barnets inflytande i planering och utförande av verksamhet. Resultaten visade även att de blivande lärarna upplevde sina kunskaper om barnets rättigheter som delvis bristfälliga och att det fanns ett behov av fördjupad och praktisk kunskap. De blivande lärarna ansåg att barnets rättigheter kan implementeras och synliggöras genom diskussioner, delaktighet, pedagogisk verksamhet och att pedagogerna i sitt arbete fungerar som rollmodeller för barnen.

Syftet med denna forskning är att ta reda på hur inkluderande finlandssvensk barnlitteratur är med fokus på kulturell mångfald och könsrepresentation. Studien strävar till att svara på följande två frågor: hur synliggörs kulturell mångfald i den valda litteraturen? Hurdan är könsfördelningen mellan huvud- och bikaraktären i den valda litteraturen och finns det stereotypa eller normbrytande föreställningar av könen? Tidigare undersökningar visar att pojkar är överrepresenterade i barnböcker (Casey, Novick & Lourenco, 2021) och att barnen fokuserar starkt på bilderna i böckerna. (Justice, Skibbe, Canning & Lankford, 2005) I Mermelsteins (2018) undersökning tar man upp könsstereotypier i barnböcker. I min studie ingick nio finlandssvenska barnböcker från 2000-talet. Böckerna valdes med ca tio års mellanrum, tre böcker från 2022, tre från 2012 och två från 2004 och en från 2003 för att se ifall det skett en förändring inom finlandssvensk litteratur. I böckerna undersöktes både huvud- och bikaraktären genom bilden och texten. Studien var kvalitativ med inslag av kvantitativ forskning och analysen gjordes som en innehållsanalys. Finlandssvensk litteratur är i behov av att vara mera inkluderande vad som gäller kulturell mångfald. I sju av nio böcker var huvudkaraktären vit. Huvudkaraktären var också oftast en pojke men som sidokaraktärer var situationen jämn mellan könen. Det fanns en del könsstereotypier men också normbrytande beteende. Det har skett en liten utveckling mot mer inkluderande barnlitteratur men förbättring krävs.

Mål. Syftet är att lyfta fram lärares och fördomars roll i diskriminering, mobbning och trakasserier av marginaliserade elever och studerande i skolor. Första forskningsfrågan är att undersöka hurdan roll lärare har i diskrimineringen, trakasserierna och mobbningen av marginaliserade elever och studerande. Den andra forskningsfrågan diskuterar utgående från socialpsykologisk teori, varför lärare inte identifierar, inte ingriper i eller deltar i diskriminering, trakasserier eller mobbning av marginaliserade elever och studerande. Fördomar och stereotyper är implicita eller explicita. De har sin grund i den naturliga driften att kategorisera. Social identitetsteori delar och förenar människor enligt sociala grupptillhörigheter. Kontakt hypotesen förklarar hur fördomar minskar i kontakt med mångfald, då det stöds av satsningar på gemenskap och empati. Integrerad hotteori handlar om gruppers dehumanisering och förklaring som hot. Metoder. Materialet består av 15 forskningsartiklar om lärares fördomar och deras involvering i diskriminering. De kvalitativa och kvantitativa forskningarna med diverse metoder är gjorda i flera olika länder. Litteraturmaterialet analyseras som en beskrivande integrerad litteraturöversikt, utifrån en förståelseorienterad induktiv litteraturanalys. Resultat och slutsatser. Social identitetsteori förklarar lärares ojämlika behandling av elever och studerande, beroende på sociala identiteter. Lärare som tillhör minoriteter visar mindre fördomar. Mest utsatta är elever och studerande vars grupptillhörigheter har stämplats till hot mot majoritetskulturen, då de mobbas av lärare och har brist på stöd. Likabehandling möjliggörs av lärares genuina motivation. Lärare och forskare önskar mer kompetens och självsäkerhet, till exempel genom interventioner enligt kontakt hypotesen.

Barnen lär sig genom lek och syftet med småbarnspedagogiken är att ordna pedagogisk verksamhet som utgår från leken. Personalens uppgift är att se till att lärmiljöerna främjar leken och erbjuder barnen möjligheter att leka olika slags lekar. Personalen ska också stöda leken och se till att alla barn har en möjlighet att delta i de gemensamma lekarna. Syftet med denna studie är att ta reda på hur personalen inom småbarnspedagogiken ser på leken som en del av daghemmets verksamhetskultur och den pedagogiska lärmiljön. Av särskilt intresse är att ta reda på hur personalen förhåller sig till sin egen roll i leken. Tanken med studien är att få information som kan användas för att utveckla leken på daghemmen. Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer i lärmiljön främjar eller begränsar leken? Hur ser personalen inom småbarnspedagogiken på sin roll som aktiv aktör i barnens lek? Hur ser personalen på lekens betydelse för barnens utveckling och lärande? Eftersom jag är intresserad av hur personalen ser på leken och hur de förhåller sig till sin egen roll i leken är min studie kvalitativ. I min studie har jag använt intervju som datainsamlingsmetod och som informanter fungerade personal inom småbarnspedagogik som jobbar med barn i 1–5-årsåldern. Sammanlagt deltog fem personer i intervjuerna. Intervjuerna gjordes via videokonferenstjänsten Zoom och bandades in samt transkriberades. Resultaten visar att informanterna är medvetna om lärmiljöns påverkan på barnens lek samt lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. Informanterna ser till att ta barnen med i planeringen av lärmiljön för att väcka barnens nyfikenhet och forma lärmiljön efter barnens behov och utveckling. Informanterna har också klart för sig vilken deras roll i leken är. Informanterna ser som sin uppgift i leken att hålla den igång, lösa konflikter som uppstår, hjälpa enskilda barn att delta och lära barnen att leka. Vuxnas deltagande i leken ansågs dock också medföra eventuella risker.

Mål. Mobbning är ett allvarligt problem redan inom daghem och förskola. Trots att det påverkar småbarns välmående så finns det relativt lite forskning i Finland och internationellt om mobbning bland barn före skolåldern. En vanligt förekommande form av mobbning är att bli utesluten ur leken och kamratgruppen. Den forskning som finns tyder på att mobbningsbeteende börjar redan i tidig ålder (3–6 år) och att förebyggande metoder därför bör tas i bruk tidigt (Repo & Sajaniemi 2015). Forskningens syfte är att redogöra för den vetenskapliga forskningen som gjorts om mobbning inom småbarnspedagogik inom det senaste årtiondet (2010–2022) i en europeisk kontext. Syftet med studien är att ge en översikt över det man lyfter fram som centralt angående mobbning bland småbarn samt att kartlägga potentiella luckor i forskningen relaterat till forskningslitteraturen. Forskningsfrågor: 1. Vad säger forskningen om mobbning bland småbarn i en europeisk kontext? 2. Finns det luckor i forskningen om mobbning bland småbarn? Metoder. Forskningen utfördes som en integrerad litteraturstudie. Vid litteratursökningen valdes åtta referentgranskade vetenskapliga artiklar från 2012–2021 till litteraturöversikten. Ämnet var begränsat till barn inom småbarnspedagogiken. Med hjälp av forskningen kartlades vilken typ av forskning om mobbning bland småbarn som gjorts och vad resultaten lyfter fram som viktigt och vilka luckor som finns i forskningen. Resultat och slutsatser. Av de nio teman som lyftes fram som centrala under den forskning som gjorts angående mobbning inom småbarnspedagogik framträder uteslutning ur barngruppen som det viktigaste. Det är viktigt att vi vuxna vet att detta är den vanligaste sortens mobbning bland småbarn och att vi aktivt följer med att detta inte sker, särskilt under den fria leken. Man bör komma ihåg att småbarns empatiska färdigheter och självregleringsförmåga utvecklas när hen omges av empatiska vuxna. De luckor i forskningen som framkom visade att framtida forskning borde göras om uteslutning från gruppen. Det skulle även vara viktigt att studera de vetenskapligt tillgängliga metoderna för att förebygga mobbning och effektiviteten i de mobbningsförebyggande handlingsplanerna nu då det gått en tid sedan alla daghem och förskolor borde ha implementerat sådana i sin verksamhet.

Denna kandidatavhandling syftar till att undersöka selektiv mutism som ett relativt okänt ång-estsyndrom som påverkar barns förmåga att kommunicera i sociala sammanhang. Studien strävar efter att belysa speciallärares syn på lärarnas kunskap om selektiv mutism och deras uppfattning av lärarnas kompetens i att hantera detta ångestsyndrom. Genom användning av en kvalitativ metod har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogik. Dessa informanter valdes på grund av deras omfattande erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism och samarbete med pedagoger. Intervjuerna hölls på distans via Teams. De insamlade data tran-skriberades och analyserades tematiskt för att upptäcka övergripande mönster och centrala teman i speciallärarnas berättelser. Resultaten av denna studie visar en varierande uppfattning bland speciallärarna angående lärarnas kunskap om selektiv mutism inom småbarnspedagogiken. De betonade enhälligt vikten av tidig identifiering av barn med selektiv mutism, behovet av nära samarbete mellan lärare, talpedagoger och föräldrar samt betydelsen av att bemöta dessa barn på ett sensitivt och stöttande sätt.